Oj, det har jag aldrig tänkt på! Fast detta gäller väl dom som har AS?

Förstår inte att jag alltid dras till trådarna med AS, jag har ju inte det.

Många med ADHD har ofta samma problem som de med AS har jag märkt. (dock inte allt)

Det är väl inte konstigt att du dras till trådar som handlar om AS. Det är ju jätte intressant tycker jag Läser allt jag kommer över om AS.

hmmm…personligen så är det ögonen först o främst. ibland så får det bli munnen då jag hör illa ibland…. kan ju läsa lite på läpparna

Sen har jag svårt att lita på folk som inte tittar en i ögonen när de talar med mej…. inte "fullt friska" personer iaf….

men jag är bättre på att tolka kroppsspråket än det som sägs…. folk ljuger ju så mycket….

Usch ja vad folk ljuger mkt. De går inte att lita på nån HATAR lögner

#4 ja med…. men det beror kke mest på att jag är värdelös på det själv???

för en sann lögnare kan ju hålla lögnen vid liv… en annan glömmer ju bort att jag har ljugit så jag avslöjar mej själv…. så jag ljuger helt enkelt inte vill ju inte att nån skall ljuga för mej så varför ska jag ljuga för dem???

sen är kroppsspråket fantastiskt!!! det säger så mycket mer än ord…och det avslöjar lögner

Om man inte har AS då ja. Du skulle bara veta hur många nitar jag gått på. Har jag inte AS blir jag förvånad. Kan inte läsa kroppspråk utan känner mig enbart förvirrad

Aspie jag kunde inte förr… men är väldigt intresserad av psykologi…och kollar på en del sådana där program som handlar om kroppsspråk… när man vet vad man skall kika efter är det mycket lättare

Sen går ja på en o annan mina med (ganska så ofta) men det beror mycket på i vilket kaos ja befinner mej i…

min lillebror som har AS + ADHD har blivit skitduktig på att läsa kroppen…. så nog går det….

Jasså går det. Jag behöver nog proffshjälp för att fixa till det. Jag är förresten oxå mkt intresserad av psykologi Speciellt efter min dotter fick diagnos. Har inte hunnit träna så mkt varken min dotter eller jag eftersom vi är relativt "nya" i detta.

Jag är också intresserad av psykologi!!

#7 och #9

Brukar ni vara inne på Psykologi iFokus då?

Jag har alltid tittat på munnen när jag pratar med folk, jag känner mig så grymt obekväm när jag tittat in i någons ögon och så blir jag osäker också när nån tittar in i mina. Försöker att ibland låta blicken vila på näsbenet mellan ögonen för att det av artighetsskäl ska se ut som jag möter deras blick..men näe - att titta på munnen känns bäst.

Håller med #11. Känner mig "blottad" då jag tittar andra, särskilt folk som inte står mig väldigt nära, i ögonen. Förmodligen är mina problem med detta extra stora, och då pga min uppväxt där min mamma så länge jag kan minnas alltid hävdat att hon kan se i mina ögon om jag ljuger. Ofta hävdade hon att hon såg att jag ljög, på mina ögon, fast jag inte alls gjort det. Till slut undvek jag att ha ögonkontakt med folk, eftersom det kändes som att de läste av mig heltokigt och jag kunde ju aldrig överbevisa ex mamma - för hon SÅG ju hur det var.

Men generellt så tittar jag automatiskt mer på folks munnar och minspel, samt gester för att läsa av dem. Det faller sig mer naturligt på något vis. När jag var yngre var det skitjobbigt, innan jag lärde mig "spelet" och fattade att man inte kunde lita på "instinkten". En person som ler är inte alltid glad/positivt inställd eller ärlig. En person som gråter kan låtsas/överdriva osv. Nu kan jag det där, och är mkt bättre på att läsa av folk.

Däremot, skitlöjligt jag vet, så reagerar jag väldigt konstigt på vissa saker än idag. Fast jag VET och KAN det här nu. Tex en person som ler väldigt mycket, som "alltid" är glad - får mig att känna mig väldigt vaksam, ibland till och med trängd/hotad. Eller personer som har en "död" mimik, som ser helt "släta" ut, generellt. Dem tolkar jag som sura, griniga och i värsta fall fientliga. Jag vet att det inte alls är så särskilt ofta, men jag kan studsa till på sådana personer - även om jag inte visar det. Dem är jag pruttdålig på att läsa av.

"första intrycket är oftast rätt" heter det ju, men det stämmer oftast inte för mig. För jag behöver tid på mig att tolka och "läsa in" personer. Deras inövade stil/sociala spel/image, lurar mig oftast till en början. Förr blev jag ofta besviken pga att jag inte kunde lita på mitt första intryck, men nu har jag lärt mig att inte alls bilda mig en uppfattning förrän jag känner att jag pejlar klart. Fast visst, riktigt starka personligheter kan givetvis blåsa mig så det tjuter om det än.

