Vad händer när du inte säger till?

Vänliga hälsningar

Niklas

Då glömmer hon bort sig, blir sittandes framför Tvn medan tiden rinner iväg.

Kan ni ändra så att hon äter frukost i köket där hon inte blir uppslukad av TV:n?

Vänliga hälsningar

Niklas

Där blir hon störd av oss nadra, hon har ett häftigt morgonhumör o behöver vakna till ifred

Har du frågat hur hon tycker att ni ska göra för att hon ska komma i tid till skolan?

Vänliga hälsningar

Niklas

Jodå, det är hon själv som bestämt upplägget

Vad säger hon om att det inte fungerar då?

Vänliga hälsningar

Niklas

Hon är medveten om att hon inte grejar det, men vill inte låta mig hjälpa till o påminna.

Hur gammal är hon?

Vänliga hälsningar

Niklas

14

Kan hon sätta väckarklockan på ringning tidigare? Hur många timmar sover hon på nätterna?

Vänliga hälsningar

Niklas

Om hon ska vara med och bestämma upplägget på morgonen ska det ju fungera. Annars lär ni ju kliva in och styra upp det… Så tänker jag.

Om hon har argumentet "jag är stor, kan själv" så räcker det ju inte. Hon förväntas ska kunna komma i tid etc…….

Jag har samma problem med min son, fast har går inte ens upp.Det är så svårt att hitta en balans mellan att få de i tid till skolan och utbrott och bråk.

http://bokstavsfolk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=032b23a3-0169-4262-9c63-3645f3b8a91c

Jag kör med datorförbud resten av dagen, men inget som stör honom så mycket just på morgonen.

Det är just som #13 säger, svårt att få till det utan bråk. När hon går upp , äter frukost  mm, så brukar hon vilja vara ifred. Därför har hon valt att själv vakna till väckarklocka och följa sin procedur. Om jag väcker henne, eller kliver in o påminner , så blir hon sur och arg. Gör jag det inte, utan påpekar när det verkligen är bråttom, ja, då blir hon arg också…

Hennes två bröder har också diagnoser, men de kan , om det behövs, skynda sig. Få på sig skor och jacka snabbt tex. Problemet med dottern är att när dte blir brått, så kan  hon inte snabba på, utan gör allting lika saktfärdigt och detaljerat som om hon hade gott om tid.

Jag har ett förslag ni kan prova!

Istället för att säga till = tjata så kan ni/hon/han ställa väckarklockan en gång till.Det finns även olika hjälpmedel som säge till (ljud,pip,röst) när det t ex är dags att klä på sig,ta medicin,gå ut och vadsomhelst.

Varför jag tror det kan fungera är just för att saker inte är lika förargliga som människor (så är det iaf för min dotter och många andra jag vet om med autism/AS).

Sen är det ju väldigt bra med hjälpmedel när man flyttat hemifrån (ofta nödvändigt) för att klara vardagen.En arbetsterapeut som kan dessa funktionshinder kan vara till jättestor hjälp.Tiden är en svår sak för många och det finns massor med tidshjälpmedel!

JA! Just ja! Nu påminde mig #15 om tipset på andra slags klockor!

Testa klocka på foten (eller annan kroppsdel som är inte så tjock runtom)…..Den durrar när det ringer för er andra…Finns som hjälpmedel via Hab.

#14 Precis så är min son också. Det enda sättet för mig at tfå honom klar snabbt, är att hjälpa honom. Stå i hallen med skolväskan, räcka honom jackan, ställa fram skorna, be honom kolla att han har mobil och busremsa osv. Men även då är han seg och långsam, men det går snabbare iaf. Och sur som ättika är han ändå när man hjålper till. Stress gör oss skitpressade och ofta är det väldigt kaotiskt här på morgnarna.

Men jag blir vansinnig då han rör sig som en sengångare när det är fem minuter kvar tills bussen går, och bara står och stampar av ilska då det inte  går snabbt nog. Han KAN inte skynda sig på.

Skitjobbigt!

Kanske vore en skalmansklocka något?

http://skuggfolket.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=c2fdf1d6-e14a-497f-bd6e-a2561806d10b

#17 Min dotter kan heller absolut inte skynda sig.Vet inte om hon vet vad orden betyder ens men vet iaf att det hon reagerar på är om nån annan blir stressad…då blir det jobbigt och hon klarar ingenting (ungefär).

