Tänk på att medicinering är ingen enkelriktad väg. Fungerar det inte kan ni alltid återgå till ett liv utan medicin. Vad kan ni förlora?

Det jag har sett av medicinering mot bokstavshandikapp är till absolut övervägande del positivt. En vanlig biverkning är minskad aptit.

Vänliga hälsningar

Niklas

Hej

Det första du ska göra är att ifrågasätta vilken medicin hon menar. Det finns numera ett antal som är olika bra på olika sätt. Din son kommer inte att bli fri från ADHD men den kommer att bli mildare,sas. Jag har haft ett olika preparat till mina killa, och det effektivaste har varit Strattera, MEN det är också det som gjort honom mer deprimerad. Vi har hela tiden fått pröva oss fram. Alla klarar inte av att ta medicin och andra fungerar kanon. För att vinna lite måste man våga, det effektivaste jag vet är att sätta sig in i medicinen först sen ta en diskussion vad den kan göra. Jag anser att de possitiva bitarna MÅSTE överväga de negativa.
Min kille har blivit helt underbar under sin medicinering, men han har inte haft lust att äta, vilket har varit stressande för mig. Han har sovit bättre, lugnare, och varit lättare att få kontakt med, uppmärksamheten har blivit mycket bättre likaså uthålligheten, samt mycket mindre raseriutbrott.

Hoppas att det hjälpt lite. Ha det bra… /Cina

Tack så mycket för era kommentarer!

Niklas: Jag vet inte vad jag har att förlora. Att han mår sämre?

 Favoritkatten: Deprimerad låter ju verkligen inte bra och det är ju svårt det där med minskad aptit. Den är inte direkt på topp hos oss ens nu utan medicinering.
Vad skönt att det har fungerat bra annars! Jo, det är klart att det positiva måste överväga men jag tycker att det känns svårt att jämföra exempelvis aptit med uthållighet. Min son är väldigt känslig när han inte ätit. Han klarar inte det alls.

#3: Medicinen finns för att den gör att många mår bättre. Risken finns, men om han mår sämre går det att sluta och då blir han sitt vanliga jag igen.

Vänliga hälsningar

Niklas

Min son äter Concerta och det fungerar utmärkt. Han blir mycket lugnare och mer koncentrerad och hans utbrott uteblir helt.

Han säger själv att han känner sig mycket lugnare och att han hinner tänka efter innan han säger något eller innan han blir irriterad.

Vi har bara provat Concerta men detta har verkligen varit räddningen för vår son.

Milla: Hur gammal är din son? Uteblivna utbrott låter ju fantastiskt! Min son är ju som sagt väldigt utåtagerande och det är nog det som medför mest problem för honom. Svårt för kompisarna att lita på honom när han kan nita dem när som helst.

Måste bara säga att det känns helt fantastiskt att hitta det här forumet idag! Jag är verkligen oändligt tacksam att ni delar med er av era erfarenheter.

Nimbus han är 15 år och det är första året han går på Concerta.

Jaha, då kanske man kan förvänta sig mer att han ska kunna "häva" sina utbrott än en 7-åring…

Har en 13 årig dotter som väntar på tid hos läkaren för att börja medicinera, fick ADHD-diagnos för 1 vecka sedan. Hon är redan nu smal, mycket arg och lättirriterad om hon inte ätit, vilket hon själv inte känner att hon behöver. Tvärt om, är inte hungrig, men får jag i henne lite att äta så känner hon det och fortsätter.

Är lite orolig för att aptiten ska försämras, men går man inte in och stöttar upp med näringsdrycker? Någon som vet?

Det ärväldigt individuellt hur man reagerar och vilka förutsättningar man går in med. Näringsdrycker och vitaminer är ett tänkbart sätt. Ni får säkert hjälp av läkaren.

Vänliga hälsningar

Niklas

Min 14åriga dotter och min 9 åriga son tar båda medicin, Ritalin.

Dopttern tar medicin varje dag. Sonen bara när det är skoldagar eller om vi ska iväg på nåt särkilt. Lediga dagar är medicinfria för honom.

För dem hjälper det, de får lättare att koncentrera sig, utbrotten minskar och de slipper ticsen.

