Innan jag glömmer det. Anledningen till att din sambo har fått diagnosen ADHD med drag är för att de inte har fått ställa dubbeldiagnoser. Det är nytt. Man får en diagnos som är värst, sedan drag av den andra, trots att man prickar in en hel diagnos.

Min läkare sa till mig (Jag har AS med drag av ADD) att jag säkert skulle få en hel ADHD diagnos också om jag gjorde om utredningen.

Jag är glad att jag fick AS som hel diagnos för då får jag mer hjälp, och det är väldigt orättvist.

Nu ska jag förtsätta läsa ditt inlägg och se om jag hittar något mer att svara på.

Angående din extra sjukdom, har du läst om fibromyalgi?

http://www.fibromyalgi.nu/fms_symptom.asp

japp, finns viss chans att det kan vara fibro, min läkare och även jag är inte på EDS just nu, en bindvävssjukdom där man är överrörlig, jag kan tex. få mina händer att hoppa ur led om jag bara slappnar av. Eftersom jag fick foglossning tidigt i graviditeten och har massa sånt nu så talar det också för en sådan diagnos. Men det blir inget utrett förrens bebis ploppat ur. Så vi kan skilja lite på vad som är gravidsymtom och vad som är sjukdomen.

Helt sjukt att de bara får ställa en diagnos, sambon gjorde en AS diagnos för 3år sedan och fick svaret att "ja du kan ha AS inte helt otroligt men jag vill inte stämpla folk" och sen slutade psykologen… så detta när han fick ADHD är en andra diagnos där vi frågade efter en as… för då får han ju mer hjälp som du skriver… *suck*

Okej. Först en fråga: Vad bor ni i för skitkommun?

Jag bor i Eskilstuna och här har LSS-handläggare, Soc-handläggaren, habiliteringen, psyk och FK och AF kontakt med varandra. Iofs är habiliteringen spindeln i nätet. Jag antar att din sambo har kontakt med habiliteringen för sina autistiska drag.

Tycker ni ska ansöka bägge två om nya NPF-utredningar så att ni får fullständiga och aktuella utredningar.

Jag har ansökt om godman, så jag kan inte säga hur det går.

Min LSS-handläggare hjälpte mig att fylla i ansökningsforumläret och så i torsdags var jag hos habiliteringens konsult-neuropsykiater (underbar man och så påläst och uppdaterad med regler och neuropsykologi) och han skrev två intyg, ett om godman som jag inte fick läsa och som han skickade direkt till tingsrätten och hem till mig skickade han ett underbart läkarintyg om aktivitetsersättning på 75% som jag ska skicka till FK med mängder ur mina utredningsdokument. Mina utredningsdokument fick jag också mycket beröm över från honom. Mycket proffsigt och välskrivet tyckte han om dem och förklarade för mig vad de olika grejerna var och vad de betydde. Man sa att av vad han kunde läsa ur utredningsdokumenten så skulle jag få en AS plus en ADHD diagnos om jag utredde mig igen.

Jag har bott i Södertälje innan och dessa kommuner är som natt och dag vad gäller hjälp vid NPF.

Kan inte annat än att beklaga och säga att det är bara att försöka stå på sig och hitta någon person som är lite proffsig i dessa myndigheter. Om man vill klaga finns det en chef man kan vända sig som har hand om sina anställda och jobbar för att åtgärda fel. I Södertälje var jag i kontakt med avdelningarnas chef när något var tokigt. Tillexempel som när jag med nyutredd AS fick en precis nyinvandrad psykolog som dels inte kunde svenska språket och dels inte kunde sveriges sjukregler. Han blev sprakad.

Styrkekram och stå på er!

Nu har jag läst både vad du och bushanna skriver och jag förundas fortfarande över att 2010 så skiljer det så här mycket mellan kommunerna i vårt land. Kan ju tro att vi bor på olika planeter.

Jag blev riktigt irriterad på psykologen som sa att det skulle vara negativt med en AS diagnos för din sambo och att hon därför skriver ADHD. Är inte det samma sak som att skriva att din man är döv istället för blind, nä skämt åsido.

Är ju faktiskt så som bushanna skriver att du har betydligt större hjälp och rättighet om du har AS. Tyvärr.

Arbetsterapeuten verkar ju inte klok heller, får du inte dom hjälpmedel som du behöver??

Har du inte möjlighet att söka hjälp eftersom du också har fysisk problematik och väntar din söta lilla byby nu att få personlig assistent några timmar om dagen tex efter att du fått babyn.

Har du ingen handikappombudsman eller ett fontainhause på orten där du bor? Där kan du få mycket hjälp med sådana här saker.

I min kommun samarbeter dom också över gränserna, märkte jag när min son behövde mycket hjälp. Och allt blev jättebra.

Stå på dig, en god man ges ju tom till gamla tanter oftast och då har man väl full rätt att få det när man har ett handikapp.

