Låt mig presentera..
mitt alldeles egna berg!
(Tro mig, det ser mindre ut än vad det är)
En gigantisk hög av skolarbeten från åk. 1-2. Ska nu börja 3an och har alltså 1 år på mig att göra 3 års skolarbete. Det är ju bara dömt att misslyckas, även för någon utan ADHD! Har inte kollat i pärmen på hela sommarlovet. Har velat, men inte förmått mig att öppna den.. Idag kikade jag dock i registret (Jag och skolans spec.pedagog satt ner och sorterade upp alla papper strax innan lovet). Inga ord kan beskriva hur stressad, frustrerad och vettskrämd jag är just nu. För mig finns inga alternativ än att klara det här, det är helt otänkbart för mig att misslyckas. Försöker låta bli att hyperventilera av ångest.. Ville bara sätta mig på golvet och gråta, men jag vart bara helt lamslagen. Vet inte vad jag ska göra..
Fick min diagnos precis när sommarlovet började, utredde på eget initiativ. Skolan verkar inte kunna någonting om adhdproblematik. Rektorn tänkte först vägra mig en basutredning eftersom "Jag inte hade slagit någon, och inte hade något beteende som väckte misstankar om adhd(typ slänga sig på golvet och skrika, trotsa och klättra på väggarna)". Min mentor är minst lika okompetent, hon trodde inte heller på mig. "Du har väl inte ADHD, varken jag eller någon annan av dina lärare tycker att du verkar ha svårt att fatta". Ändå skryter dom om att dom har så många bokstavsbarn och att dom alltid ser till individens bästa och gör allt för att det ska gå bra för eleverna. Skruv på det, halva utvecklingssamtalet fick jag höra att jag inte kunde få något hjälp, för även om jag hade problem, så fanns det de med ÄNNU större problem. Dom fattar ju ingenting. Blir så ledsen att dom inte engagerar sig och inte tar sig tid att förstå och lära sig.
Nu undrar jag, eftersom jag är så ny med hela den här diagnos-grejen och eftersom skolan inte har någon aning; VAD kan jag kräva för hjälp? MÅSTE jag sitta ner och göra alla dessa uppgifter? Förra året fick jag sitta i Studion(typ litet rum för folk som behöver lungt omkring sig och extrahjälp) för läxhjälp efter skolan, med spec.pedagog och så, det funkade väl hyfsat bra. Men detta års schema är fullspäckat och jag vet inte var jag skulle klara av att klämma in det. börjar 8.20 och slutar 4 varje dag, jag kommer inte orka sitta extra tid. Jag vet inte vad jag kan kräva.. Är rädd att jag ska börja gapa efter för mycket och få på näsan för att jag tjatar om omöjliga åtgärder. VAD GÖR MAN?
Hmmm…. nu har jag inte läst hela inlägget för det är lite mycket text…. MEN!
Du har rätt till daisy skivor, muntliga prov istället för skriftliga…. Du kan även få vara i mindre grupper då man som ADHD person (hitta inget bättre ord) blir lätt distraherad och tappar fokus om det är för mcket runtomkring….nukan jag inte komma på så mkt mer men hoppas det är en liten hjälp på vägen i alla fall 
#1
Haha ja, de vart kanske lite mycket att läsa.
Prov har vi nästan inga, bara så sjukt mycket inlämningsuppgifter 
Och mindre grupp.. Då måste jag byta linje helt och det vill jag verkligen inte. Vi har en inriktning med folk som inte klarar skolan, men det känns som att dom lägger undervisningen på en alldeles för låg nivå för mig. Det skulle kännas som att gå lite bakåt i utveckligen. Jag får alltid höra om hur smart jag är och hur hög kapacitet jag har. Får bara inte arslet hur vagnen för att göra det som ska göras och för att ta mig iväg till skolan alls.
Vad är Daisy skivor för något? Aldrig hört talas om 
Tack för svar!
Daisy är en slags talböcker. Varför läser du inte in gymnasiekompetensen på en folkhögskola istället? De har allmänna linjer som ger högskolekompetens. På en fhsk brukar tempot vara lägre och undervisningen mera mänsklig. Dessutom finns det flera fhsk som specialiserat sig på att ta emot elever med funktionshinder.
#3 För att detta är min enda chans att ta hästskötarexamen. Trivs faktiskt jättebra i klassen och skolan är bra, om man bortser från deras okunskap förstås. Det största problemet är egentligen att jag inte får något gjort. Det skulle nog inte spela någon roll om tempot vart långsammare, allt skulle ändå samlas på hög. Tappar kontrollen, får ångest och panik och börjar skolka. Hamnar därför ännu mer efter, osv. Om jag bara fick hjälp med alla dessa inlämningsuppgifter på något sätt, så skulle det nog lösa sig ganska bra. Vet bara inte hur det skulle gå till..
#4 men du borde ju kunna få dem muntligt?
fy vilken dum lärare
Du har rätt till hjälp och stöd när du studerar. Lite beror det på vilken nivå det är. På högskole och universitetsnivå kan man få mer hjälp än på gymnasiet av någon anledning. Det ska finnas på varje universitet en som samordnar hjälp åt funktionshindrade. Ta reda på vilken hjälp du kan få på den nivå du studerar. Det bör skolverket eller någon lämplig intresseorg. veta.
Starta ny diskussion