Många är rädda för att prova centralstimulernade medicin, men det är inte beroendeframkallande. Om mina barn missar sin medicin en dag, ja då har de sina gamla problem med tics mm. Men ingen abstinens eller så.

När min dotter inte tar medicin är hon rastlös, vilket hon dövar med att äta hela tiden. Medicinen gör att hon blir lugnare och äter mer regelbundet/lagom utspritt över dagen.

http://www.ofelia.tk

Tror att maten påverkar kroppen.Det är viktigt med smör och kött eller fisk.

Såg programmet med "Nakna kocken" om maten skolbarnen fick och hur han ändrade den så barnen mådde bättre och orkade med skolan bättre.

Vår erfarenhet om medicineringen är väldigt positiv från att ha ett kaos våldsamhet och avstängningar från skolan osv.

Så vände allt när sonen började medicinera dom senaste 2 åren har han fungerat betydligt bättre och även fått sitt skolarbete att fungera.

Sonen började med Ritalin men det blev inte den effekten som läkarna hade hoppats på och sonen orkade bara halva dagen i skolan sedan började han flippa ut igen på eftermiddagarna men förmiddagrana var betydligt bättre.

Då byttes Ritalinan  ut mot Concertan och den gjorde underverk och både hans vredes utbrott minskade radikalt och han hade lättare att följa med i skolan.

Men sonen råkad eut för lite biverkningar av medecinen dels så tappade han aptiten och han rasade i vikt.

Men där fick han hjälp med näringsdrycker dena biverkning försvann efter ett tag i dag märker vi inte av att han har några aptit problem.

Det andra som hände var att hans sömnproblem fövärrades av medicineringen ngt han fortfarande har problem med.

Men har fått veta att alla råkar inte ut för dessa problem och vissa sover betydligt bättre av medecinen så olika från person till person.

För det mesta så har dessa läkemedel en väldigt bra effekt men förr vissa så ser man inte samma effekt.

Så det är bara att prova fungerar det så är det verkligen en räddare i nöden.

Vi har många gånger ångrat att vi inte sate in medicinerinen tidigare.

Läkarna hade rekomenderat medicineringen vid några tidigare tillfällen medan vi var emot att sätta in ngt centralstimulerande.

Men det är ytterst små mängder det handlar om och en missbrukare kan sätta i sig en månads ranson utan att komma upp till effekten som den är van vid.

Lasse

en del personer kan ha brist på sömnhormonet melatonin, och måste då ha hjälp med att medicinera för att få tillräckligt med sömn. Be läkarna att kolla upp så att han har tillräckligt med sömnhormon.

Jo men melatonin är ett registrerat läkemedel och får inte säljas i hälsokost affären längre.

Men det  är inte godkänt som läkemedel i Sverige ännu utan det håller fortfarande på att undersökas av läkemedels verket.

Men det går att söka dispans för att köpa det ngt vår läkare gjorde men ansökan godkändes inte.

Men jag vet att det går att köpa det utomlands som naturläkemedel.

I Usa så kan man köpa det som receptfritt läkemedel på apoteken.

Men här i sverige så är det stopp.

Jag beställde det över nätet i från England.

Men det är ju olagligt  försökte först beställa det från Usa men fick svar att dom inte fick lov att leverera Melatonin till Sverige.

Men det var för egen del och inte till sonen.

Lasse

Jag har AS och äter två olicka medeciner. Men jag vet inte om det är för att jag har AS eller för att jag mått dåligt.

#16 tarotlasse, de personer som jag känner som medicinerar med melatonin, får det på recept via läkare, men dom har själklart då utretts just pga. att dom hade mycket litet sömnbehov. Alla 3 är barn och föräldrarna höll på att gå i däck, just pga. att barnen sov så litet. Naturligtvis bör man kolla med läkare först.

# Jo när det gällde sonen så ansåg läkaren att han behövde Melatonin för sina sömnbesvär.

Och skrev en ansökan till läkemedelsverket om dispans för att skriva ut melatonin men det blev avslag.

Jag vet att andra ADHD barn med svåra sömnproblem har fått denna dispans.

Själv tycker jag det är vansinnet av svenska myndigheter att stoppa detta läkemedel som är helt fritt och klassat som naturläkemedel i vissa länder och receptfritt läkemedel i andra länder.

Melatonin gick ju även att köpa som naturläkemedel i hälsokost affären här i Sverige innan.

