Murphys lag
Om något kan gå fel, så kommer det att göra det…
Ja, så kan man nog sammanfatta mitt liv just nu. Jag är arbetslös, så jag har extremt ont om pengar för tillfället. Och vad händer då? Alla mina tekniska prylar lägger av inom en tvåveckorsperiod, en efter en. Var hittar man billiga prylar? Jo, på nätet. Så jag köper nytt över nätet och får hem avin om att paketet har kommit. Men när jag skall hämta ut det säger de att mitt paket är ett av de paket som har kommit bort. De har nämligen haft problem med en brevbärare som stjäl. Det var inte skickat rekommenderat, så jag är inte berättigad till någon ersättning. Nähä, tredje paketet som försvinner för mig denna månad då… Kul.
Jag traskar iväg hemåt. Slår upp laptopen och märker att en stor, svart pixelfläck täcker skärmen. Jag petar på den lite försiktigt och då sprider den sig ännu mer. Datorn är bara fyra månader gammal, så det där borde ju gå på garatin tycker jag. Följande dag beger jag mig till butiken där den köptes, men säljaren har taskig attityd och säger att skadan beror på yttre våld - vilket är helt osannolikt eftersom jag varit extremt försiktig med datorn. Jag flippar och säger åt honom att han är en idiot som bara är bra på en sak - att säga "nej" till sina kunder. Är så arg att jag skakar. Hamnar i tjafs med pojkvännen när jag frågar honom om han har möjlighet att ta en dator på avbetalning åt mig så vi kan skriva ett kontrakt sinsemellan om att jag betalar av åt honom. Jag får nämligen inte ta ngt på avbetalning just nu eftersom jag har blivit av med mitt jobb och är arbetslös. Nej, säger han, han vill inte. Jag kan tillägga att han är finanskille och tjänar riktigt bra på sitt jobb. Men nej, han vill inte göra det eftersom vi hade ett bråk för lite mer än två veckor sedan och känner därför inte för att hjälpa mig när relationen är instabil. Jaha.
Till råga på allt har jag inflammation i käken (visdomstanden krånglar) och skulle behöva gå till tandläkaren och rycka ut den. Jämt när jag har tandproblem får jag feber och får groteskt ont. Vanliga smärtstillande hjälper inte heller.
Jag orkar inte mer skit nu. Känner inte att jag har stöd nånstans… Det känns för djävligt, rent ut sagt.
Ja där kan man verkligen snacka om oflyt
Tänkte på detta med din dator, det är självklart att du ska få en ny eller få den lagad. Du säger ju själv att du varit jätteförsiktig med den. Alltså har den fått en smäll innan du fick hem den eller så har din kille kanske slagit till datorn. Kontakta KO om det blir problem eller så kan din kille följa med och snacka omkull expiditen som var så nonchalant. Jag hade blivit vansinnig om jag hade varit du
Hoppas oflytet vänder nu. KRAM
Läste precis om artikeln om ADHD här på sajten och det känns som om vi bokstäver oftare har problem med den där jäkla lagen om alltings djävlighet… 
Vissa skulle säja att det är för att ni blur förbannade och arga som det skiter sig för er.
Om du hade hållt dig lugn och talat i god ton med expiditen, envisats istället för att sparka bakut, så kanske han hade gett sig. Du måste förstå, han har ett jobb att behålla. Kanske han var ensam pappa och hade 2 barn hemma som är beroende av hans inkomst? Det är svrt att få jobb i dagar som dessa. Det är inte bara du som har det ekonomiskt svårt.
Du har ställt in neutronerna i hjärnan på att ge dig negativ respons på allt, mycket möjligt av pga smärtan du har i käken. Dessto längre du går så här dessto värre kommer det att bli. Ett första steg skulle vara att dra ut tanden;) Gör sådant du måste först, en ny dator måste du inte ha just nu, så om du inte kan hålla dig sannsad och lugn så vänta med att "bråka" med affären tills senare när du känner dig bättre. Man vinner inget genom att bli förbannad.
Med posten finns ett bra svar, börja beställa dina varor med postförskott. 50 kr extra är väl värt att slippa få sin post stulen? Se avgiften som en försäkring;)
Du kan inte klandra din pojkvän för att du spårade ur och anklagade expiditen för att vara en idiot. Det var du som gjorde fel och du kan inte skylla det på någon annan. Om du bara lugnar ner dig och tar saker för vad dem är kommer förmodligen det flyta på bättre i relationen också. Vem vet, kanske till och med din pojkvän kan betala tandläkaren åt dig, men han kommer aldrig göra det om han är osäker. Folk gör inte så.
Jag tror ditt största problem ligger i din attetyd. Om du lyckas ändra den så kommer nog mycket att ändras. Jag tror inte du hade velat hjälpa mig heller om jag kallade dig idiot? För vem vet, kanske är det det jag skulle vilja, eller inte. Det ända du behöver är att tro att jag inte tycker det. Och där i ligger magin. Hänger du med?