jag blir bara så glad att vi är flera….

Jaaa visst blir man! För jag antar att du menar att du är likadan som jag…

Men jag misstänkte att många här skulle visa sig vara likadana…

I morron kommer jag inte vara här, är i Stockholm hela dan och kvällen, kommer hem sent…

välkommen i klubben mysan.. en annan planerar å planerar men jaa.. lyckas jag en ggr per år blir jag livrädd för mig själv…herregud..vad hände nu?lyckade jag..

Suck, inte konstigt att vi är stressade till max. Känner igen detta alltför väl. Får man sen inte ihop det p.g.a sin egen klantighet så har man lust att strunta i att göra det man ska för att tidspressen och stressen blir för stor.

Känner precis som er. Alltid i sista sekund typ.

Jo det där känner jag till, det där brukar hända mej varje jul.

Samma här! Dessutom blir det värre o värre ju äldre jag blir. Känner det,som jag lever i min lilla värld.

Låter som jag! Alla skolarbeten gör jag i sista minuten = Blir inte ens gjorda oftast.

#7  Jo tyvärr så blir det så

Fast innan jag hade familj funkade faktiskt "sista minuten" för mig ofta. Nu när jag måste ta hänyn till andra faller det och det blir inte gjort ibland. Annars så satt jag sista natten och gjorde jag vad jag nu skulle. Köpte julklappar på julafton o.s.v.

Jag tror det har med motivationen att göra va? Jag kan inte göra något "tråkigt" förrän det är lite panik i systemet.

pEr

#10

innan jag fick barn var jag superorganiserad,så det gick till överdrift.Och jag hade superordning och superduperrent.I dag hajjar jag varöfr..jag var tvungen för mig själv..jag fixade ej å leva annars då det var så rörigt i mitt huve.

Efter barnen gick det sakat utför…i dag har jag samma stress eller ännu mera å önskar ha sån ordning igen men ej så det går till överdrift,

#11 Precis! Exakt så var det och blev det för mig oxå.

Hej! Nu har jag kommit hem från Stockholm igen, skönt…

Kul att se att så många andra har dessa problem, alltså skönt att man inte är ensam om det.

Jag kommer ihåg när ungarna var små och fyllde och skulle ha kalas. Jämt bakade jag sista kvällen och fick stressa som en jäkla tok för att hinna.

Man tycker ju att man borde ha lärt sig, men icke!

Jaja, men nu vet jag ju ändå varför jag håller på så här…

Nu ska jag bara testa en sak…http://i230.photobucket.com/albums/ee290/Pia59/Roliga%20bilder/25684g9kz6kp5s5.gif

Fel!

Testar igen…

Men va i h….vete!

Testar en gång till..[](

Aha det var så man gjorde! Nu gäller det bara att komma ihåg det…

Men varför blev det två???

MMOOAHHAHAHAH:::HIJGHIHIHIHIH:::HAHAHAH::HEHEHEHEH…

#11

Har jag fel men är inte det vanligt bland kvinnor med NPF? Det är manik ordning men sen när barnen kommer och kaosar till det litegrann så rasar allt för då orkar man inte med?

Jag har alltid varit kaos med perioder av uppryckning. Nu har jag hittat ett sätt att vara mindre kaos men får då heller inte de där uppryckningsperioderna.

#16

å där såg de ut på Gran Canaria när jag var där senast. De glittrade kanske inte men annars…

pEr

Svea: Det är jag på väg till stranden…

# 20 hahahahhahahahahahahahahahahah..så modig du e å gå så lättklädd…här har du en tvättäkta fegis…

# 19 jo så upplever jag det oxå.. dom jag runt omkring mig har antingen en fullkomlig ordning eller fullkomligt kaos.. å den senare har då ofta fått barn..

så jag håller med på den punkten …

#19 Jaså, hahaha! Jag glittrar inte så där…

Mysan, du glittrar visst! Med din underbara personlighet

Tack gumsan! Pyss pyss