Apatisk mamma
Idag är det åt helvete. Jag är hemma med två små, dagispojken är förkyld så han är hemma sedan igår.
Jag är i ett sådant förbannat behov att få göra något för mig själv, att få vara ifred och inte stressa runt hela dagen från kl 7 på morgonen tills det att de går och lägger sig.
Igår var jag arg men ändå kontrollerad. Idag är jag apatisk. Vaknade och fick direkt börja med stressa från det ena till det andra, stoppa dom från att göra saker som de inte får. Började skrika och blev så förbannat och nu har jag förvandlats till något apatiskt omänskligt.
På 3,5 år har jag aldrig varit ifrån dom, aldrig haft en break mer än en eftermiddag någon enstaka gång.
Det var väldigt länge sedan jag kom i något sånt här apatiskt tillstånd och nu har jag ingen energi till att bryta det heller. Jag kan inte förmå mig att bry mig om vad som händer runt omkring mig längre.
Jag har ingen i närheten som kan komma och hjälpa mig utan på något sätt ska den här dagen förflyta och jag ska laga mat, plocka upp, byta blöjor osv, iklädd aliendräkt och sten-ansikte.
Det känner jag igen mig i. Men det var ett tag sedan jag var sån och jag kommer faktiskt inte ihåg hur jag gjorde för att bli kvitt dessa energilösa dagar.
Många kramar till dig.
Har du hört med Bup om de kan förmedla någon sorts avlastning för dig när det gäller barnen? Får man aldrig vara ifrån barnen kan vem som helst bli konstig. Det behöver man inte ha bokstavsdiagnoser för att råka ut för.

mmm…oj vad jag känner igen mig..mina döttar är 16,5 och snart 13 år…jag har aldrig vart ledig..nån ggr..å här e det livat i pincip 24 timmar om dygnet.mellan 01.00-05.30 cirka har dom gått å lagt sig eller är i sina rum…då måste jag sitta ner å bara andas..
finns ingen som förstår hur det på riktigt är..tyvärr..
kram till dig från mig,,,stor varm kram…
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
stor kram till dej. Har du någon du kan prata av dej med? Ibland kan det kännas lättare bara av att någon lyssnar.
Vad skulle du vilja göra om du bara kunde?
Fy fasen vad jobbigt! Gör som "vår" kloka Niklas säger… Försök får hjälp. Annars orkar du inte!
Svea, du också! 
Du borde kunna få en kontaktfamilj som har barnen nån helg i månaden. Tror det är socialtjänsten som handlägger sånt. Det ska du nog ha rätt till med den situationen du befinner dig i. För allas välmående.
Stort lycka till!
Anna