Bokstavsfolk iFokus

Bokstavsfolk

Etikettförskola-skola-jobb-praktik
Läst 1083 ggr
tira
0

att orka pressa på

min 6 åring har efter 1 års olika nätverks möten nu fått plats på en träningsskola.det verkar mkt bra dom är specialister på autism oh jobbar utifrån det dessutom är gruppen väldigt liten.så det blir nog jättebra.jag och barnpsykologerna var rörande överens om att jag inte skall göra inskolningen som (ev kan ta hela hösten) utan någon utifrån.min 6 åring har bara varit mkt korta stunder kanske 1ggn var 2-3 mån hos min mamma(har alltså inte varit barnledig på 6 år)så han måste separera ifrån mig samtidigt som han skolas in.jag har hittat en person som han känner lite sen innan som har börjat vara hos oss korta stunder 2 ggn/v för att sen kunna ha honom själv och göra hans inskolning.men detta innebär en enorm förändring för han dels att hålla skenet uppe så "mkt varje vecka" (har även några som hjälper mig soc träna 1 ggn/v)sen att det är en förändring och sen vet han att han ska börja skolan(vilket han ser fram emot)men men detta innebär att han regr.tillbaks utvecklingsmässigt tex börjat med napp fått tillbaka irrationell rädsla ,bryter ihop för minsta lilla.det är så svårt att fortsätta preesa honom till dessa förändringar fast jag vet att det är för hans bästa så är det så hjärtslitande att se han må så dåligt mvh tira

[Norum]
0
#1

Stackars barn! Jobbigt att stå brevid och "titta på" bara.. Usch! Men om allt fungerar så är det ju värt det i slutändan. Men vägen dit… avundas er inte. Men jag önskar lycka till och hoppas på det bästa.

tira
0
#2

tack så mkt.jag vet ju att det är enbart för det bästa och ett steg på väg till ett så normaliserat liv som möjligt mvh tira

Silenos
0
#3

Jag var hemma med min dotter tills det var dags att börja sexårs. Det året gick ganska bra, 1an fungerade inte…I 2an var jag med henne som obetald assistent i skolan . När hon äntligen fick rätt hjälp i 3an var ett av de första målen att få henne att känna sig trygg med någon annan vuxen. Det gick så småningom, men jag fick också kämpa med separationen.

Men hon fick en underbar assistent/lärare som vi numera fortfarande ( dottern bytte skola för tre år sedan ) har kvar som kontaktperson/avlastning.