Hejsan på er alla!

Jag fick ett tips om denna sidan idag så jag var bara tvungen att kika in! Jag är 30 år och bor i dalsland har en son som snart blir 9 år. Han har en grav språkstörning samt stora inlärnings svårigheter och andra "tillgångar" som jag kallar det som gör att de misstänker ADHD. Jag har också en bonusson snart 17 år som också har ADHD. Min sambo är 14 år äldre än mig och han har sagt att han känner igen barnen i sig själv och om ADHD hade "funnits" när han var liten så hade han också fått den diagnosen, istället fick han diagnos -bråkigt barn som inte klarar av skolan…… (ni fattar säkert vad jag menar) PGA att han tycker att han har ett hyfsat bra liv idag har han inte brytt sig om att kolla upp detta,det är ju tur man är som man är om man inte är som man ska, brukar han säga.

Själv känner jag mig nästan lite utanför *ler* eftersom jag då borde anses som normal och vem sjutton vill vara det???? Vara som alla andra,en i mängden. Nej skämt åtsido så har jag brottats och kämpat för att försöka få en vardag som fungerar i familjen och ju mer jag läst,varit på föreläsningar,gått på utbildning och fått råd av andra så tycker jag faktiskt att det fungerar riktigt bra. Men visst är det tufft många gånger och det är då det är skönt att sådana här forum finns.

Jag vill därför tilldela er min dikt som jag skrivit till min son. Kanske kan den även ge er styrka. (om ni gillar den såklart)

**

Jag tänder ett ljus

**

För dig mitt barn ett ljus jag tänder

för att du utstår allt som händer

för att jag håller dig så kär

Tänk så stark du egentligen är

För dig mitt barn ska lågan alltid brinna

min kärlek till dig kommer aldrig att försvinna

Du kämpar även när det är svårt

du skrattar och är glad fast livet kan vara hårt

För dig mitt barn tar glöden aldrig slut

det är för din skull jag orkar att stå ut

Du möter motstånd varje dag

men orkar du så orkar jag

Du står emot smärta och hårda ord

du är min största hjälte på denna jord

För dig mitt barn ett ljus jag tänder

för att du utstår allt som händer