Slutpratat med psykologen+boktips
Idag slängde jag fram på bordet till min psykolog en bok jag håller på att läsa och sa "Detta är jag".
Vi pratade en stund till och sen sa han att jag var så "fixerad" vid utredningen och diagnosen AS/ADHD att vi inte kommer vidare i behandlingen. Han tyckte vi skulle ta ett uppehåll och jag höll med om att det kanske var bäst. Var det bäst egentligen? 
Boken jag läser heter "Jag avskyr ordet normal" skriven av Malin Nordgren. Den innehåller berättelser från män och kvinnor som fått diagnosen AS i vuxen ålder.
Helt klart att det är hur jag funkat och funkar som de beskriver i boken.

men!!!
e han inte klok????? tror f*n att man är fixerad när man mår dåligt o ingen hjälp får…. då tar man ju själv reda på vad problemet är för att nån ska fatta…. 
åååh!!! ja blir så arg så jag har lust att ge människan på truten 
Inte dej då Aspie utan din sk psykolog…. 
Ja, precis! Det är väl så att det är just nu jag behöver hjälp eller?
Han tyckte jag skulle ta detta med öppen psyk istället. Nåja, jag sja ju prata med dom nästa vecka och kan ju ta upp detta med dom då.
Suck! Det är som att köra huvudet i väggen vart man än vänder sig 
Förresten! är det någon som har boken jag länkat till? Jag skulle gärna vilja köpa den, men den är slut på förlaget 

Neee har inte den boken….
Ta det med öppenpsyk måtte ju vara bättre än den stollen du har vart hos? knasmänniska! *fortfarande
på han*
#4 Gulle dig
Inte vara arg, lugn och fin nu vännen


#5…. lugn??? va e det? vet inte…. har jag aldrig hört… va? konstigt… *hehe*
Fast en liiiiiten spark där bak kan väl han få?
#6
he he, tror du han behöver det 
Han tyckte jag skulle ta min "fixering" med öppenpsykiatrin så länge. Han tror jag kan få mer hjälp där. Jag ska prata med dom nästa vecka för att berätta hur det går med mig och min medicin, vilket inte verkar gå så bra. Då har de formodligen pratat med NP om jag får göra en ADHD test utan att förlora min stora utredning på NP.
Usch så invecklat livet kan vara 

ja det behöver han…o en o annan lavett 
Tycker du ska ta det med öppenmottagningen… men du ska nog ta det lite lungt så inte de oxå får tuppjuck på dej…. jag menar …var lite avvaktande… i alla fall i början 
många kramar från mej
Men jag fattar inte varför han eller öppenpsyk skulle få tuppjuck av att jag är så "fixerad" vid AS. Det måste ju vara bra att jag hittar och kan ge dem symtombilden så jag kan få en diagnos, eller? 
Förresten har allt om AS blivit mitt "specialintresse" och då kan det vara svårt att inte tala om det så andra får tuppjuck 
Men jag ska försöka att vara lite avvaktande 

jag förstår dit dilemma…tro mej…
Men här i lilla landet lagom, mellanmjölkens land får man inte kunna mer än doktorn om sej själv… o absolut inte ge egendiagnoser….. för då blir man klassad som hypokondriker….
därför ska du ta det lungt… inte för att jag inte tror på dej för det gör jag… o jag vet vad du går igenom just nu, för så var det när jag ville ha hjälp för min son…. och allt jag fick var en klapp på axeln o rekommendationen att tagga ner så ska det bli bra…. tog tid men han fick diagnos till slut
Det jag försöker säga är att du ska ta det lite lugnt i början…. känna dem på pulsen så de inte känner sej attackerade o inkompetenta… för då kommer du antagligen ingenstans… ÄVEN om du har rätt…. och din diagnos kommer att visa varför det är som det är….
och då kan du köra upp den i nyllet på den tokige psykologen som ska ha spark i baken och visa hur j-la inkompetent han verkligen är 
nu blev mitt inlägg jättesnurrigt säkert o ja hoppas inte du missförstår mej… kram
Ha ha ha, snurrigt och roligt
Men jag fattar vad du menar 
Hur i fridens namn jag ska kunna lägga band på mig i två års tid tills utredningen börjar är för mig en gåta
Jag känner ju hur himla otålig jag är 
Kram tebax

ring o terra dom i kön…. fråga om det finns nåt sätt att snabba på… säg att du mår skit osv… ibland kan det gå jättefort. Hade du inte nån annan diagnos? (eller e ja helt virrig i pannan?) Det kan vara en mycket god anledning att speeda på utredningen i sådana fall…. för min del gick det fortare än för andra pga att jag har barn med diagnos o syskon med diagnos.
Ärftlighetsfaktorn speedade på det för mej 
Och otålig tycker jag inte du är… du är precis som oss andra med denna problematik (egenskap)
shopshop! går det inte tillräckligt fort så kan det lika gärna vara…eller så gör man det själv…..
kram
Hmmm, ja inte får jag snabbare utredning för att min dotter har diagnos. Men kanske det kan speeda upp hastigheten när de vet mina andra diagnoser. Ångest i alla dess former och depressioner samt PTSD och lite till av stressrelaterade sjukdomar.
Hoppas ju lite på detta när jag pratar med de på öppenpsyk och förresten så uppfyller jag ju kriterierna för ADHD sa de på NP

jamen….dåså!
kör hårt…. tror faktiskt att det kommer gå fortare än du tror…. och jag tror att vuxpsk kan hjälpa dej 
en fråga bara? vad i hela fridens namn är PTSD? På Tusen Sätt Då?
HA HA HA.. PTSD = posttraumatiskt stresssyndrom 
Glömde ju att jag har fibromyalgi oxå 
Läget är ju så korkat alltså. Öppenpsyk och de på NP ligger lite i luven på varandra och om jag får göra en ADHD utredning på öppenpsyk för att få rätt medicin så förlorar jag rätten till en stor utredning på NP. Kan det bli knäppare? 

