ADHD-utredning och vårdnaden om barnen
Jag har en ganska nyfunnen vän som mår väldigt väldigt dåligt. Hon har nyligen blivit remitterad till psykiatrin för att göra utredning på bl a ADHD. Jag själv har även starka misstankar om att hon skulle kunna ha Borderline.
Nyligen har hon hört av en bekant som själv genomgått en adhd-utredning att det fanns risk att bli av med vårdnaden om sitt barn. Denna person var till och med i rätten angående detta.
Jag menar på att det krävs väldigt mycket för att hon ska förlora vårdnaden om sin son, och att det generellt är ganska svårt att bli av med den här i Sverige. Jag tycker det låter mycket märkligt att det skulle gå så långt bara för att hon skulle få en adhd- och kanske även borderlinediagnos. Jag tror ju isåfall att den "berättelsen" som hon har hört talas om inte är så fullständig.
Så nu är hon fullkomligt livrädd för detta och vill stoppa utredningen, vilket dom sa att dom inte kunde göra. Jag sa till henne att ingen kan tvinga henne till detta men att jag tycker att hon bör göra utredningen för att hon förmodligen skulle kunna få mer hjälp och därmed få möjligheten till att må bättre.
Så frågan är alltså…vad har ni här inne för erfarenheter och reflektioner kring detta? Det är ju flertalet här inne som har diagnoser OCH har barn.
Jag har aldrig hört talas om nån som har förlorat vårdnaden bara pga att de har diagnos, och ärligt talat är det diskriminering, och kan anmälas.
Ja men eller hur! Jag tycker själv att det låter jättemärkligt
![[aspie]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Tips! Fråga de på "Frivilliharbetare ifokus" De har nog många svar att ge
Tack Aspie
Det är så himla bra när man kan ge varandra goda råd!!
Ja förmodligen. Såna finns det ju gott om…tyvärr! 
Hon har ingen anledning att oroa sig för att förlora vårdnaden om sitt barn, om det verkligen bara handlar om detta du berättat. Klarar hon av att ta hand om sin son på ett tillfredsställande sätt kan hon ha vilken diagnos som helst. Människor med ADHD och/eller Borderline problematik har ju dessvärre lättare än många andra att hamna i missbruk också. Berättelsen hon hört har nog fler inslag som hon missat. Och som du säger, krävs det ganska mycket för att omhänderta ett barn. Enbart att ha diagnoser av olika slag betyder ju inte att man är en dålig förälder. Så hon kan sluta oroa sig och riskerar inte att förlora vårdnaden om sin son, om det inte finns några andra problem än att få diagnoserna du nämner!
Starta ny diskussion