Vad är du rädd för?

Biverkningar som viktuppgång eler annat?

Livrädd för det mesta. Äter därför i stort sett inte medicin. Alvedon, postafen, atarax och ibumetin är det jag tar.

Jag har ätit Primperan och fick kraftiga muskelsamandragninger, åkte in med storckmisstankar.

I samam veva fick ajg stesolid osm kroppen stände ner sig helt på, akut motgift med andra ord.

Jag är rädd att få en hjälratack, att dö av medecinene, att alltid må illa eller på anant sätt behöva lida av den.

jag äter Atarax vid behov, annars bara p-piller och vanliga smärtstillande.

Mitt proble mär att dom vill ge mig tex ångestdämpande och antideprisiva och jag reagerar kraftigt får mycket bivärkningar och blir ofta mycket rädd när jag tar medecinen. Detta verkar dom inte förstå.

Hjälper det dig om du är inlagd när du ska börja med en ny medicin så du vet att du är på ett ställe där du snabbt kan få hjälp om det går åt helvete?

Är jätte förkyld så min stavning är sämmre en vanligt.

Tror att det kan hjälpa mig, har länge förökt att förklara att om jag har en fast kontackt som lär känna mig fört kan jag gå med på medecinerning men jag måste känna mig trygg i det. och ditt ide om att läggas in låter super.

Men jag är rädd att dom ger mig medecin som sen tar lågn tid att få ur koroppen och visar sig vara helt fel att dom går på fel diagons. Ena stälelt säger kanske nevro adra säger Bipolär.

Har helt tappat förtroendet…

Hör efter om du kan få vara inlagd under tiden du får en fungerande medicinering. Har hört om andra som haft det så när dom varit oroliga för hur dom ska reagera. Där kommer det ju i sånna falll också finnas en läkare som kanske kan göra en bättre beömnind av vad ditt problem är och vilken medicin som ska sättas in?

Presis, nu vet jag inte mer en att det jag själv känner, Kan vara bipolär typ 2 fast med djupa svackor… Kan vara ADHD eller AS kan vara något helt annat. Vet bara att det är något…

Hoppas att denna läkare jag får nu fattar att jag inte mår bra och kan hjälpa mig..

Håller en tumme för att den här läkaren är vettig. Har du provat att skriva ner hur du känner och lämna till läkaren? Jag kan ha svårt att få ur mig allt när jag väl sitter där med läkaren framför mig.

Jag är sjukt skeptisk till allt vad mediciner heter..tror precis som du att jag ska aldrig vakna upp igen…

Har ätit antidepp, blev manisk av dem.

Stesolid blev jag pigg på, förresten de flesta lugnande blir jag pigg på för jag stissar upp mig….

äter inga tabletter om jag absolut ej måste..

Men nu har jag ju fått concerta…å jag är så löjligt rädd så det finns inte….

o jag hoppas att allt lyckas för dig.

Lider med dig

En liten fråga bara, du säger att du äter p-piller, vill ju inte bygga på din skräck. Men varför inte rädd för den också. Den om någon är ju inte bra.

Kände en tjej som var 16 år och som fick hjärnblödning, använd kondom eller spiral istället:)

Tack alla ni jätteskönt att höra att fler har likande för det känns ofta som om jag är den enda som har dessa problem.

#10 vist är det jobbigt, det jobbigaste är när man säger till läkrana och dom blir iriterade och säger att det inte är farligt och att det hjälper. Men  att ta lugnande som får en hysterisk är inte hjälpsamt.

#11 Ja jag ville sluta helt med de  och gjorde det några månader på prov, ville börja med P- dator istället. Men det visade sig att jag inte kan det då jag har Pollysistiskaäggstockar, så jag måste äta enfaspiller då det minskar riskerna för systor. har förövregt mensen ungefär var 6 vecka annars så jag kan inte förlita mig på p-dator. Och kondomer verkar jag inte alltid tåla helt.

Dubbelt.

Med pollysistiska äggstockar, menar du då PCO?

För jag har PCO….

Å ja, läkare kan vara riktigt dumma å oförstående (varför vissa ens får bli det är mig en gåta)….

Jag är livrädd för medicin och läkarna är också väl medvetna om att det är livsfarligt att ge mig medicin eftersom jag åkt in akut många gånger  pga medicinering som resulterat i njursvikt, hjärtklappning, krafftig yrsel osv.

Men trots det äter jag idag Sertralin, Atarax och den något kraftiga Mianserin Mylan. Skulle jag däremot inte ta den medicinen så skulle jag konstant gå bärsäkra-gång och bli väldigt aggressiv gentemot mig själv och min närvaro.

Ibland är det så att man måste putta rädslan åt sidan och bita i det sura äpplet.

#15 Jess, men det beror på hur stark rädslan är om man bara kan puta det år sidan.

#16
Sant. Jag gjorde som så att jag pratade med min läkare om min rädsla och förklara vad jag var rädd för innan medicinering och läkaren berättade då utförligt hur medicinen fungerade, vilka biverkningar man kan få samt att han berätta om allternativa lite mer mildare mediciner som förslag osv. Mycket hänger också kanske på hur pass bra läkaren är.

#17 Kanske.. i mitt fall är det största hindret oftast min fobi för att spy. Det är en av dom vanligaste biverkningarna på typ alla mediciner. Eftersom det rör sig om en fobi och inte bara en rädsla så kräver det mer än bara en bra läkare, skulle behöva ta tag i det problemet först egentlgien men jag orkar inte bemöta det just nu.

#14 ja det är det jag har, dom upptäckte det när jag låg inne för tarmvred, och efter det har ajg fått P-piller som medecini.

Och läkare dom är… ett folk för sig

Ja jag vet ju inte om jag har medecinfobi men det lutar åt att jag har Fobiskpersonighetströrning och jag blir hysteriskt rädd av medeciner och mycket annat.

En av läkarna satte sig ner och förökarade hur det skulle funka men jag reagerade jättestarkt trotts att det bara var 25 mg Langigan.

Jag har länge sakt att jag går med på medecin om jag får en fast kontackteperson och samtalsterapi samtidigt samt att man går igneom noga innan man skriver ut något år mig och vet lite mer vad det rör sig om. Men det värkar inte gå att lösa.

Jo här är en till som är livrädd för mediciner jag inte känner till hur jag reagerar på. Hua..

Ja det verkar väara vanligt här endå… Men många här måste ju tästa mycket medecin inna dom hittar rätt så…