Hej hej, Jag har haft dena tanke ett tag nu då jag och min syrra hade en diskussion om ämnet andlighet och psykiska sjukdomar. Jag läste en artikel om olika skitsofrena sidor.

Vi kom fram till att det i många fall rör sig om att de som tror sig vara mediala igentligen inte är det. Nu gäller ju inte det alla.

Jag har varit djupt deperimerad ett stort antal gånger under mina 20år. Jag har varit nära anurecksia flera gånger, jag har svåra tvångstankar, när jag är som värst så kommer alltid dessa andefigurer, rösterna, fotstegen, känslor av olika slag, ibland rädsla ibland inte. Jag har hör ljud som smällts i glasset när dom igentligen inte gjort det.

Nu är det ju så att jag får diagnoserna, asbergers syndrom, ADHD, OCD och djupdeperession.

Jag tar medeciener Strattera och Sertralin och mår mycket bätre men man får fortfarande sina nedåt svakningar ibland, jag har dock inte kännt av något som hällst andligt medan jag tagit mina medeciner, jag har häller inte fåt panikångest (jag har dock fåt ångest men
inte av den värre sårten)

Jag tror jag bara har tändenser att få väldigt starka psykoser, när man har diagnosen asbergers och autism samt ADHD så e man kännsligare, kännsligare för depperession med då vill säga.

Jag har under en längre tid trot att jag varit medial, men
nu när jag märker att allt blev lungt av medecinen så e jag inte så säker längre. Det kanske bara var min rädda hjärna som så gärna ville ha en snäll stjäl att tala med, eller att känna sig tryg hoss att den skapade en sådan människa?

Det finns scitsofreni i min släkt och deta är alarmerande enligt mig. Jag har inte tänkt att gå och bli scitsofren nu.