Jo jag får höra det rätt ofta. Jag rör på mig, pillar med håret, drar upp benen osv.

#1 har du svårt att tillgodogöra dej information om du inte får sitta hur du vill? bara nyfiken…

Jupp. Att sitta rakt upp och ner är nästintill omöjligt för mig.

Tihi det är jag.. antingen koncentrerar jag mig på att sitta eller på att försöka lyssna och delta och då kan jag sitta på dom mest märkliga sätt.

#4 jomenvisst är det så?

jag har en vän som jobbar med barn med särskilda behov (npf) och vi snacka om det här…. hon kom fram till att hon genast skall sluta säga till barnen att sitta fint! Inga av barnen har ju kunnat tala om varför de är som ålar i stolen… men när jag förklarade hur jag är så fattade hon med en gång de/jag/vi kan helt enkelt inte ta in….. det är som om hjärnan jobbar bättre om kroppen får vara sysselsatt med annat…

fast…. det är ju bara min åsikt då men jag tror på den

en del av kroppen måste röra på sig för att man ska kunan koncentrera den andra=p antingen hjärnan still och kroppen i rörelse eller tvärtom=)

ja… precis

jag kommer ihåg hur det var när jag gick i skolan

"MEN sitt upp Linda!!!" o så satte jag mej upp o hade fullt sjå med att sitta still o inte ramla av stolen….o allt läraren sa var dötrist… efter en stund så degade man ihop nästan flöt ut på bänken och helt plötsligt så blev "blablablabla" till något begripligt och intressant.

Tills läraren fick syn på en o vrålade "att kan du inte sitta upp som folk o lära dej något så kan du lika gärna gå härifrån! sova får du göra hemma!" men det var ju det jag försökte göra! lära mej....

och så var det….om o om o om igen….. kan faktiskt påstå att jag är impad på mej själv! att ja ens lärde mej något i skolan…. när allt jag gjorde var att koncentrera mej på att sitta fint o inte trilla av stolen

ha ha ha, det här var riktigt roligt att läsa. Jag kan inte heller sitta "rätt" i stolar. Kontorsstolarna! *asg* känner igen mig i din beskrivning.

Ofta så åker jag längre och längre ner så jag nästan ligger på stolen eller så sitter jag som en skräddare och har en massa andra konstiga stilar.

Håret pillar jag konstant med. Helst snurrar jag det och grejar. Kanske det är därför både min dotter och jag har lockigt hår

Jag vickar på fötterna, går på tå, jag har alla möjliga och omöjliga stilar och saker för mig. Minns att mamma altid sa att jag skulle sträcka på mig och sitta ordentligt. T.o.m utomstående påpekar min dåliga stil, he he he

Jag jobbar i en Montessoriskola och där får barnen som vill ligga på en matta på golvet och göra skolarbete. Ingen tvingar dem att sitta på stolar. Maria Montessori tyckte inte barn var gjorda för stolar.

Jag håller med - men brukar skylla på att jag är för kort för vanliga stolar - jag når inte ner helt enkelt.

Det här var intressant.

För min del så kan jag helt enkelt inte "sitta som folk", eller göra något alls på rätt sätt. Kritiken och tillsägelserna påverkar bara en sak hos mig - min självkänsla. Tyvärr gör de ingen nytta vad gäller att få mig att bete mig eller sitta som man ska.

Den här tråden var en bra påminnelse. Tyvärr gnäller jag massor på min dotter som beter sig så med, jag har nämligen en dålig egenskap - att störa mig på allt som min omgivning sysslar med, vilket resulterar i mängder av kritik av den.

Jag skulle verkligen vilja ha en bättre attityd, då min faktiska åsikt är att det absolut bästa jag kan ge mina barn är god självkänsla. Allt annat är sekundärt (Kunskap, uppfostran, matriella saker tex).

