"Jag har på den senaste tiden, jag vet inte varför, mist all min munterhet… Världen ter sig som en steril landtunga….. himlen en hop pestförande ångor… människan bara stoft…"

"Sannerligen jag vet inte varför jag är så dyster. Jag blir trött på det. Men hur fick jag det, hur kom det över mig, vad är det gjort av, vad som är upphovet, det återstår för mig att veta. En sådan vettlös sorgsenhet har gjort att jag har fullt upp med att lära känna mig själv".

Från Shakespears pjäs, Köpmannen i Venedig