
Avslag på ansökan
Så kom då dagen jag väntat på och fasat inför. 14 april 2008 skickade jag in en ansökan om aktivitetsersättning efter att både jag och min läkare kommit fram till att det var en bra ide. I höstas ringde jag och frågade FK hur det gått eftersom jag inte hört ett ljud på ett halvår, jodå, dom jobbade på det men hade precis skickat ut en förfrågan till min läkare om kompletterande uppgifter. Hörde ingenting, ingenting och i mitten av december ringde mitt personliga ombud upp och frågade, ärendet skulle upp till försäkringsläkaren veckan därpå så hon förberedde mig på ett avslag.
Idag kom då alltså beskedet. Min ansökan avslås… för att min läkare inte skickat in dom kompletterande uppgifterna (min NPutredning) så dom kan inte göra en bedömning av min arbetsförmåga. Jag blir så matt. Varför låter hon bli att skicka in uppgifter dom vill ha för att kunna göra en korrekt bedömning, eller i det här fallet göra en bedömning överhuvudtaget?? Min läkare var medveten om det, hon har i ett av mina sjukintyg ifrågasatt varför dom ville ha mer uppgifter. varför? För att få sabba så mycket som möjligt i mitt liv? För att brutalt kasta ut mig en arbetsmarknad jag inte kan hantera? För att hon är glömsk? Ingen anledning är i min värld god nog. Hade hon inte tid, ork eller lust att höra av sig till NP-teamet för att få utredningen och skicka in den kunde hon ju sagt till mig så hade jag kunnat göra det själv.
Jag har velat byta läkare i ett års tid och varje gång jag besökt psykakuten påtalat detta, ibland gråtande men ingen har lyssnat, hoppas det kan hända något nu.

Jag känner med dig. Vi är bara en bland många andra, ett papper i en hög….fast det för oss e frågan om vårt liv. Ekonomisk stress och maktlöshet e ju toppen medicin för neurologiskasjukdomar/handikapp och psykisk ohälsa…..
kram på dig
Förstår att du är ledsen och arg!!! Vårat samhälle av i dag är bara skit!! MEN du ska givetvis gå till din läkare och slå näven i bordet eller be ditt ombud göra det för så här ska det ej gå till!! Gör detta nu medan du är arg och använd den energin till att kämpa vännen!!
Varma kramar Carina

Du kanske tom kan anmäla henne till patientnämnden, för hon har ju vissa skyldigheter mot sina patienter och skall hjälpa sin patient så gott hon kan.
Nu vet jag mycket väl att det sällan blir så ändå, att de gör sitt jobb menar jag. Hoppas det löser sig på ett eller annat sätt.

Pratade med min pratmänniska på telefon igår och han lovade att ta upp det med läkaren omedelbums, hoppas han gör det och att hon får skämmas. Sedan måste jag fort som attan överklaga, sista juni har jag inte längre rätt till sjukpenning (den där förlängda eller vad det heter, som man kan få i ett år) och med tanke på handläggningstiderna på försäkringskassan riskerar jag att bli utan pengar därefter…

Ja försök ta tag i det gumman, så att du inte får ännu mer jobb med ekonomin än du redan har.
Måste bara säga att just rubriken "Avslag" ger mig lite negativa associationer, den blödning man får efter att man fått barn och som kan vara i flera veckor kallas avslag, vilket jag kommer att tänka på varje gång jag ser din rubrik.

#5 aha, har inte tänkt på det
Usch Hanna, varför ska de sjuka alltid råka ut för sånt skit rent ut sagt. Tycker det är fräckt gjort av din läkare.
Hoppas det ordnar upp sig för dig.
Ibland är det bra med personliga ombud 

Jaha.. nu har hon skickat in papprena som behövdes. Varför hon inte kunde göra det tidigare? Jo dom hade ju inte utredningen där!! Nej gud nej, den befann sig på öppenvården hela tio minuter därifrån med bil. Telefonen har jag hört fungerar i sådana lägen. Hon har ju för tusan haft månader på sig att be om utredningen. Mutter.
Det sägs ju att i sverige måste man vara frisk för att orka vara sjuk.
Detta är ju helt sjukt men trots att jag inte haft era problem vet jag att det stämmer. :(