Men som med många andra naturmedel så tar läkemedels industrin in det i sin tillverkning klassar det som ett läkemedel och sedan  så får det inte säljas som en naturprodukt längre.

Efter detta så ska läkemedlet testas och godkännas och det kan ta flera år innan detta är klart vilket är fallet med Melatonin.

Lasse

#11: Varför är lediga dagar fria från medicin? Vill han inte ta den? Det låter ju som om livet blir lättare med medicin.

Vänliga hälsningar

Niklas

#12: Jag la till din hemsida bland sajtens länkar eftersom den har en koppling till ämnet.

Vänliga hälsningar

Niklas

#11 min son medicnerar varje dag, skulle han inte ta sin medicin så märks det jättetydligt. Vi pratade med BUP om det där att han skulle kanske låta bli att ta medicin om helgen och lov men efter att vi har testat det så får han ta den varje dag.

Själv säger han att dom dagarna han inte har tagit den så mår han dåligt, dåligt på så sätt att han är irriterad och fruktansvärt orolig utan att han kan sätta fingret på det. Det är ju något vi märker tydligt också.

Det finns studier som visar på att fiskolja funkar bara på barn med ADHD dom blir lugnare oach ökar sin koncentration.

 Taktil massage är oxo bra då beröring ger ett lugnar e beteende.

jag skulle nog prova att hitta andra metoder istället för medicin.

Hur har ni det med rutiner har han någon slags schema under dagen så han vet när det han ska göra börjar och slutar.

Jag har en överaktiv tös på fem år och jag har märkt god effekt med fiskolja även taktil massage det finns även många bra avslappningsskivor tex Regnbågslandet.

Min tös har ett veckoschema där hon ser hur varje dag ska se ut Tex vem som lämnar och hämtar på dagis och dagens aktiviteter.det är oxo viktigt att man är tydlig med vad som ska hända gärna i förväg så att dom vet vad som kommer att hända.

#23 vet inte om det var till mig du skrev, men jag kan i allafall svara.

Vi har provat fiskolja ett bra tag innan han fick sin medicin och den var helt verkningslös.

Taktil massage fungerar inte i heller då han inte tycker om att vi rör vid honom, och massage överhuvudtaget stressar honom ännu mer.

Han vet exakt vad som ska göras och vad som händer varje dag. Vi använder oss också av veckoshema.

Min son är 15 år och har medicinerat i ett års tid och det har varit räddningen både för honom och för familjen, det är fruktansvärt krävande med en aktiv vulkan hemma.

Vårt största problem med sonen är att han blir så fruktansvärt aggressiv och kan skada både sig själv och oss.

Det är super bra om det hjälper din tös, skönt om hon slipper medicinera.

Jag har en pojke som har ADHD och thourettes. En flicka som har ADHD och en flicka som har thourettes med tvång. Jag själv (mamma) har precis fåt reda på att jag har ADHD.

Det är bara min son som medicinerar och han började med ritalina som inte fungerade riktigt för i och med att han har dubbeldiagnos så är det lite svårare att hitta rätt medicin. Därefter provade han Concerta och det fungerade inte riktigt i början, det tog minst 3 månader innan man såg full effekt. Men men medicinens effekt varade bara i 12 timmar så när han kom hem på kvällen så fick han utbrott som heter duga. I början av dom här 3 månaderna så hade han otroligt mycket tics men som efter hand fejdade ut. Han har även mycket tvång och vi fick även börja med zoloft tillsammans med concertan och som hade bra effekt.

Men så var det de här med att concertan bara varade i 12 timmar och då frågade läkaren om min son ville prova Strattera som varar i 24 timmar och det fungerade mycket bra.

Jag måste inflika att det var bara i början när min son började med concertan som han inte hade någon aptit.

Sen åt han som bara den.

Är det något mer som du undrar så är det bara att fråga.

24* nä det var inte riktat till dej utan till TS

#26 ok men det gör inget för då fick jag berätta hur vi har det

Här hemma märker jag inte så stor skillnad på sonen, om han tar medicin eller ej. Han har inga problem med agressivitet och utbrott. Men när han ska koncentrera sig och jobba i skolan, då märks det att medicinen hjälper.  Han tycker att det är lite bökigt att ta medicinen. Han gör det nu utan protest på skoldagar, men slipper på lediga dagar.

