![[Fiction]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Utbrott
Jag vet inte vad jag skall ta mig till längre. Jag bor under samma tak som min bror för tillfället, eftersom jag inte har möjlighet till ngt annat boende och det är bråk mellan oss dagligen. Han lyfter inte ett finger för att hjälpa någon annan levande människa och provocerar mig medvetet till vredesutbrott. Jag är mkt beroende av att det är städat och rent omkring mig, för annars mår jag dåligt och det vet han. Ändå tar han absolut ingen hänsyn till mina regler och saboterar det jag gör iordning. Vilket resulterar i att jag går omkring och bär på oerhörda aggressioner gentemot honom ständigt. Jag känner att jag hatar honom innerligt.
Jag känner på mig innan jag håller på att få dessa utbrott och säger då till honom att han skall lämna mig ifred, men han lyssnar inte utan attackerar mig, hånskrattar åt mig och provocerar fram dem. Och när jag flippar ringer han polisen. Jag får blackouter när jag får de här utbrotten och efteråt är jag alltid väldigt ledsen. Det känns verkligen som om han inte vill förstå mig och att han gör allt för att jag helt skall förlora kontrollen. Det finns inte längre några köksredskap i lådorna (han har plockat bort dem för att känner sig hotad, säger han), så jag får leva på smörgåsar.
Just nu sitter jag i ett kök med glassplitter över hela golvet och gråter. Jag orkar fan inte mer.
Men alltså jag undrar, hur gammal är din bror? Är det bara ni två som bor tillsammans?
HUR kan han först bete sig så här, och sen plocka bort alla köksredskap och säga att han känner sig hotad?!
Kan du inte få nån hjälp till eget boende?
Så där kan du inte ha det!
Kram!
#1 Vi bor båda hos vår mor för tillfället. Jag bodde i eget boende under ganska mga år, men när jag blev klar med mina studier, flyttade ifrån orten jag pluggade på och hem till min mor "tillfälligt" eftersom jag skulle börja jobba blev jag sjuk och kraschade totalt - kronisk värk och depression. Det är först nu jag har sett kopplingarna till ADHD.
Jag har stått i bostadskö alldeles för kort tid för att kunna få ngt lägenhetserbjudande, har ingen inkomst och har därmed inte råd med andrahandsboenden. Jag ansökte om förtur, men fick avslag eftersom jag inte har någon diagnos ännu. Allting är en enda soppa. :/
Min bror är för övrigt 25 år gammal… Jag har försökt prata med honom om det här med ADHD, men han hävdar att han har läst någonstans att ADHD inte existerar och att det enbart står för sorg. Får alltså ingen respons där.
Men 25 år! Då borde han bete sig lite mer vuxet!
Han verkar ha samma syn på ADHD som min mamma, hon tror inte heller på det…
Men kan du inte få nån annan hjälp, vad kan man få för hjälp? Jag vet inget om det här, för på nåt konstigt sätt har jag klarat mig ändå.
För du kan inte ha det så här.
Kan inte din mamma prata med honom då?!
#3 Min mamma vågar tyvärr inte ta konfrontationer med min bror, för han hotar med att sticka iväg och aldrig mer prata med henne och det påverkar henne så starkt. I stället säger hon åt mig att jag skall skärpa mig, för det är ju trots allt jag som kastat sönder porslinet och det är det som syns.
Jag har försökt få hjälp med lgh från flera håll, men det tycks vara svårt. Dessutom har jag hund och hon är det enda som håller mig uppe, så henne kan jag inte göra mig av med. Min pojkvän kan jag inte heller flytta in hos, för hans vill isf att jag skall betala halva hyran och 5 000 kr i månaden är omöjligt för mig att betala när jag har 6 000 i månaden allt som allt att leva på. Dessutom verkar han inte särskilt pigg på att flytta ihop eftersom vi bara är ihop "på prov" enligt honom.
Suck! Vet inte din mamma om din diagnos? Har du fått diagnos? *funderar* har nog glömt bort om du har sagt det nånstans…
Jaha, pojkvännen verkar ju inte vara nån klippa och inte verkar han veta vad han vill heller! Annars hade han låtit dig på där gratis.
Och vadå "på prov"? Jaja…
Men alltså, har du fått diagnos, så borde du kunna söka hjälp nånstans. Har läst här i andra trådar om stödpersoner osv.
Tyvärr vet jag inte så mycket mer, men nånstans borde du få hjälp!
En etta om du får bostadsbidrag. Hyra rum, med bostadsbidrag…?
Varför är inte aspie eller nån här just nu, som kan sånt här mycket bättre?
Kram så länge, vi får se om vi inte kan komma på nåt nån dag… 
Undvik din bror så gott du kan, så länge…
#5 Jag har tyvärr inte fått någon diagnos än, men jag står i kö för neurologisk utredning sedan januari i år. Jag tror inte att min mamma riktigt orkar ta till sig det här med ADHD, hon försöker blunda för problematiken. Hon skall opereras för livmoderscancer i morgon och min far dog i cancer för några år sedan. Efter det dog även båda hennes föräldrar, så hon känner sig väldigt ensam och mår inte särskilt bra hon heller.
Jag är snart 30 och därmed för gammal för bostadsbidrag. De flesta som hyr ut rum har dessutom krav på att man har inkomst och är djurfri, så då spricker även det.
"På prov." Jag vet hur det låter och jag är inte särskilt förtjust i det. Han säger dock att det är så det måste bli eftersom det har varit så mkt problem i relationen.
*STOR SUCK*! Det här är för mycket för mig. HUR ska man kunna hjälpa till? Jag är inte bra på såna här stora problem!
Cancer, ADHD,ingen inkomst… Hjälp! Hur orkar du?
Börjar bli trött nu, och då tänker jag ännu seeegare.
Vi får höras imorron eller nåt och se om jag inte kan komma på nån lösning 
Eller nån av dom andra tjejerna som vet lite mer.
Godnatt-kram!
#7 Det är ingen som kräver att du skall lösa mina problem, jag är nöjd bara jag kan få dela mina tankar med någon. Tusen tack. Sov gott! Kram!
#8 Nej, jag förstår det. Men vill ju hjälpa dig på nåt sätt. Du kan ju inte ha det så där.
Vi ses imorron!
Starta ny diskussion