Känner så med dej Hanna. Hoppas det händer nåt nu!
Kram / Åsa

#9 jepp frisk och arg och självsäker… men jag börjar närma mig åtminsone en av dom… arg
Hanna gumman, vad ska vi göra åt sjukvården
Har du något bra förslag
?
Du kan väl skicka över lite ilska och självsäkerhet till mig, jag har tappat bort mina 

#12 ilskan kan du få lite av, självsäkerheten är jag också på jakt efter…
göra åt.. tja.. mitt första tips är lämplighetsprov och bättre utbildning inom bemötande för ALLA inom sjukvården, läkare till undersköterskor… och kanske fler av det mesta så dom inte behöver vara stressade och griniga.
Ett fall för regeringen då. De bestämmer ju och tar bort de mesta fördelarna för oss som mår skit 
Vi kanske ska skriva ihop något bra tillsammans här på sajten och skicka till Reinfeldt, he he he
Tack för att du delar med dig av din ilska, jag behövde verkligen det 

jag tycker vi sjukskriver reinfeldt för depression så kan han prova själv hur det är=p då inser han nog snabbt att det behövs förändring

Hoppas att jag har ett bra bemötande på jobbet
Hade ni varit dementa,så hade jag tagit hand om er
!!!Nu kan jag bara känna med er,som kämpar. Och det gör jag!!!Ynkligt att man ska behöva slåss,för att få hjälp. Hur många orkar det?
Kramar
Åsa
#15
Hanna! Helt klart att vi sjukskriver Reinfeldt. Och när vi ändå är på G kan vi se till att sjukskriva fler av de i alliansen, för de lever inte i verkligheten värld.
Tänk att människor ska behöva råka illa ut på ett eller annat sätt för att kunna förstå.
SKIT är vad det är 
#16
Jobbar du inom vården eller?
Ja visst kämpar vi. Men många går under tyvärr när orken tar slut
och ork har vi ju inte så mycket kvar av 
Det är ju inte de anställda på sjuklhusens fel utan de andra fina kostymnissarna som bestämmer. Syrror och läkare gör väl oftast så gott det kan med de få resurser de har.

#17 Du är väldigt anti-höger, tyvärr har knappast vänster varit speciellt mycket bättre, även om det varit en del absurda indragningar det senaste vad gäller ekonomin så har inte vården blivit sämre. (Jag tycker alliansen har gjort mycket bra saker, men vad gäller att ta hand om de svaga och arbetslösa har de fullständigt förlorat all sans, deras grundtanke är bra, men de gör helt fel när de verkar vilja krossa svaga människor istället för at hjälpa dem.) Tyvärr skall man nog akta sig för att tro att vänstern skulle göra ett bättre jobb vad gäller det här.
Jag kan inte hålla med dig om att det inte är personalens fel, visserligen borde kraven vara högre på social kompetens för att få jobba i vården. Men jag tror vi alla varit med om bemötande från vårdpersonal som varit under all kritik rent mänskligt. Saker en vettig människa aldrig borde säga till en patient. Visst är det många som gör så gott de kan, men jag kan ju säga att i den kontakt jag varit med vården är det ytterst få som faktiskt gör sitt jobb riktigt bra. Sedan beror det ju på vad man tycker skall vara deras jobb, gå runt och verka viktig och försöka få människor att inte besvära vården genom att vara otrevliga är de ju bra på.
Detta gäller ju både överlägsna läkare, psykologer, sjuksköterskor, receptionister och folk från tex försäkringskassan. Bemötande som aldrig hade accepterats inom den privata sektorn mot en kund.
Min utredning har fungerat bra, det teamet har hittills varit underbara, men det är också första gången jag varit med om att vården varit intresserade av att verkligen hjälpa mig, annars har det handlat om att man är nån sorts objekt som bara flyttas runt och är fel på. Visst så skapas det stress om det är för lite personal, men man ska inte bete sig otrevligt mot en patient, det finns faktiskt ett personligt ansvar trots att vården är ansträngd.
Ta Hannas läkare tex som struntade i att skicka in papprena, var det Reinfeldts fel?