#13 det här är jätteintressant! Jag har sett flertalet dokumentärer om Omega-3, fiskoljor, transfetter, vaccin som sägs orsaka autism osv. Jag håller på och letar fakta om kost och den gravida mammans kost i relation till bokstavsdiagnoserna. Jag tänker börja forska i ämnet.
Är det nån som har länkar eller boktips får ni gärna skicka det till min inkorg. Finns det trådar på denna sajt? jag kan inte hitta några i.a.f…
mvh Johan

Det är svårt, det här med medicinering, tycker jag. Jag vill gärna kommentera med hur det var för min son, som INTE medicinerade. Det kan ju också vara intressant att tänka på hur det kan vara om barnet inte medicinerar, och hur det kan påverka dem när de växer upp.

Min son levde med en ständig oro i kroppen, en rastlöshet som aldrig stängdes av och som han inte kunde kontrollera. Lika lite kände han att han kunde kontrollera sina ilskeutbrott, och han var själv rädd för vad som kunde hända när han "försvann i mörkret" under utbrotten (så beskrev han själv sin upplevelse av att tappa kontrollen). Sonen mådde fruktansvärt dåligt av sina utbrott efteråt, för han hade ofta så dåligt samvete för hur han burit sig åt. Ju äldre han blev ju mer stängde han av sitt dåliga samvete, för han orkade inte känna det. Han kunde heller inte kontrollera sin impulsivitet, och kunde tycka att det var väldigt jobbigt efteråt, eftersom han tyckte att han "borde ha vetat bättre". På ett sätt upplevde han att han bestod av två personer, fast båda var han, den ena kunde han kontrollera, och den andra inte. Det ledde till att han inte ville veta av den "person" han var när han fick utbrott och när han "styrdes" av sina egna handlingar ,helt utan planering. Allt detta bidrog till att ge honom en dålig självkänsla, och även en dålig självtillit. Han kunde ju inte lita på sig själv.

Min son var också en kicksökare, och han sökte sig gärna till "farliga" spännande miljöer. Tidigt i hans liv kom han därför i kontakt med droger. De gav honom det lugn som han behövde. Och kickarna förstås. Amfetamin var hans huvuddrog, och i början mådde han bra av den, och tyckte att han äntligen kunde fungera. Men okontrollerat drogintag är aldrig bra, och det blev inte bra för min son heller.

Vad hade hänt om han hade fått medicin (centralstimulerande) utskrivet av läkare istället? Det går bara att spekulera, kanske hade han gått samma väg i alla fall. Men en sak vet jag. Hade han kunnat bli av med all sin rastlöshet, och sitt kaos av känslor med åtföljande utbrott, skulle han ha fått en chans att känna att han hade kontroll över sig själv. Han skulle ha kunna utvecklat en trygg självbild och mått bra i det. Jag tror att det skulle ha betytt så mycket så han hade kanske inte sökt sig till drogerna.

Angående medicin, som Ritalin i mitt fall, och minskad aptit, så har jag inte märkt av det.

 Jag har haft ätstörningar i ca 15 år, och först nu, sedan jag börjat med Ritalin mot AD/HD, kan jag känna när jag är hungrig och när jag är mätt. Det har gjort att mitt matintag har stabiliserats.

 Vet att en del som tar tex conserta får minskad aptit, men jag tycker ändå det är värt att prova medicinen, din son bor ju hemma så du kan hålla koll på hur mycket han äter, kanske behöver han påminnas om att det är matdags osv.

 Att jag börjat medicinera har hjälpt mig mycket, jag mår psykiskt bra nu. För mig har det inte varit några nackdelar att medicinera, tvärtom.

 Fungerar inte medicineringen positivt för din son kan han ju alltid sluta med den, men jag tycker absolut att han ska prova medicinen.

Ojojoj, vad mycket svar det ramlat in.

#23… Allt det där du tipsar om är jättebra och vi kör redan med allt. Men det räcker inte, tyvärr.

#30…Usch, då. Tråkigt att det blev så dåligt för din son. Din berättelse om hur han var skulle passa in precis på min son. Jag är verkligen rädd för att min son ska hamna "fel" när han blir lite större.

