Vad "krävs" för utredning av add?
Jag har kollat runt en hel del efter vad som krävs igentligen för att göra en utredning och om det egentligen är värt det.
Det jag misstänker är en mild grad av ADD, men det känns ändå rätt dumt att ta upp tid hos läkare om det inte ändå inte skulle bli någon större förändring och om jag inte ens har något.
Känner mig som en enorm hypokondriker.
Så vad krävs egentligen?
Det är frågan om du känner dig handikappad i din vardag. Gör den här ev ADD:n att du blir hindrad och inte fungerar normalt på något sätt.
Är detta ett problem för dig eller din omgivning så är det nog dags att söka hjälp. För det är först när man får sin diagnos som man kan få hjälp av samhället.
En ADD kan ju leda till problem senare i livet med depresioner osv.
Får jag fråga hur gammal du är?
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Det finns några självtester man kan göra här på sajten för att få en hint om man eventulellt kan ha en neuropsykiatrisk diagnos. Sök under gruppern självtester.
Du kan även läsa lite mer här…
Jag är 18 i år (dock ej fyllt än).
Min omgivning märker nog inte så mycket annat än att jag inte kan hålla tider eller göra något i tid. Humör svängningar och kort stubin har även min pappa så de behöver ju inte vara något annat än genetiskt.
H:et står för hyperaktiv (rastlös och kan inte sitta still) men kan också vara hypoaktiv (dagdrömmande lugna tysta som ofta glöms bort av omgivningen därför att de inte gör så stort väsen av sig). Har man bara en uppmärksamhetsstörning har man ADD, annars AD/HD.
Låna Flickor och ADHD ifrån biblioteket. Jag har den hemma just nu. Suverän bok.
All möda vet jag inte. Jag bokade en tid till kuratorn på min VC och pratade en gång med honom. Han skulle prata med psykiatern som kommer dit en gång i veckan. Hon ville vara med på ett besök med mig och därefter skrevs remissen för utredning som just nu ligger i kö hos Vårdgarantikansliet då det har tagit mer än 90 dagar sedan remissen skickades. Jag har iaf fått klart att jag kommer att bli kallad för utredning under hösten.
Det där med att aldrig göra någonting i tid, att ständigt skjuta på saker, låter precis som jag. Jag skjuer på att betala räkningar och lämna in skolarbeten, plugga inför prov om jag ens pluggade alls.
Jag tycker klart att du ska ringa din VC.
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
#2 Var finns de här testerna? Jag hittar inte :P
Nevermind! Jag hittade :):)
#3 ADD och ADHD är starkt ärftligt, dvs genetiskt
. Ta tag i det nu, inte sen när du har fått barn och blir ännu mer splittrad! Vardagen fungerar oftast relativt bra så länge man kan sköta saker mer eller mindre i sin egen takt. Med egen familj ökar kraven och man kraschar ganska snabbt… kram Lostlie
#8 Höhö, det är därför jag har kraschat då. 
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
#9 Jag hade problem innan barnen kom också, men jag trodde på något sätt att om jag fick barn skulle jag bli "normal"… Nu har jag tre barn, ett med diagnos och ett under utredning, lillan ligger utom "zonen" ännu så länge men jag ropar inte "hej" ännu… Allt blev värre när barnen kom kan jag säga! Jag kunde inte hålla reda på enkla ting förr, nu är allt annat än enkelt kan jag säga!!! Jag kraschar för minsta lilla, stressnivån ligger på 3000 knyck och omgivningen fattar ingenting! Känner du på samma sätt?
ADHD ligger på 80% ärftlighet
Jag har inga barn, men jag har en sambo som möjligen också har ADHD, nog så jobbigt att inte längre få ta saker i sin egen takt.
Nä, nu får vi inte sno den här tråden av den stackars trådskaparen. 
Men jag håller med Lostlie att det är bra att göra den nu. Jag skulle ha gjort min 2003 när jag började tänka som du efter 2 decennier av missanpassning, men det gick tills jag föll ner i träsket. Att man alltid ska göra saker i sista sekund. 
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Självtesterna kan man inte lita på dem stämmer oftast inte.
#3 Själv har jag ADD, Man har hyperaktivitet i hjärnan alltså, man kan nästan aldrig sluta tänka, Det är som ett krig i hjärnan, Till slut får man utbrott där man står och skriker av ilska, Man blir lätt sur också, Man kan vara hyperaktiv ibland oxå, När man blir glad tillexemel, känner du igen dig? Inte? Kontakta psykolog eller liknande ändå och gör en undersökning bättre än inget.
#13 Nä, sjtesterna ska man nog ta med en stor nypa salt, de brukar överdriva rätt rejält.
Det där är jag som du beskrev. När jag är glad blir jag hyper men inte annars. Jag tycker att min hjärna fungerar som en enorm mixer. Allt runt om mig tas in, snurrar, skivas, hackas, analyseras. Men jag kan inte koncentrera mig på att förstå vad något av det som tas in betyder.
Ibland så tycker jag att det är väldigt bra att ha dåligt minne, för annars skulle mixern explodera oftare. 
Imorgon ska jag försöka att låna bok, sen får vi se.
#14 okej, :P Vad menaru me låna bok?
Jag ska låna boken som BusHanna skrev om längre upp :)
#5 Men asså ADHD, är ju hyperaktiva kan inte sitta stilla. Folk me ADD märker man det oftast inte på, dem visar inget beter sig helt "normalt", Men igentligen har dem det sjukt svårt i skolan, med att koncentrera sig exakt samma sak som folket, med ADHD fast det inte uppmärksammas på samma sätt På folk me ADD. ADD har inte alltid hyperaktivetet, Men jämt i huvudet, så det är svårt med att ha ordning, o så får man utbrott när saker blir för svårt, man kan ju inte längre palla med att tänka på 2 miljoner saker samtidigt…
#17-18 Nu förstår jag inte riktigt varför du blev stött, gumman, jag menade inget illa med det jag skrev.
Kan du förklara dig lite bättre?
Klart personer med ADD har lika svårt i skolan som de med ADHD. De orkar ju inte vara uppmärksamma på samma sätt som en normal person och det är som ett enda virrvarr i skallen av intryck. Men att en person med ADHD inte kan sitta stilla utan far runt för de är alldeles för rastlösa och därför inte uppmärksammas i skolan på samma sätt.
Jag vet inte om hypoaktiviteten (motsatsen till hyperaktiviteten) kan stå för H:et eller om det bara är ADD diagnosen man får då. Jag är iaf klockren hypo (sitter och dagdrömmer under lektionerna, går ensam på rasterna, lugn och tyst) under min låg och mellanstadie period. Även på högstadiet och gymnasiet men då var jag mer clown. kan tillägga att jag var mobbad på låg och mellanstadiet och då jag mådde bra och kände mig trygg i min kompiskrets var jag den busiga clownen. I skolan och så är jag fortfarande clownen som får folk att skratta men hemma är jag den tysta lugna som drömmer och gör allt i min egen takt. Var alltid sist ut på rasterna i skolan och sist klar med matteuppgisterna, så jag vet inte viken kategori jag tillhör. Klart jag blir rastlös om jag måste göra en ointressant sak. Men jag har aldrig sprungit runt och stört på lektionerna.
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