#11 Känner nog igen mig lite i det du skriver…

#10. jaa kikar runt där en del…

Men sen har du ju annan psykologi än sjukdomar…. man kan använda det till mkt… både bra o dåliga saker

Jah har inte svårt att tolka ansikten eller kropps sprok utan det är mer när en person säger en sak och vissar en annan, då kan jag misstolka. Brukar inte höra sarkasm tex.

#12

Precis så tycker jag det är. Du är så himla bra på att få ihop det rätt

Däremot, skitlöjligt jag vet, så reagerar jag väldigt konstigt på vissa saker än idag. Fast jag VET och KAN det här nu. Tex en person som ler väldigt mycket, som "alltid" är glad - får mig att känna mig väldigt vaksam, ibland till och med trängd/hotad. Eller personer som har en "död" mimik, som ser helt "släta" ut, generellt. Dem tolkar jag som sura, griniga och i värsta fall fientliga. Jag vet att det inte alls är så särskilt ofta, men jag kan studsa till på sådana personer - även om jag inte visar det. Dem är jag pruttdålig på att läsa av.

"första intrycket är oftast rätt" heter det ju, men det stämmer oftast inte för mig. För jag behöver tid på mig att tolka och "läsa in" personer. Deras inövade stil/sociala spel/image, lurar mig oftast till en början. Förr blev jag ofta besviken pga att jag inte kunde lita på mitt första intryck, men nu har jag lärt mig att inte alls bilda mig en uppfattning förrän jag känner att jag pejlar klart. Fast visst, riktigt starka personligheter kan givetvis blåsa mig så det tjuter om det än.

Lägger till det som #15 skrev oxå

när en person säger en sak och vissar en annan, då kan jag misstolka. Brukar inte höra sarkasm tex.

Det är så typiskt mig det ni skrev

Jag klarar inte av att titta folk i ögonen. Jag känner mig som #12 "blottad". Så jag brukar oftast titta ner i golvet när jag pratar med någon, så det där med ansiktsuttryck och sånt, hänger inte jag med i alls.

#17 Väntar du fortfarnade på utredning Emelie-E?

#18 I och med att jag inte gick på mina möten med psykologen så står nu allt helt still. Jag skulle vilja ha en ny psykolog, men när jag har så svårt att prata och säga det jag vill ha sagt, så blir det ingenting istället ;/

Du borde ha ett personligt ombud som kan hjälpa dig när du måste iväg på möten och sånt. En psykolog inom np kanske skulle passa dig bättre eftersom de andra inte bgriper sig på ett NPF.

Det är ju inte bra att allt står still för du mår ju inte bra. Kan du inte själv eller be någon annan ringa neuropsyk och fråga om en självremiss till utredning. Så gjorde jag. Att gå och prata med en psykolog är inte ett måste för att få göra en utredning.

Kram

#20 Jag vet inte ens om det finns något sånt här i stenungsund. Har kollat runt lite på internet nu, men hittar ingenting.

#21

Grann kommunen då? Kanske de har? Annars kan du ringa och fråga kommunen/kommunerna på måndag

#22 Det skulle väl vara göteborg i så fall. Får kolla lite mer=)

#23

Ja, gör det. Jag är kanonglad för mitt PO. Vet inte vad jag skulle gjort utan henne.

Lycka till

#23 du är min granne PO finns i kungälv…

Har för mej att aspie eller hanna har lagt en länk i nån av trådarna här om po…. det var i allafall där jag hitta till de i kungälv

#25 Okej, då vet jag =) Än så länge har jag inte hittat något, men det kommer väl:P

Sonen med ADD har nästan alltid undvikit ögonkontakt.

Visst är det mycket som liknar och går in i varandra. Jag skrev ett personligt brev till den läkaren som till slut utredde sonen. Han tyckte det mesta av alla symtom och egenheter sonen hade passade under AS men när han väl fick träffa sonen öga mot öga var det inte så.

Usch, hatar att kolla folk i ögonen.. Kollar mest ner i bordet eller överallt annars…

Människor som "ler/skrattar HELA TIDEN"……- Jag tänker /tror att dom måste vara sjuka!…….Vilken erergi det måste "ta" att le hela tiden!

Jag skäms över den här tanken….……Förlåt Gud!!

