du  får nog utveckla denna känsla lite mera..försöker förstå..

krammm…

Ja, förklara "känslan" Jag för står inte heller riktigt tror jag

Det är som en tomhet men ändå något "smärtande" som måste ut. Ingen panikångestattack mera inifrån. Jättesvårt att förklara.

Om det nu är samma sak vi känner vet jag inte. Men jag känner ofta en stor tomhet som smärtar på något sätt.

Kan det hänga ihop med att man gärna vill vara social och ha vänner och kunna göra som "normala" samtidigt som man vill vara för sig själv och inser att man aldrig kommer att bli som "de andra"? Eller?

Ja något sånt.

ska läsa igen sen.. å ta in det ni skrivit.. men just nu hajjar jag ej…

Trippelmamma, jag vet inte om det liknar det jag har känt, men för mig har det varit ett slags "konstig" känsla när det är något positivt som vill ut. Inte den dåliga känslan som jag vill bota med mat eller alkohol eller negativa utlevelser, utan en känsla av att jag plötsligt har ork som jag inte vet var jag ska göra av. Men samtidigt var jag så van vid att inte orka och inte ha någon koll, så det blev inget "riktigt", utan kanske bara mållös kroppsansträngning.

Denna känsla har kommit då jag suttit för länge vid datorn. Kanske är någon ledtråd?

#7 den känslan känner jag igen hos mig. Ofta blir jag irriterad på det mesta oxå då. Nu för tiden , utan deppmedz blir jag hyperiiriterad och ilsk och stressan på hög nivå

För mig kom känslan (om det nu är samma) när kroppen började må bättre men själen/känslorna inte hunnit med - kroppen ville röra på sig men själva "jag" fattade inte vinken utan kände mig bara "konstig".

#10 Intressant tolkning. Det kan ju mycket väl vara så som du beskriver.

Intressant men jag tror att det har varit för att jag suttit för länge på internet och började känna mig ångestfylld för att jag gjort det.

hej hej, jag kan känna dena smärta i bröstet ibland, en sån enorm tomhet. Det är något som fatas, man försöker värkligen fylla tomrumet men det går lixom inte, det känns så hopplöst. Jag brukar få ångest vid sådana här tillfällen. Jag tar medecin nu men nu känner jag mig hellt borta ibland istället, som att man är någon helt annanstans en där man är just då. Typ avdomnad från världen, jag gillar inte riktigt den känslan :(

Ja jag tror att du är i närheten av min känsla.

mmm.. för mig är detta en sorts ångest som man ej riktigt kan förklara.. men jag har ju ångest hela tiden pga av mycket å ingenting.. så när det för mycket tar jag medz för det.. men i längden så vet jag att bara medz ej kommer å hålla.. jag behöver själavård oxå..omtanke,,mänsklighet.. å det köper man ej på burk..vad jag vet..

Jag har denna känsla ofta. Fast inte så ofta längre. Det var värre förut, när jag mådde sämre och var oftare deppig.

tror jag håller med #10…..

Förtydligar mig. Jo att jag själsligt mådde dåligt men kroppen mådde som vanligt och ville göra saker, men inte jag…

Precis exakt sådär har det varit för mig också nu ett tag… Och jag har gått och gått och det har bara blivit skönare och skönare att gå. Den där sköna ensamheten när man går där aldeles ensam… tankarna kommer och går som dom vill. jag tänker positivare tankar när jag går… Men den där drivande känslan… ja, vad är den egentligen… kanske min nya form av anorexia..

borde gå si och så länge nu när jag åt den där glassen osv…

Idag är denna känsla tillbaka. Vet ej vad jag skall göra mot denna känsla. Helt färdig och det är säkert för den fartfyllda dagen igår.

#4 exakt som du skrev, har jag känt så många gånger det känns så hopplöst ibland, men man inser när åren går att man måste acceptera, och acceptera men det är orättvist när man ser dem 'normala' varför fick jag det och inte hon förtjänade jag det mer eller!?

#0 Jag har haft en liknande, känsla jag hammnade på ett kollo som de blev fel med, och jag var jätteledsen hade jättetråkigt jag stod och sparka, på en boll så hårt, att jag fick ont i fötterna jag forsatte springa runt och sparka, tills jag ramla omkull, helt anfådd, och ville bara gråta, sen sprang jag och sprang iväg fast jag var utan energi, så fanns det någon sorg inombords, som fick mej att falla ihop jämt…

#12 när jag sitter för länge vid datan får jag huvudvärk, känner mig smutsig hur mycket jag än duschar bara äcklig… och deprimerad ångest tråkigt!!

Vad skönt det känns att jag inte är ensam om detta.

Jaa

Fick tips av någon annan att testa lugnande. Det skall jag göra och sen skall jag ut och promenera för att se om det hjälper.

Va skönt tar du någon medecin?

Jag har fått några behovmediciner med efter varje ny så har hon "tagit" bort dom gamla så det var ett bra tag som jag var utan men jag frågade henne för någon vecka sen om jag fick använda dom och det fick jag. Så Ataraxen är vad jag tar för att lugna ner mig mot ångesten.