Din historia intresserar mig så fortsätt skriv.

jadu… vi bor i Norrköping, finns andra trådar på iFokus där folk avråder en från att flytta dig om man behöver hjälp, de var tom. påväg att dra in personligt ombud för något år sedan och även någon ledsagartjänst för synskadade… riktigt skitkomun.

Sambon lär inte få någon mer NPF utrending på länge, den som gjordes nu senast var av "specialisterna" fast vad de var specialister på har jag fortfarande inte kommit fram till. Bla. jämfördes han med psykologens syster som tog livet av sig "Pga sin adhd"… en riktig jubelidiot till utredare. Men vi hoppas att nu när han äter Concerta ett tag att han kan få komplettera utredningen med tester så man ser hans AS-del. De ville inte ens prata med mig utan gick enbart på barndomen… Jag har solklar ADHD bara, han har mycket mer sociala svårigheter och kvalar lätt in i diagnoskriterierna… men varför lyssna på mig som bott med honom i 4år och sett honom många timmar… för personer med AS kan inte skriva berättelser och det kan min sambo så därför har han inte AS… att jag inte slog ihjäl psykologen.

För min del så ska jag be att få se villka papper LSS-handläggaren fick på mig, min utredning ska vara ok trodde jag, men den kanske är dåligt skriven ändå, minns inte riktigt. Psykologen och arbetsterapeuten som utredde mig har slutat och allt är ändå 3år gammalt. För de ansåg att jag inte behövde mer stöd…

För mitt rörelsehinder så bråkar jag massor för att få intyg, har haft 13 olika läkare på vårdcentralen, var hyrläkare varje gång. Efter 2.5år så fick jag byta vårdcentral och har en bra läkare, men vi har bara träffats en gång än så länge och han jobbar vidare på att hitta orsaken till mina symtom. Han tror i alla fall itne på den diagnosen som de andra satt. Att jag har samma diagnos som de apatiska flyktingbarnen… den ni…

Boendestödjaren frågade om jag kände mig apatisk och sen skrattade hon bara idag när jag berättade det. Men de som utredde trodde inte på ADHD utan deras samtal på 1 timme sa mer än många timmars adhd-utredning. Hur nu det går ihop.

Så jag har jättesvårt att få papper på mina behov, de flesta idag kräver diagnos även om de inte säger så. LSS verkar kört just nu.

Arbetsterapeuten verkar hata mig, jag hatar henne och har sagt det till henne och enhetschefen men ändå får jag inte byta. Jag kan få möte med enhetschfen men orkar inte bli förnedrad mer, har gråtit på möten med arbetsterapeuten. Tog mig 1år nu att få en vettig rullstol för så fort jag säger att jag har ett behov så skyller hon på annat. Så skulle jag komma nu och säga att jag behöver permobil så jag kan gå ut själv så skulle hon säga att det är för att jag är gravid och avslå det. Sen när bebis ploppar ur så skulle hon skylla på att det är så när man är småbarnsförälder och avslå…

Så därför behöver jag någon som kan gå in och köra över henne ordentligt utan att jag ska behöva stå helt själv nästa gång och få skiten. Träffade en av hennes kollegor som är likadan och min vän ringde och pratade, hon skällde inte, men gången efter när jag träffade henne så gick vi in i ett eget rum och hon sa att jag svikit förtroendet när jag pratat med min vän om att jag var missnöjd osv. Jag började nästan gråta… jag hade inte ens bett vännen att ringa och prata med denna arbetsterapeut men ändå fick jag all skit. Är så känslig för sånt.

Här finns inget sammarbete alls, visserligen ringde godmanenheten till lss-handläggaren men det var efter att tingsrätten mer eller mindre beordrat dem att samtala. För tingsrätten ville veta hurvida vi kunde få hjälpen via LSS… men det kan vi inte och ändå blir vi dumpade helt själva.

Pratade med kuratorn på mödravården och hon fattar ingenting vad de håller på med, hon och barnmorskan sa att det kommer bli tuffare för mig när bebis kommer, troligen även i min sjukdom. Jag har svagare muskler än en frisk, jag stukar mig jättelätt och ibland även drar leder ur led. Jag kan inte springa, klättra och hoppa… men ändå så sitter idioterna på komunen och lämpar över mig som om jag vore sopor.

Boendestödchefen skrev i mailsvaret nu också att de kan hjälpa mig med intyg lite senare när vi lärt känna varandra, men nu ska vi ju flytta så jag lär inte orka fixa med en ny ansökan om godman innan nästa månad ändå. Är så förbannad och besviken på samhället.

Som sambon sa på telefon nu, "jag förstår varför endel ställer tickande väskor på deras kontor" ja vad ska man göra?