Kram//Camilla

Äh, det behöver du inte skämmas för. Jag kanoxå ha såna där konstiga tankar. Skulle aldrig våga berätta för då tror folk jag är en farlig förrymd psykpatient

Jeg synes også det er utrygt å skulle se folk i øynene når jeg prater med dem. For å forstå hva som skjer, ville jeg helst stirre intenst på dem (studere dem) - men det blir fort ubehagelig og ikke slik man gjør…

ibland har jag svårt för att se folk i ögonen när jag pratar med dem.
jag vet inte vad det beror på, för för det mesta har jag inga problem med det.
en obehagskänsla, bara, och jag blir MYCKET medveten om när jag gör det, och får kämpa för att tankarna på att "nu tror de att jag döljer något!") ska sansa till sig och försvinna, för gör de inte det så får jag i det närmaste "panik", och då blir det ju inte direkt *bättre* med ögonkontakten…
*garvar*

Mmm, känner igen det där.

När någon ser mig i ögonen så känns det som om de kan se mer av mig än de borde. Känner nån form av skam fast jag vet att jag kanske inte borde. Kanske är det detta som käns obehagligt när man tittar någon i ögonen?

Samma här! Men varför känner vi skam egentligen? Är det kanske för att vi känner oss annorlunda och därmed är rädda att andra ska se att vi är det också?<img src="http://gottblandat.forum24.se/images/smiles/new_hmm.gif" alt="!8" title="8" />

Det är väl kanske därför man brukar säga att ögonen är själens spegel

Ja, men då måste ju vi med NPF vara MYCKET mer medvetna om detta än "nomala" eller hur?

# 35

det är för att vi är så KÄNSLIGA.
*himlar med ögonen*

*asg*

nä, jag vet inte…

Nä jag vet inte jag heller

Äh, jag vet inte, jag bara känner ju att jag inte passar in nånstans 0ch då är det lätt att tro att andra alltid ser på mig med samma ögon…..typ!

#38

Precis samma här. Men du, det känns gott att veta vi är flera med samma problem KRAM

Jag kan inte se vad människor menar med att fästa blicken vid deras ögon..föredrar faktiskt att har personen jag pratar med bredvid mej på min vänstra sida. Har en hörselnedsättning på högra örat.

Kan känna mej störd av ansiktsuttryck och jag misstänker att det handlar om att jag har så svårt att tyda dem..?

Har ADHD med drag av Aspergers..

………lite sent ute i diskutionen då………..

Men men……hihiiiih…….JO!!!! Det jag ville säga var att jag INTE känner att någon ser mitt inre eller mer än vad dom ser fysiskt……….fattar ni??

Jag känner att mina ögon är som en mur mera - den är ogenomtränglig och ingen (jo en del )….kan se igenom och se mitt rädda jag som finns där inne……hihihihi

Dom ser bara det fysiska en attraktiv kvinna som vet vad hon vill…..….(får jag ha självförtroende vid 41 år ålder?)….hihiihii……..Så folk TROR att jag är henne….hihihihi….ja henne är jag kanske hemma!!(men inte ute)

Skenet kan bedra!!!

Men utomhus så känner jag mig som en grå liten rädd mus som försöker springa och gömma mig för alla hemska katter som vill åt mig!!! (Jag älskar katter)

Så!!!!

Leeeeeeeeer…..

Nu har jag fått sagt mitt!!!

Lite sent med i leken som vanligt (men jag föddes fort sa alltid mamma)

Kraaaaaaaaaaaaam//Camilla

Ha en underbar kväll!!!

#41.. Det är klart att man får ha självförtroende när man är 41!!! Det är ju superbra!!!!!

Tack Emaljoh!!!!!

Ditt namn är såååååå himla svårt att utala…….          Leeeeeeeeeeeeeeer………

Kraaaaaaam//Camilla

#43 vaddå "uttala"?  jag läser alla namn på mitt eget sätt, men det blir svårare att uttala när man ska läsa högt!!

och 4:an, står för min mentala ålder… hahahahaaaaa, skojjar bara!  e:et  vet jag inte vad det är.. För jag har inget mellannamn!

Men namnet är i iaf från en portal som vi ungdomar har här i länet ..

*hihihi*

………skulle jag bli klokare på det här!!??…..

Nu fattar jag ju ännu mindre….så jag tänker kalla dig för Emaljögat i fortsättningen…

Sov gott nu lilla Emaljöga!!

Kraaaaaam//Camilla

Tänkte på det där med att ofta titta mer på munnen än ögonen när man har AS.

Jag gjorde ett test på facebook där man skulle gissa vems min det var på bilderna. (man såg endast munnen alltså) och jag hade alla rätt

Då tittar jag nog mer på munnar istället för ögonen eller?

#46

Jag tittar på munnen. Samma sak när jag möter bilar så tittar jag från motorhuven och neråt aldrig uppåt. Folk har berättat att dom vinkat som galningar utan nån respons från min sida.

#48 Ha ha, så där gör jag oxå, eller så tittar jag helt enkelt ner i marken eller låtsas hålla på med nåt annat så jag slipper ögonkontakt

Precis. Jag brukar titta överallt och oftast fastnar jag med blicken på något mer intressant.

#50 Mmmm, mobiltelfonen eller hundarna t.ex