#9 vad härligt jag skyller gärna på att jag är för lång- slår knäna i hakan

#10 jag gör samma misstag…. men försöker att tänka mej för- vilket jag tror du gör med. För vilken mamma vill trycka ner sitt barn?

kram

Åh Yes! Jag kan inte sitta "normalt" på en stol, det är så fruktansvärt obekvämt. Jag sitter alltid antingen med ena benet under mig eller i skräddarställning, just nu sitter jag i soffan i skräddarställning med datorn i knäet (jag har en platt-mojäng med fläktar under den så att den inte blir överhettad) jag sitter också gärna på golvet.

När jag mår dåligt eller bara vill ha lite extra trygghet sitter jag med benen uppdragna så att jag kan slå armarna om dem.

Jag var den enda hemma när jag växte upp som hade en stol vid matbordet utan armstöd annars satt jag konstant sidledes i stolen med benen över ena armstödet. Det var inte uppskattat vid matbordet

Ha-ha jag känner igen mig i nästan alltihop!

hahaha, åh, här är en till som inte "kan sitta som folk"

vad det är skönt att höra att man inte är helt ensam *kram*

 en av mina söner kan inte heller….han är som en kombinerad jojo/studsboll/ål/orm o indränkt i såpa…. typ. far omkring som skuten ur en kanon, tittar på tv upponer…. ligger mer på golvet än sitter på stolen, hänger bakofram över armstöd, sitter mer på brorsans stol än sin egen vid matbordet osv

Tittar på tv upponer, he he, gjorde det ofta som barn. Låg med benen upp mot väggen, ryggen på sitsen och huvudet hängandes utanför upponer och glodde på tv. Låg gärna på golvet under bordet med en kudde och tittade på tv:n oxå.

Någon jag älskade som barn/tonåring var att gnugga pannan hårt och länge mot lakanet eller soffan, sen fick jag en stor tuperad boll av luggen

#16 HAHAHA du är som min son!!! eller….han är ju som du! *KRAAAAM*

Känns gott att veta det finns fler "knäppisar" HA HA

*KRAMAR tebax*

känner igen mig precis har många sånahär tokigheter för mig, jämt trodde det bara var jag som var lite knäppis

kram!

Kan vi inte samla ihop alla oss på varsin stol i ett rum=p Det skulle se rätt kul ut tror jag med alla våra varianter av hålande och hasande och snurrande=)

Jodu Hanna, det hade verkligen varit en syn jag hade velat se

Tassy gumman! Att du är lika knäpp vet vi ju redan Kram

#20 vilken syn

#21 hihi! kram

#20 vilken syn!!!

#22 det är inte du som e knäpp…o inte jag o inte de övriga ålande kasande personerna…. det är alla andra som tror att sitta rakt upp o ner är enda lösningen som e knäppa! de har ju inte fattat nåt *hihi*

#23 Ha ha ha, ja så är det nog. Jag kan inte låta bli att skratta när du är i farten. Du är en liten låååång glädjespridare du

#24 tack jag har ju mina ljusa stunder…..

Oj, jag sitter gärna lite småskumt på stolar, men inget märkbart tror jag. Låg och tittade på tv uppochner när jag var yngre också. Jag har aldrig sett det som onormalt, har inte ens funderat på det så :P

*putt*

hahaha, har nyligen varit på bröllop… fint kalas och inte ens där kunde jag sitta normalt på en stol. 30 år gammal trebarnsmor med fin klänning, sitter på knäna på stolen…. min man knuffade ett par gånger på mig och tyckte jag skulle "skärpa mig", fast jag struntar faktiskt i vad andra tycker om det. När jag inte sitter på knäna eller med knäna upp under hakan, sitter jag på snedden. Har aldrig vuxit i från det. Kul o höra att det finns fler.

#28

Välkommen till "sittaknasigtpåstolenklubben"

#29

Tackar, tackar hihihi

Jag har flera barn i min förskolegrupp som inte kan sitta still (en av dem är jag..hehehe), Jag har märkt av som barnskötare att de små sakerna avgör. Vi låter dem röra sig, sitta lite "udda". skaka benen och så vidare.

