Hur ska jag skriva nu, hmmm…

Jo, ang livet, så tänker jag jättemycket nu på allt och ofta varför. Och jag försöker hitta lösningar på alla problem man får med ett liv med ADHD.

Jag brukar jämföra mig och mitt liv med en rallyförare, att dom saker jag är duktig på blir jag verkligen jätteduktig på. Jag är bra på att driva företag, att komma på vad jag ska göra och sen genomföra det.   Precis som en rallyförare är duktig på att köra sin rallybil fort genom skogen.

MEN…  Jag är duktig på det jag kan, men sen i ett företag så finns det andra saker som ska göras med, tex bokföring, och alla domdära jobbiga sakerna, och då har det blivit så att jag strular till det.

Precis som en rallyförare, han kan vara skitduktig på att köra dom 5 första kurvorna, men utankartläsare så kommer det gå åt skogen totalt, =|

Vad skulle världen bästa rallyförare kunna prestera i tävlingarna utan sin kartläsare =| Han mer eller mindre sätter sitt liv i händerna på den personen som sitter brevid honom. "till feministerna så kan det vara en tjej med :D, men jag fick upp Collin McRay i huvvet" =)

Och jag känner så med mitt liv nu, att jag skulle vilja ha en "kartläsare" i mitt liv, en som jag litar på och backar upp mig på dom sakerna som jag helt enkelt inte fixar och bara kan concentrera mig på det som jag verkligen kan. En person som verkligen tar en på fullaste allvar och som man själv respekterar och litar på.

Det är en tanke/lösning jag funderar på.

Min vardag nu är egentligen helt värdelös, är sjukskriven och bara sitter å spelar onlinespel hela dagara, tränar inte, ute och rör mig förlite, diskar inte som jag ska, kaos kaos kaos, =|  Känner att jag skulle behöva komma iväg några veckor till någon sorts träningsläger, där man har Träning på schemat, att äta ordentlig mat, att följa rutiner och låta dom få sätta sig på ett trygt sätt. En startmotor till livet, finns inget sämmre egentligen att bara vara sjukskriven å vänta på att det ska bli bättre, det blir det inte av att sitta hemma och tänka och undra om saker förlänge. Undra om man skulle kunna få landstinget att skicka iväg en på nått sånt, om det nu ens finns.

Jag är ganksa övertygad av att om man väl kommer igång med rutiner och tränar mer och mår bättre fysiskt så blir det lättare att handskas med sin diagnos va man nu än har. Och att flytet i livet blir bättre om man har en bra kartläsare :D

Livet som ADHD är nästan som att driva ett jätteföretag, som VD över ett företag med flera tusen anställda så kan han inte göra allt, han har folk som sköter bokföring, folk som städar hemma och går ut med hunden, folk som tvättar åt han, tar man bara upp dom sakerna låter han som en gravt handikappad människa som verkligen inte kan göra nått, men poängen är att livet med ADHD känns som att driva ett mindre företag för att det ska funka, VD gör det han är bra på helt enkelt och dom anställda det dom är bra på.

Drömmen är väl att man träffar kärleken i livet som är den perfekta pusselbiten =)

Just nu är jag längst ner på trappen, måste få rutiner och att komma igång, försöker komma hemifrån, blir lätt att det blir segt hemma, så jag sätter mig på bibblan och tar med mig min bärbara och försöker få lite ordning på livet =).

Kom gärna med massa kritik nu, positiv som negativ,

har jag rätt eller fel :D?

Peace =)