Mitt botemedel mot det är att jag/assistenterna ordnar så att det inte blir stressigt.Exempelvis skoltaxin får lov att vänta tills hon kommer,inte mer med det.

Vi människor stressar ofta i onödan…det har jag blivit tvingad att inse efter att ha levt med jobbig epilepsi många år.

Tack för konkreta tips !

Hej.

En "timstock" är ett jätte bra alternativ till att passa tider osv, använde det mkt när jag jobbade med barn/ungdomar. Funka jätte bra, det finns som hjälpmedel via Habilitering. En annan sak är ngt form av schema, min syster använde sig av en whiteboard där hon bokade av vad hon skulle göra på morgonen. Det fungera bra.

Jag hoppas det löser sig med morgon rutinerna, vet själv hur det va att vara stora syster och få iväg syster till skolan  innan man hade en bra rutin.

Lycka till. /Bina

Va, skönt att läsa att fler har samma morgonproblem..Min brorson har inte fått någon diagnos, men dom vill avvakta ett år för att se hur han utvecklas..

Här är det oftast kaos på morgonen, han går i pyjamas till sista minuten, då han blir frustrerad å säger att han inte hinner..Ställer sig å sparkar i en vägg, eller bara stirrar in i väggen eller nått. Å har han då inte packat gympakläderna då är katastrrofen ett faktum..Jag hatar dessa mornar, vill inte kliva upp..Sen kan det gå bra några mornar på raken å jag hoppas att nu blir det bra, men det kommer ständiga bakslag..Blir så trött..

sån där är två av våra söner… vi har helt enkelt gjort så att vi talar om hur mycket tid det är kvar typ var 5 min: nu är det 20 min kvar, 15 min osv… tjatigt men ganska effektivt

#22: Vad gör du för att hjälpa honom?

Jag försöker säga att nu måste du börja klä på dig osv…Men han fortsätter att gå runt å göra ingenting, ibland känns det som om han vill bråka, å segar bara därför..men förstår att nått är fel, försöker pucha, men lönlöst dessa mornar..Han kliver oftast upp halv sju, då har han 1,15 på sig att fika å komma iväg..Å de mornar när allt funkar då har han minst 45 minuter tillgodo..man kan undra vad som händer i hans sätt att fungera..

Hur gammal är han?

12 år…

Har du skrivit en lista med de saker han måste göra på morgnarna och i den ordning de ska göras?

Hade ett tag en lista upp satt, både regler å dagsrutiner..han ifrågasatte å bråkade om denna lista å regler, så det åkte i soporna..Å han var själv delaktig i när listan och reglerna gjordes, han fick själv sitta med å säga vad han tyckte, han var jätte glad att den blev gjord..Tills han måste följa den, då sprack den glädjen..

Var det för många saker på listan? Vad var det han protesterade emot?

Han skulle inte följa listan å reglerna..Just dessa mornar finns det inget som fungerar..Han ifrågasätter varför han ska klä på sig just då, å varför man ska äta då, å att man borstar tänderna osv…Även de övriga regler han var med å satte upp..Han ifrågasätter allt,VARFÖR?? undrar han alltid..

Om det handlar om vissa morgnar förstår jag. Alla barn har sina dåliga dagar. Om det är nästan jämt är det en annan sak.

Jo tyvärr är det nästan jämt, men med någon dags uppehåll ibland…

Sover han tillräckligt mycket?

Om man har en lista så kanske man kan göra ett följeschema?

1. Klä på sig. - > om man inte klär på sig så fryser man när man går till skolan.

2. Äta frukost -> om man inte äter frukost så kommer man bli väldigt grinig och hungrig i skolan och inte kunna hänga med på lektionerna.

3. Borsta tänderna -> om man inte gör det så får man ont i munnen och måste gå till tandläkaren och laga, vilket är otrevligt.

4. klä på sig ytterkläderna - > om man inte klär på sig ytterkläderna kan man bli förkyld och sjuk.

5. osv osv osv.

Dessutom tror jag att det kan vara bra att lägga in EN rutin i taget om det går.

Dvs, går han upp i tid på morgonen så är det jättebra, massa pepp osv.

Man kan ju göra nånslags guldstjärnsystem och om han får tillräckligt många stjärnor så kan han kanske få köpa sig nånting han vill ha?