Det som oroar mig mest är nog det med aptiten. Sonen har riktigt svårt att äta redan nu. Vissa saker går bra, vissa dagar. Men en sak som han äter ena dagen kan han inte få ner nästa dag. Men det känns som att det absolut är värt att prova! Som någon sa: det går ju att sluta om han mår sämre.

Som det är nu har han fått byta lärare flera gånger. Klassföreståndaren vill inte ha med honom att göra. Hans resurslärare som han haft klarar inte av att hantera honom. En lärare sparkade honom och en annan tog i honom så hårt att han hade märken efter lärarens fingrar på armarna i en vecka. Kan ju påminna igen att han bara är 7 år. Fast nu och den här terminen ut går han i en annan klass på skolan och den läraren är fantastisk! Det går såå mycket bättre för honom. Men hur det blir nästa termin är det ingen som vet.

#32: Polisanmälde ni läraren som misshandlade honom?

Vänliga hälsningar

Niklas

Niklas: Nej, det har vi inte gjort. Inte än i alla fall. Men jag tog sonen till en läkare som dokumenterade skadorna i fall vi skulle behöva det senare.

Vi valde att inte anmäla i nuläget eftersom rektorn direkt tog bort resursläraren från sonen. Det har varit ett jobbigt år ändå. Tror inte att vi som familj skulle må bättre av en rättegång. Fast jag pratade med en nära vän som är jurist och min vän sa att läraren troligtvis skulle dömas för misshandel om vi valt att anmäla.

#34: Okej, jag förstår hur ni tänker. Hoppas att inte läraren ger sig på någon mer.

Vänliga hälsningar

Niklas

# 32 Jag tycker det är märkligt hur mycket man accepterar bara för att det är skolmiljö. Och jag menar INTE dig, Nimbus, jag förstår hur ni tänker, utan jag menar rektorn i det här fallet, som är lärarens chef. Misshandel går ju faktiskt under allmänt åtal, och om någon blir misshandlad på öppen gata leder det till åtal. Jag tycker att det är rektorns moraliska plikt att åtala läraren för misshandel.

Det är ju likadant med mobbing. Bara för att det sker inom skolans väggar, så accepteras det till stor del. Har ni sett reklamfilmen mot mobbing där man bytt ut barnen mot vuxna och skolmiljön mot en IT-miljö? Där blev det väldigt tydligt vad mobbing faktiskt är.

Jag hoppas att det blir bra för din son. Tur att han fick en bra lärare till slut. Det blir ju helt fel signaler till din son om de vuxna riktar sin ilska mot honom, bara för att de inte klarar av situationen. Små barn förstår ju inte det utan tror ju att det är fel på dem själva istället. Det påverkar inte självkänslan positivt precis…..

#36: Om jag minns rätt är det inte bara rektorns moraliska plikt, utan även hans juridiska att anmäla misshandel.

Vänliga hälsningar

Niklas

Alltså, egentligen tycker jag att det är allas moraliska plikt att anmäla brott. Även min. Men det är lättare sagt än gjort när man kämpar med ett litet barn som mår riktigt dåligt som det är. Innan detta hände trodde jag inte att jag var en person som skulle välja att inte anmäla den här typen av brott men man får välja sina fighter när man inte orkar med alla:)

#37. Hennes…

Vi fick rådet att göra uppehåll kring med. Concerta, förslagsvis vid skolloven. För att sonen växer och att man inte vet så mycket om vad som händer med kroppen vid lång tid av Concerta… Nån som har nån information kring det eller kan berätta vad ni själva fått veta?

#39 min son äter också Concerta och har för en liten tid sen fått dosen höjd till 54mg och när han är ledig från skolan så skulle han inte ta medicinen pga att han sover så fruktansvärt dåligt och för att precis som du skriver att man inte vet riktigt hur kroppen reagerar på lång tids användning.

Mina barn har påsklov nu och därmed ingen medicin och jag kan bara säga att jag längtar till på måndag, för gud vilket liv det är här hemma nu. Man vågar ju knappt säga hej till honom. Han själv säger att han tycker det är jättejobbigt för han som han säger " det känns som om jag har myror i hela kroppen och jag fattar inte varför jag blir så arg hela tiden" så nu ska vi höra med läkaren om det skulle fungera att låta honom gå på mindre dos under ledigheterna och full dos under skolan.