hahaha… jaha!!! det måste du fått av att prata me mej 
Va knasigt? men skit i vuxpsk utredning då o be dem puscha på för np utredningen istället…
En tanke: kan det vara så att np är sura på vp för att de utreder o sätter diagnoser som kke inte är helt bra? typ att de inte har tillräckligt med kompetens för sådant på vp?
(många förkortningar ja veeeet)
väl mött Linda-knasbollen
Hörru knasbollen! Inte har jag fått PTSD av dig inte. Dig blir jag ju glad av 
Jo, jag tror nog du kan ha rätt i varför de ligger i luven på varandra. Det var lite så jag tänkte att de kanske kunde pusha på från öppenpsyk till en prioritering på NP. Kan ju hoppas i varje fall.
De brukar kalla mig för knas-aspie 

Post Traumatisk Skratt synDrom????
Jag tycker om att vara glad men jag tycker bättre om att göra andra glada 
Jag tror nog du kan få de till att hjälpa till men om de erbjuder dej en "egen" utredning där….tacka nej då…. vill ju inte sabba så du inte får den bästa hjälpen
för ibland (men bara ibland) kan tålamod vara en dygd
o mej kallar de för långelinda *skratt*
Du var mig en kul liten (lång) rackare. he he
Post traumatiskt skratt syndrom
Kanske ska säga det istället i fortsättningen, he he

varför inte? det lider nog jag av… skratt syndrom
skrattar mycket o ofta så det måste det vara…eller?
Tja lång o lång…. gigantisk säger somliga! är ju 190 cm låååångt o väldans smalt fruntimmer i sina absolut bästa år (alltid mao) ser nog ut som en lyktstolpe i andras ögon *hehehehe*
Du skämta mig aprillo! 190 cm lång!?
Det var inte lite det, då kan du ju se ner på alla dumma människor
Väldans smalt fruntimmer var jag oxå innan alla mediciner började lägga sig på kroppen
Dock endast 170 cm lång 

men snälla du…. du e ju inte så liten heller (mkt åtråvärd längd du har) alldeles lagom 
o jaaaa ja e 190 *skäms lite* skulle vart ännu längre egentligen men var inte sååå förtjust i den iden så dr försökte stoppa min växt…. men vi på började det lite för sent…. men 190 är bättre än 205 som ja skulle vara 
det där med vikten e jag lite rädd för…inte att jag skall gå upp utan tvärt om…. har ju inte provat medz än o alla som ja känner som äter det kollar ju vikten hysteriskt då man tydligen kan gå ner av dem? Jag är fundersam som bara den…. sen funderar jag på mer… jag har ju precis insett att jag faktiskt lider av utmattningsdepression (ska bara få doktorn att fatta d med) och skulle behöva med. för det med….men man ska ju inte blanda ADHD med. med psykofarmaka? eller? ooooo ja e sååå nervös för månda den 16… tänk om doktorn inte vill hjälpa mej? vad gör ja då? hjälp *panikfejs*
jag hoppas i alla fall att vilken med ja en kan få att jag ÖKAR i vikt o inte tvärtom av dem
Vilken tur att läkaren kunde stoppa växten på dig. 205 är ruggigt långt. Kände en kille som var 204. snacka om att alla såg upp till honom, speciellt en liten kompis jag hade som bara var 155 eller så, he he
Om du får depp-piller så går du garanterat upp i vikt och inte ner. Jag äter ju Voxra nu och den ska man tydligen gå ner i vikt av, men jag har inte märkt något av detta ännu
Jag väger 5 kilo mer nu än jag gjorde när jag var höggravid
15 kilo extra på ett par år, inte illa va?
Ett tips! Ska du till läkaren så sura och se skitdåligt ut för att om du skrattar, är skämtsam och glad finns det inte en kotte som tror du mår dåligt. Det har jag själv råkat ut för en massa gånger. Man får helt enkelt inte vara glad och skratta då
Så himla korkat!

jag vet… har i princip slutat gå till doktorn pga detta… de tror aldrig på mej… som en gång… jag hade stukat foten 4ggr på 5 dagar… gick till dr i två år o klagade…till slut tröttnade han o skicka mej till ortopeden… som naturligtvis hade den andra dr åsikt Tja vi får väl se om vi opererat i onödan sa han. när jag vaknade så satt ortopeden bredvid min säng…. vet du vad han sa? hur i hela fridens namn har du kunnat gå på den foten? du borde tekniskt sett inte ens kunnat stå på foten! ett ledband var helt av, ett hängde på tunna uttöjda fibrer och ett tredje var så uttöjt så det hade lika gärna kunnat vara av!!!!
Vet du vad jag svarade? jo, jag sätter den ene foten framför den andra, lägger tyngden på och upprepar mönstret med andra foten…. lätt som en plätt 
För 2 år sedan fick jag ont i magen o var tvungen att ta ambulansen till sjukhuset (DÅ är jag sjuk!) jag fick totalt 40 ml morfin! o inte hjälpte det ett smack! Nu är det inskrivet i min journal att jag har mkt hög smärttröskel så kke de kan tro på mej lite…. men gillar inte gå dit ändå…
Tycker ju inte att jag skall behöva se ut som jag ska dö vilken sekund som helst, bara för att jag inte mår bra! Man dör ju inte av det så då kan man ju försöka att se det från ljusa sidan under tiden 
om du förstår? Jag har en kontaktperson på ifo som får följa med om det skulle behövas…. hon ser väldigt bra hur jag mår… (svårt att dölja det för henne)
kramis