Jag som vuxen försöker lära dem "ok" sätt att sitta utan att störa andra, typ skaka benet istället för att hamra med foten osv.Tyvärr är jag den enda hos min grupp som låter dem pilla med saker i t.e.x samlingen just för att jag är precis likadan :(  Jag blev utskickad ett antal gånger för att jag inte "lyssnade aktivt och satt ordentligt"………

#31 du kanske skall hänvisa dina kolleger till denna tråden? eller visa dem den???

de kanske skulle förstå barnen bättre när de ser vuxnas syn på saken? jag menar…. nån de inte känner kanske har en liten positiv effekt, att de ser att det faktiskt fler än du menar jag… o nu blev et hyper rörigt men det får gå

kram

#32: Bra förslag. Det här hade jag också behövt läsa för tio år sen.

Det knäppa är att även om jag har full förståelse för att man inte kan sitta still så förstår jag också dem som tycker det är jobbigt när man inte gör det. Jag ser inget egenvärde i att man sitter helt still, men jag själv blir grymt distraherad om folk håller på, det har ju med koncentrationen att göra med, att inte störas av småsaker.

Jag kan bli jättestörd av hur folk andas, hur de vrider sig, pillar på bordet, sträcker sig osv - helt normala saker. Ungar som klänger på mig när jag skall göra nåt är rena döden. Som sagt förstår jag varför, men klarar ändå inte av att strunta i skumt sittande ;o)

#34 håller med… fullkomligt.

Jag har haft ett h-vete på jobbet me det… för det första så vet jag hur störande o distraherande det är när nån e som jag, så jag skäms över att jag e som jag e… sen så pallar jag inte själv när andra e sådana för jag blir hyperstressad, kan inte koncentrera mej osv….

Klängande, studsande, gapiga barn (ungar) gör mej arg… och hupernervös…. så jag förstår precis hur jobbiga såna som jag är…

#31 Jag har faktistk redan skickat hit en kollega, dock av den orsaken att hon är en ensammstående med 2 ADHD barn och jag kände att hon säkert ville komma hit och kanske få lite stöd av er alla.

Men de andra borde jag tipsa för oxå :D

#36 det gjorde du rätt i ja, de andra kan ju behöva lite tips med

Jag har tre barn varav en med diagnos, men han kan sitta på en stol, medans de andra två nog inte egentligen vet vad en stol är till för.

I skolan har ena pojken alltid ett papper på bänken när han kommer till skolan, för om han får rita så blir han mindre störande

Jag har sagt att jag kommer inte köpa en ny soffa förrens mina barn kan sitta i den som det är tänkt att man ska göra.

# 31

I mina barns skola skickar lärarna barnen på en springtur eller hoppstund i korridoren när de ser att tålamodet börjar ta slut. Barnen får också ta personliga raster när de känner att de måste röra sig. Jättebra!

# 38

Fortfarande kan jag inte lyssna om jag inte antecknar samtidigt. Ofta skriver jag bara ord eller snuttar av meningar och jag läser aldrig igenom anteckningarna efteråt. Däremot minns jag det mesta eftersom jag lyssnat och skrivit ner det. Det fungerar också om jag ritar medan jag lyssnar. Gör jag inte det rinner orden bara rakt igenom huvudet. Jag önskar att jag vetat detta när jag gick i skolan.

#39 Problemet hos oss är bara att barnen är maximalt 7 år och vi får inte släppa dem ur sikte hur som helst och tyvärr har vi ju itne personal så dom skulle få göra som dom behöver. Men ideen är helt super och jag önskar man fick skicka dem på en springtur.

# 40

De kanske kan hoppa till 25 på stället, eller nåt? En hopphörna? Kombinerat med matematik: hoppa till 10 två gånger.

Alla barn har ju inte samma  behov även om det är bra för alla.

#41 säg det till dagvården. Som det är nu har vi knappt ordentligt med lekplats åt dem inomhus. Men jag försöker få ut dem så mkt som det bara går så dom får springa av sig och då märker man direkt skillnad inomhus med.

