Vet inte riktigt var bästa stället att lägga detta finns men på Barn kändes det som det är mindre barn… jaja…. kom till skott!

Jo jag har två döttrar, den ena 18 å den andra snart 17. Den yngsta har AS och har haft det jobbigt i 4 år…. hon fick sin diagnos nu i vår/början på sommaren… men det är inte henne det gäller här utan 18åringen…vi är separerade o har nya sambosar….exx är det väl inte så många som gillar men nu kan jag stå för det desto mer….dessa 4 jobbiga år har ju inte bara varit jobbiga för ASdottern… den har ju inverkat kolossalt för oss alla….även min 18åring som fått stå tillbaka hela tiden… nu är hon ruskigt besviken på sin pappa framför allt men även hans sambo o sin syster….pratade lite smått med hennes pappa på telefon… kan ju inte riktigt säga att jag tycker han är helt blåst o inte fattar något…..det är ju vi föräldrar som måste leda o vara goda föredömen för våra barn även om dom är 18…. han är ruskigt negativ,… ser det mesta som ett fasligt besvär…..samtidigt har han inte gjort allt fel….han är en bra pappa som ställer upp för sina barn om någon är dum mot dom… men han har liksom inte den rätta känslan att lyssna o kunna tänka sej in i tjejernas sits…denna 18åring har mått väldigt dåligt i våras….inget bestämt än om hon ska gå om 2an eller börja i 3an…. skolan är fantastisk… hon har svårt att koncentrera sej, har jätteont i magen, mardrömmar o svårt att sova….hon började äta antidepressiva som gav henne mer mardrömmar…. återbesöket glömde pappan bort…. nya medicinen vet han inte var den är….. han är bara enormt sur på den äldsta dottern som inte blir glad för att han ger henne allt i presentväg…försökte förklara att man inte ska ge folk ALLT även om förtjänar det….att det är viktigare att prata o lyssna på henne…men allt kan tydligen köpas för pengar…..*liiiiiiiiite ironisk*…. ska ringa läkaren i morron o boka tid o få recept…..detta blev säkert väldigt rörigt o har säkert inte sagt allt viktigt…..men nu är läget att äldsta dottern är hos mej…. hon anklagas annars för att vara väldigt lat o det kan jag väl säga att hon egentligen är men idag har hon hjälpt till mycket samtidigt som jag lyssnar på henne… ASdottern är hos sin pappa som börjar jobba i morron, hon vill inte hit o 18åringen vill inte träffa sin syrra…. ja jösses vilken soppa… å mitt exx vet inte vad han ska göra då den yngsta har en hund att ta hand om o inte bryr sej om att äta om inte den står klar på bordet….lovade iaf att fixa mat till henne……

men över till min fråga… hur kan jag lösa denna fnurra mellan döttrana o deras pappa?…. tacksam för alla råd…..tycker inte att mitt exx är den allra bästa att få att fatta det känslomässiga…..