Varför ingen hjälp gubben vidare kan beror på att vi missbrukare (är själv nykter o drogfri sen många år) hela tiden blir betraktade enbart som missbrukare oavsett bakomliggande orsaker.

Psykiatrin är helt stängd för en som är aktiv i ett missbruk och hos kommunen hamnar man på missbruks enheten.

Efter att jag slutat med mitt missbruk så var jag inom psykiartin i tio år och trots långvarig nykterhet så var det bara "missbrukaren" de såg i mig…men efter tio år så fick jag till slut min utredning…

//S

#1 Detta är ju för bedrövligt, ja för djä-t.  Beklagar att du fått gå igenom detta helvete

#1 Jag känner igen det där. Jag har just läst i lokaltidningen att min hemkommun fått kritik från socialstyrelsen (tror jag) vad gäller missbrukarvården. Där stod just det du skriver att psykiatrin inte tar emot förrän missbruket är över och att personen kommer till kommunen istället. Soc.styrelsen ansåg att båda ställena skulle behandla samtidigt.

Jag tror att många missbrukare och hemlösa bär på både det ena och det andra och det är beklämmande att ingen hjälp ges i tid. Ingen ska behöva vara hemlös i sverige.

Nä, ingen ska behöva vara hemlös i Sverige. Skrämmande att det är så. Hoppas innerligt att jag får hjälp och utredning snart så jag slipper hamna på gatan

#4 Ja det hoppas jag verkligen. Det vore ju skandal annars. Såg just på nyheterna att det är ett stort antal personer som inte får förlängd förtidspension. Hur de ska få pengar att leva på kan man undra.

Åhhh, så upprörd och less man blir när man hör sånt. Ibland önskar man att de fick bli lika sjuka själva för att få känna på hur det kan vara, de gubbar och tanter som bestämmer sånt menar jag

#1 Jo så äre o hemskt.

Min far och säkert min sambos far också skulle nog inte ha sin alkoholism idag om de hade fått behandling och hjälp för sin ADHD.

Men ingen av de vill veta av att de har det.

Aspie va bra att du skriver om dessa fyllgubbar. Lätt hänt att man har förutfattade meningar om dom och behandlar dom som pestsmittade så att säga. Nästa gång jag råkar på en fyllgubbe skall jag stanna till och prata en stund. För oftast är dom stackarna ensamma och som du skriver har kanske autism elr liknande. Det är tyvärr lätt att tänka att dom får skylla sig själva att dom är i den sitsen dom är. Men från och med nu kommer jag tänka om.

#9

Var på din vakt bara. En del av dom blandmissbrukar med narkotika och då kan det lätt slå över. Men de flesta är ganka harmlösa och goa gubbar.

BusHanna. Många är missbrukarna och icke missbrukare som inte vill utredas. Min dotter var lika, dock inte missbrukare men hon kände att om hon gjorde utredningen så skulle hon få en stämpel på sig som dum i huvudet eller idiot.

Fick tipset att försöka få henne att se fördelarna för henne om hon gjorde en utredning och det visade sig vara positivt. Nu får hon hjälp och mår betydligt bättre.

Tråkigt att det blev så för dina släktingar, men kanske är det inte försent ändå?

#11 Kan känna igen din dotters reaktion på mig själv. Vilka är fördelarna med en utredning och vilken hjälp kan man få?

Fördelarna för min dotter var ju om hon fick diagnos, vilket hon fick så skulle det underlätta med hjälp och förståelse från FK, Soc och AF samt skolor m.m.

När hon fick sin diagnos slutade AF och FK tjata och skälla på henne för då förstod de äntligen "problemet". Nu är alla snälla och hjälpsamma mot henne istället och hon får sin aktivitetsersättning istället för hot om att bli utan pengar m.m

Dessutom har jag och hennes fästman läst MYCKET om hennes diagnoser så vi lättare kan förstå henne och agera efter det. Hennes liv har blivit betydligt lugnare och mer harmoniskt efter detta.

Innan ville hon bara ta sitt liv och hamnade alltid i konflikter och missförstånd. Idag har hon egen firma och omges av alla sina älskade djur och sin älskade fästman och de bor på sin älskade gård.

Mamma (jag) är jätteglad och hon oxå sen hon fick sin diagnos. Äntligen förstod vi varför allt hade varit så svårt och varför hon mådde så dåligt.

Lite rörig förklaring kanske, men mest har det varit positivt med diagnosen även om min dotter hade svårt att acceptera den i början