#20 Fast det är ju inte rätt av könsskillnader, det är ju en skillnad som är vanliga hos tjejer men finns även hos killar. Skillnad i hur man är hyperaktiv, jag var inne på att kalla det grovmotoriskt hyperaktiv och finmotoriskt hyperaktiv men det stämmer itne riktigt heller även om det ger en liten bild av det. Skillnaden är väl att tjejer då oftare är hyperaktiva genom att prata konstant, flytta sig på stolen, snurra med håret eller sånt istället för att springa runt och kasta stolar. Lite förenklat men på ett ungefär.

#21 Jag förstår inte riktigt. Är det inte könsskillnader om något är vanligare hos det ena könet än det andra? Jag tycker du beskriver det. Spelar ingen roll vad du vill kallar det för. Detta har ju uppmärksammats en del på senare tid och det måste ju vara bra så flickor som drabbats kan få hjälp.

#22 Tja viss skilnad men jag skulle hellre kalla det för något annat än könskillnader eller tjejvariant av ADHD även om det är vanliga hos tjejer helt enkelt för att dom tjejer som inte har den varianten och dom killar som har den varianten inte känner sig ännu märkligare.
Olika varianter och just denna verkar vara överrepresnterad bland tjejer.


#25 Ja det tror jag också. Jag tycker vi beskriver samma sak.