Hej Aspie.

Min systers lilla dotter äter Iktorivil för att hon hade kramper när hon var yngre. Jag tror inte att det har varit några biverkningar alls på henne, kanske att hon blev lite dåsig. Sen har jag hört att den ska vara bra vid svår ångest. Våga prova, den kanske t om funkar bättre än exanoren.

#1

Froddel, tack! Det låter inte lika "farligt" längre när du skriver så

Jag ska hämta ut den i morgon, sen får vi se hur det blir

Din systerdotter, har hon epelepsi då eller?

Dom trodde det i alla fall förut eftersom hon fick en massa mindre kramper, och sen under årens lopp har dom varit på en mängd olika undersökningar, träffat specialistneurologer och psykologer, varit på barnrehab etc etc, det som sägs nu är att hon har en utvecklingsstörning. Men jag tror inte på det, jag misstänker ev AS eller svår ADHD. Hon har grava språkstörningar.

Angående medicinen så är det ju bara att sluta med den om det inte känns bra.

Lycka till och kram på dig.

Hmmm, låter ju lovande, Iktroivil låter ju mer beroende framkallande än Xanor när man läser texten nedan som jag hittade på ett nannat forum 

_Jag kom i kontakt med Iktorivil (verksam substans: Klonazepam) första gången försommaren -06. Fick bråkdelen (0,5 mg) av en tablett från en kompis, men denna pyttelilla bit fick mig att känna att "det här är precis vad jag behöver". Så även om jag inte var fysiskt beroende redan efter denna kvartstabletten, var jag det mentalt.

Iktorivil är ett oerhört stark bensodiazepinpreparat. Jag kan inga exakta siffror, men det är runt tio gånger starkare än Stesolid. 1 mg Ikto motsvarar således ca. 10 mg Steso, eller kanske till och med mer.

Alltså var jag fast efter bara en kvarts bit. Jag upplevde ett inre lugn jag aldrig någonsin upplevt förut, och jag kunde aldrig ana att detta lugn skulle vara början till den värsta storm hittills i mitt liv._

Ja, det lät ju lite läskigt e klart….men strunt i det. Prova den imorgon och känn efter hur du upplever dendet är bättre än att läsa hur andra påverkats av den.

Ja, jag ska prova. Alla påverkas ju inte likadant. Sen beror det nog mycket på vad man har för sjukdom/funktionshinder i botten.

Jag kanske har AS/ADHD ju och det funkde ju bra på din systerdotter

Den andra som blev så beroende har bipolär sjukdom

Berätta gärna sedan hur du upplever dom, jag hoppas såå att du blir av med din ångest…det är ett riktigt skit att ha det!

Än så länge Froddel, mår jag rätt bra förutom att jag blir dötrött så jag måste sova några extra timmar på dagen samt vimsig och tar snedsteg som värsta fyllegubben, men det kanske går över

Den värsta ångesten har åtminstone lagt sig och det är ju bra

Va skönt Aspie! Är du sjukskriven nu då? Jobbigt att vara trött och vimsig och yr, men vi får hoppas att det ger med sig snart. Hoppas att det fortsätter fungera bra mot din ångest.

Jag har varit sjukskriven länge, i flera år. Får väl se hur det blir i framtiden. Jag kanske hinner bli pensionär innan jag är utredd och klar

#11  Näe, vi får hoppas att det inte tar så lång tid. Hur länge har du stått i kö nu?

Sammanlagt från då min dotters utredning blev klar för ca två år sedan. Så totalt kan det nog bli ca 3 år.

Men sökt hjälp för samma problem har jag gjort hela livet 

Det är ju tack vare min dotters diagnos som misstankarna kom. Det hade aldrig fallit mig in att det skulle kunna vara ett funktionshinder som var felet på mig

Näe så har jag inte tänkt heller, jag har bara kännt att jag varit annorlunda och sen att jag mått så dåligt. Det var först för ca 2 år sen som jag läste om ADHD hos tjejer/kvinnor och ju mer jag nystade i det desto mer kände jag att jag kom närmare sanningen.

3 år är ju lång tid nu så får hoppas att det snart är din tur. Har du ringt och frågat dom hur det ser ut?

Jag får nog vänta i ett år till minst verkar det som