Men jag älskar att få ideer och att ha ett "hoppa till 25" ställe kan ju inte ta mycket plats tycker jag. Då får de dessutom träna på att räkna =D

har slutat väga på stolen…men pillar på saker å ting..eller min nagelband?eller sitter å stirrar på den som pratar så jag kan försöka ta in nått av det som sägs..

min dotter har fått en kudde..uppblåsbar med knottror på…den är bra å ha för henne,,,hon åker liksom kana på stolen..

å jaa det gör jag med..kan ej sitta "normalt"..

Och såhär sitter jag då… ;)

#44 sådär är nog en vanlig "sittning" för oss npfare…

Väldigt fin bil förresten...har du målat den själv?

#0 Lika här

#45 Nej, jag är usel på att teckna, så jag googlade fram den. :)

#44 Ja, det där känns ju igen!

#47 ok…men fin var den ändå

Nämen jisses, det där är ju jag i ett nötskal! Förstå vad jag suttit o skruvat på mig under föreläsningarna nu i skolan (innan jag hoppade av), det var en riktig pers.

I skolan, även nu på äldre dar, så har jag alltid behövt ha ett block att sitta o göra krumelurer o skriva namn o greja för att jag ska kunna fokusera bättre på det som sägs.

Japp, här är en till som sitter så knasigt och kluddrar med pennan på ALLT

JA! Papper och penna måste man ha, speciellt vid möten!

*kludder kludder*

#52 Rättar mig själv: När man sitter PÅ möten! (På jobbet alltså) "vid möten" suck

Svårt att sitta still? Eftersom jag haft problem med bäckenet köpte jag en sådan där stor boll som man kan gymnastisera med. Jag satte mig på den och började genast studsa upp och ner framför TVn. Den passar mig perfekt för jag kan/måste röra mig hela tiden för att inte ramla av och så stärkte den bäckenet också. Prova om ni har möjlighet.

#54 å sånna bollar finns på gymmet där jag går… dom är fantastiska. Man kan både ha kul med dom och träna.

#54 Haha, en sån boll har jag faktiskt………….i garderoben numera! Eftersom jag aldrig kommer mig för att göra saker så blev jag till slut galen på att bollen blev så dammig att jag istället stuva undan den. Den gav mig bara dåligt samvete. Likaså är det med en sån där liten trampmaskin som jag beställde hem på postorder (som allt annat jag absolut måste beställa hem), den står oxå o dammar, jag liksom ser den ju inte fast den står mitt på golvet i vardagsrummet!!

Ska nog ta ner bollen ändå, det där med att stärka bäckenet var ju fiffigt, kan nog va bra för min stela rygg också.

Om inte annat så är det alltid kul att leka med bollar=)

Ja, så kan man kasta den på sambon om han är dum!!

#56 Samma här! Blåste upp den där jädrans bollen som sen låg på golvet och samlade damm, nu ligger den på verandan, tror jag.

Den var ju livsfarlig att ligga på, men jag kanske missade det där att jag kunde ju sitta på den, det kanske är bra för ryggen?

Har även ont i höfterna, men det kan komma från ländryggen…

jag vill ha en sån pilates boll!!!! fast var jag skulle förvara den vete 17…här är sååå trångt. prylarna i garderoben attackerar om jag försöker öppna dörren…om ja skulle ha den på golvet så skulle väl barna sparka fotboll eller leka cirkus me den….

MEN JAG VILL HA EN ÄNDÅÅÅÅÅ …. *tur att det finns på jobbet*

Dra ner ambitionerna lite. Var nöjda med att sitta på den och se på TV eller varför inte när ni sitter vid datorn. Perfa!

#61 Jäklar, dags att be sambon blåsa upp den igen, hör jag!

Finfint tips ju! Han kommer bli suuuur!

# 62

Så fick hans magmuskler lite motion också. Var inte det effektivt?

#63 Har inte vågat fråga än…