Silenos; min reaktion när jag läste inlägget var att jag är precis likadan på morgonen. Att hoppa över detaljer är inget man kan välja när man har adhd/add.

Det har tagit mig lång tid med att komma underfund med att jag behöver längre tid på mig att bli färdig på morgonen, jag hade tidigare 15 minuter, men sätter jag 30 minuter på att göra mig färdig.

Om det är något som jag känner för att göra (impuls) så försöker jag tänka att jag ska göra det sist om det finns tid… det fungerar långt ifrån alltid… men ibland fungerar det och då är det ju bra. Trots att jag nu börjar göra mig klar för att gå ut 30 minuter innan så är det sällan (aldrig??) som jag får någon tid över

Ett hett tips är i alla fall att lägga fram kläder kvällen innan. Något som jag ska gå och göra nu faktiskt, annars springer jag omkring och letar strumpor eller upptäcker att tröjan jag just satte på sonen har en stor fläck… bättre att göra klart klädvalen kvällen innan, en detalj mindre att tänka på på morgonen.

Tack för alla råd…Ska sortera lite, å se om det är nått jag kan använda..Ibland känns allt redan provat…

Men det är nog bara att bita ihop å komma igen..

#34..Han har för 2 månader sen fått Melatonin insatt, det funkar jättebra, bråken kvällstid har blivit minimala, å att pinka på sig nattetid är snart ett minne blott…

#39: Att jag frågade om sömnen beror på att min dotter blir en helt annan person om hon inte sover så länge hon behöver. Det betyder att hon lägger sig tidigare än en del av kompisarna. I gengäld är hon en glad och trevlig liten dam.

Ja, det stämmer nog..grabben går i säng vid 20,30-21.00..Han behöver de timmarna, känns lite konstigt i tanke på att han är så pass gammal..

Jag känner igen mig. Hade stora problem att komma iväg till skolan när jag var liten; blev ofta ditsläpad i håret, storgråtande och oerhört arg. Jag kunde fastna framför spegeln när jag försökte fixa frisyren och störde mig på att några hårstrån inte låg rätt. Jag gjorde om och gjorde om till jag höll på att bli galen.

hej TS!!

har inte läst hela tråden nu men jag känner igen ditt problem. vi har oxå dt så varje morgon och man är helt slut. själv ska man jobba och är ihjälstressad med 2 barn här. min son har Adhd/Asp och han är 7,5 år. finns dt verkligen inget som hjälper för dessa barn? min pojk äter Concerta men dt hjälper ju inte mot hans oro och rädsla. han är rädd för allt och bygger upp saker och fantasier som inte finns. men för honom är dom så verkliga att han lever bara i en bubbla och stänger ute omvärlden. Det har blitt värre o värre det sista året.

kram på er.

#43 Det låter som din son skulle behöva någon form av terapi, KBT kanske? Vet att dom gärna drar sig för att sätta in mediciner till barn. Men, är han konstant rädd för allt och får panik och ångest kanske det är värt att ta upp det i alla fall.

Har ju gått ett tag sedan jag startade tråden, men morgnarna är bekymmersamma . Under förra läsåret hade dottern mycket svårt att komma till ro på kvällarna. Hon mådde illa, varvade upp sig och fick panik. 

Hon fick då prova medicinering. Hormonet Melatonin som ska göra att man varvar ner på kvällen, finns i medicinform.

Detta gjorde att hon i alla fall somnade i skaplig tid.

Men hon hade fortfarande svårt att vakna på morgonen. Hon vaknade inte av väckarklockan, och hon blev arg på mig när jag försökte väcka henne.

Till slut kom vi på att det bästa var att jag ringde till hennes mobil för att väcka henne. Ibland fick det gå måååånga signaler. Men hon vaknade till slut och då tryckte hon bort mig. Och sen kunde hon vakna till innan vi behövde konfronteras.

Nu till hösten ska hon börja gymnasiet. Då kommer hon hon på elevboende ( LSS ) under veckorna. När hon bott hemma o gått i grundskolan har hon haft lång resväg till skolan ( en timme ) . NU får hon istället tio minuters restid, så förhoppningsvis kommer det hjälpa till för att få orken att räcka hela dagen.

Har ni testat att lägga mobilen (på vibration) i sängen? Jag har svårt att vakna av bara ljudet, men vibrationen får mig att vakna som ett skott!

#47 Tack för tipset !