Jag har inte ADD så jag vet inte riktigt. Men jag har hört en del som tycker det är jobbigt att det inte märks utan att man bara uppfattas som lat mm

ADD och ADHD är rätt likt.. Mmm många tror ju de

Jag som förälder till en pojke med ADD kan väl tycka att det är jobbigt att lärare och andra inte inser hans problem för han gör ju inget större väsen av sig som de säger. De menar att han stör ju inte på lektionen och så men han sitter ju och dagdrömmer och får inte mycket gjort istället. Sen är det väl olika men sonen kan ju inte läsa av ansikten om man menar allvar eller skojar så missförstånd blir det ibland. Hans humörsvängningar kan vara påfrestande för man vet aldrig vad som triggar igång det. Lite tankar… hoppas det hjälper dig. Kram Ingela

Hej Ingela och alla andra

 Jag har en son som är sjutton år med ADD och och jag kan säga att jag känner igen det mesta av vad du skriver (been there done that!) och jag tror att du satte fingret på det största "problemet" som som våra ADD barn har och det är just det att de inte gör mycket väsen av sig i klassrummet om man låter dem vara vilket också gör att det tar betydligt mycket längre tid innan det händer, medan ett ADHD barn ofta är stökig och orolig vilket får lärare och annan personal att reagerar omedelbart.

Efter många jobbiga år i grundskolan

 går min son nu på IV på gymnasiet i en speciell "sluss" (då han inte klarar av att läsa i vanlig klass dels för att det är för stökigt dels för att han inte klarar att läsa faktaböcker i totalt skilda ämnen samtidigt .) där han praktiserar 3-4 dgr i veckan och läser in ett ämne i taget… och äntligen…börjar han få betyg, ett annat plus för oss är att vi bor nära Danmark där lärlingsutbildningar finns och jag kan nog säga att det kommer att bli min sons räddning vad gäller utbildning.

#4 Vad skönt att det börjar ljusna för er. då kanske det finns hopp även här

Sonen har precis börjat med Concerta men det har varit sportlov så vi får se om det kan hjälpa nu när skolan börjar igen. Jag märker bara att han blivit tystare när han pratar, han är inte så högljudd som han brukar vara när han pratar mm. däremot kommer hans utbrott lika ofta och plötsligt som vanligt. Får han sitta vid datorn och prata med kompisarna och han får vara ifred så funkar det bäst.

Imorgon ska han till kortis som han brukar vara på må.em-ons.em varannan vecka. Han vill gärna slippa och jag får så dåligt samvete som skickar dit honom trots att han inte vill. men när han är där brukar det funka om inte något i skolan har hänt. Vad gör man?

Ja, dem mognar ju med åldern dem också och min son har lärt sig att, dels säga ifrån och dels gå ifrån vid sammandrabbningar. Det han har mest problem med idag är helt klart tiden 10 minuter omvandlas utan problem till en halvtimme i min sons tillvaro vilket gör det väldigt svårt att hinna till bussen i tid, inse att det är andra som vill komma in i badrummet osv.

Ett annat problem är just med Concertan, som min son inte vill ta ftf då han skulle öka fån en dos till en högre blev han plötsligt väldigt illamående vilket resulterade i att han har slutat ta dem… Han/vi får väl göra ett nytt försök så småningom…

Det jag kommer ihåg från när han hade haft Concerta ett tag  var att han tyckte att han inte var sig själv, att han inte kunde bli arg och då var det nära att han slutade, tydligen är det ganska vanligt (enligt läkaren ) att dem inte känner igen sitt nya jag, kan vara bra att vara beredd på detta…

Vad gäller kortisen, ja vad gör man…hur är han när han kommer därifrån ?, har han haft roligt,  är han glad? Datorn och kompisar kallar ofta och mycket här hemma också men när dem väl kommer iväg brukar det inte vara så dumt ändå…Hoppas det löser sig…

Jag har själv ADD och är snart 16, tar risperdal eller vad det heter, det jobbigaste är att jag inte vet vad jag ska göra under dagarna, har väntat i åtta månader på en special skola och har äntligen kommit in så jag ska börja där om 2 veckor, jag tar min medicin men det känns inte som den hjälper, den gör mej mer irriterad och typ arg, jag sitter mest hemma vid datorn eller tv:n eller går ut med hunden, men jag blir lätt uttråkad, blir förbannad på massa onödiga saker, det jag tycker är värst är att jag inte kan koncentrera mej, så det blir problem i skolan sen men som tur är det ungefär 5-8 i klassen jag ska gå och det är typ 2 lärare så jag får mer hjälp :P problemet med ADD för mej är att hitta nåt att sysselsätta mej med för jag är väldigt hyperaktiv ibland och då går jag från att göra nåt kul som varar i typ 5 minuter till nåt tråkigt som håller på i 3 timmar och jag hittar inte på nåt annat, en annan sak som jag tycker är jävligt irriterande som jag har märkt är att dem med aspberger får mer uppmärksamhet av staten än folk med ADD eller ADHD, vi är ganska lika och jag tycker vi ska få samma hjälp, det tog åtta månader för mej att komma in, socialen fick betala skolgången inte utbildningsnämden och min gamla skola, så vi skicka ett fint brev till skolverket och vidare :) det tar typ högst en månad för dem med aspberger att komma in på en ny special skola som jag tycker är ganska kränkande, dem behöver också hjälp men, det behöver vi också :P ville bara lätta på hjärtat

MVH Joel

#7 Ja men aspberger har mer Problem som man märker, jag känner verkligen igen mig på dina symptom men man märker dem ju aldrig själv har jag oxå autism liknande Ingen bra kombination!