Tja om det var reinfeldts fel vet man ju inte förrän man vet varför min läkare lät bli att skicka in papper, var det för att hon inte orkade och var lat eller glömde bort i ren förvirring så är det nog ingen annan än hon som kan beskyllas. Beror det på stress och för mycket att göra så får vi nog börja se oss om högre uppåt för att kunna utse en syndabock. Självklart kan man ju inte säga att reinfeldt personligen skulle bära ansvaret för en enstaka händelse, men han är trots allt den som vi röstat fram för att leda landet. Jag hade inte kontakt med psykiatrin innan vi bytte regering och kan nog egentligen itne säga så mycket om det finns några skillnader och när det var bättre men jag kan konstatera att läkare verkar brutalt stressade i dagsläget och jag tror inte det är deras fel. Sen som sagt, utbildningen ställer för låga krav på social kompetens och kunna hantera patienter i svåra situationer. Det måste läkare i allmänhet bli bättre på. Det är trots allt så att dom flesta av dom utbildade läkarna inte enbart hanterar komapatienter.

#19 Ja… patologen rymmer ju tyvärr inte alla med vårdutbildning ;o)
Nej jag vet att jag är drastisk, och alla är inte dåliga, många inom vården gör ett fantastiskt arbete. Tyvärr finns det en negativ kultur som inte en enskild person kan ändra på.
Överhuvudtaget känns det som att det där med helhetsbild och konsekvensanalys inte är politikernas starka sidor. Man gör saker som kanske är bra på ett sätt utan att tänka igenom vilka konsekvenser det skulle ge i slutändan. Man fixar en budget för att den skall se bättre ut och i slutändan kostar det mer någon annanstans Självklart är det svårt att få det att gå ihop vad gäller ett helt land. Men vissa konsekvenser skulle vilken nöt som helst kunna förutse, och därför undrar man (precis som aspie) hur det står till med regeringen.
Jag tror pengar och personal är en del av problemet, men även att rutinerna och hela sjukvårdssystemet borde ses över, för många hamnar mellan stolarna, och hade man kunnat undvika det så hade människor mått bättre, kostat mindre och fått mer adekvat hjälp. Tyvärr kan inte regler lösa det här, för det krävs en engagerad kontakt som kan se människor, människor är inte system som kan förutses mm. Jag tror faktiskt att sjukvårdens största problem inte är pengar utan just att folk inte hamnar rätt. Kolla på oss här, många har väntat i flera år, och varit i kontakt med vården länge och kostat massa pengar som vi INTE kostat om vi hamnat rätt. Hade vi från början kommit rätt kanske vi hade minskat den totala kostnaden för sjukvården (för att inte tala om för resten av samhället). Som sagt ett mer genomtänkt system, så hade det inte behövts mer pengar. Att behöva träfa fem olika personer i en remisskedja för att till slut få ställas i kö till en utredning är ju vansinnigt, det tar massa tid och personal i anspråk som skulle kunna användas på bättre sätt.
Jag kan egentligen NOLL om politik och är heller inte intresserad eftersom det är för svårt för mig.
Det enda jag vet är att så fort de blå är i makten så blir det sämre för mig och många andra, speciellt de som är längst ner i skiten. Det var lika förra gången de hade makten. Ett exempel är ju att de blå bestämt att gamla människor som jag inte behöver vård/utredning lika snabbt som ungdomar. Hur kan de veta vem som mår sämst?
De blå gör säkert många bra saker oxå, men jag vet inte vad (ännu).
Visst gör läkare och syrror fel annars vore de ju inte mänskliga. Med tanke på den stress de jobbar i så kanske det inte är så konstig heller.
Sen finns det ju de där undantagen av otrevliga läkare och syrror som kan göra livet till ett helvet för den sjuke.

#17 Jag jobbar inom omsorgen,med demenssjuka. Eftersom det även är en anhörigsjukdom,står man de anhöriga nära. Mitt främsta jobb är,att förutom sörja för det rent praktiska,behålla värdigheten när minnet sviker och försöka fylla dagarna med värme,trygghet och gemenskap.
SAMT att ha en nära kontakt med anhöriga,så att de känner att deras nära och kära har allt detta.
#18 Jag håller med med dej! Mer pengar ,och mer personal räcker tyvärr inte alltid. Många har fel synsätt,och sakna empati. Jag tror att det som saknas är kunskap!!
Bemötandet är absolut det viktigaste! Mycket har hänt,men mycket kvarstår.
Jag hoppas att att ni alla får den hjälp,ni har rätt till!
Åsa