Min förhoppning hade varit att få lite ordnat tills bebis kommer i augusti, nu lutar det mer åt att jag får vara glad om boendestöd funkar och jag inte blir helt knäckt. Hur ska man orka vidare… ett år åt helvete nu.

Vi som kom så långt med hjälp av personligt ombud ska nu göra allt själv.

Blir så förbannad också när de ger oss 3 veckor på att överklaga, lixom vad har de inte fattat? Det är ju precis med sånthär vi behöver hjälp, jag la ner en hel vecka på förra svaret och de verkar inte ens ha läst det, varför ska jag då tro att någon annan instans bryr sig?

Nu blir det troligen jakt på intyg, skit bara att hon som ringde mig och kunde tänka sig vara godman troligen får besked att det inte är aktuellt längre, så måste de hitta en ny. Hon verkade så trevlig bara… Men det är väl deras mening att krossa oss såhär. Men nu blir det krig, för jag kommer använda bebis som hot. Skriva att det kommer bli tufft och fixa intyg från kuratorn på mvc, för jag antar att de heldre tillsätter en godman än att blanda in soc om en placering av spädbarn…

Känns så surt när vi trodde allt kvar klart och de sa att man bara letade efter en person så ändrar man sig helt plötsligt…

Kiwin i magen mår i alla fall bra, fick lyssna på hjärtat och det slog jättefort och fint och den sparkade på en massa. Skönt det för då kan jag slappna av lite på den punkten.

Migränen är påväg, så överraskande… har sån lust att sätta mig utanför deras kontor med en lapp och magen i vädret och protestera. Elelr gå in på kontoret och fråga vem som ska hjälpa mig att tolka alla papper, skicka in det och sen se till att jag får det jag har rätt till?

Idag fick jag mer papper som ska till FK från barnmorskan, är för föräldrapenning… men jag får väl börja ringa godmanenheten när jag har frågor om hur saker ska tolkas.

Har du testat att ta kontakt med tidningen, de brukar vara glada åt sådana här berättelser ur verkliga livet och sedan kan saker och ting få en väldig fart.  Folk vill ju inte bli utpekade negativt i tidningen.  Vem vill ha dem på sina jobb i framtiden då?

Usch vilket helvete ni har. Lider verligen med er

Jag blev beviljad godman innan jag fick mina diagnoser AS och ADHD konstigt nog men jag tror det berodde på att jag mår så psykiskt dåligt och kanske pga av fibron. Blev beviljad detta genom SoL och så sökte vi därifrån.

Väntade i några månader på besked men inget kom och sen fick jag reda på att det behövdes ett läkarintyg oxå. Då ringde jag min läkare som genast fixade ett intyg. Sen efter det gick allt jätte smidigt.

Konstigt att det ska vara så stor skillnad på beslut beroende på vart man bor.

Hatar verkligen orättvisor och det är precis vad det är… orättvist

Hoppas verkligen att det ska lösa sig för er..

KRAM

Nu ringde LSS-handläggaren och hon hade pratat med de på godmanenheten… de kan inget göra nu när tingsrätten avslagit men tycker jag ska göra en nyansökan. Men då måste jag ha mer intyg… fy lixom. Boendestöd kan hjälpa mig med ett om några veckor när det kommit igång, men de lär vilja ha läkariintyg också. Men hur kan ett sånt väga mer än det jag säger? Min husläkare som är den enda jag har som läkare har jag träffat en gång, han kan inget om ADHD och psyk är jag utkastad ifrån sen 2år tillbaka för de tar bara akutfall.

Måste ta reda på exakt vad som ska stå i ett läkarintyg och sen se om husläkaren kan tänka sig att ordna ett sånt år mig, i sommras när vi sökte så hade jag ingen sån läkare bara olika på vårdcentralen.

Är helt knäckt nu, vet inte om jag orkar sitta och behöva träffa dem idioterna igen. De lyssnar ju ändå inte på vad jag säger.

Förstår fortfarande inte hur man kan börja leta efter folk och sen inte säga ett jävla ljud till oss om att de inte tycker vi ska ha godman, utan komma mer än 6 månader senare. Hade de sagt något under den tiden att vi behövde läkarintyg och varför så kunde jag troligen försökt med min nya läkare då, men de pratar inte med oss.

http://www.socialstyrelsen.se/blanketter/Documents/76322%202007-01.pdf

Här är en länk till läkarintyget för att få godman, om det är fler som behöver det. Ska skicka till min läkare och hoppas att han är på humör och förstår allvaret.

Fy katten vilken kommun, deras handlande eller rättare sagt inte handlande skrämmer skiten ur mig.

Har du starka band till denna kommun, annars skulle jag bara ha flyttat om jag varit i era kläder?

Ja vänd dig till media, tex uppdrag granskning. Eller till något liknande program. detta måste ut!!!!!

Dom misshandlar ju dig och din make psykiskt.

jo, det är skrämmande. Eftersom sambon precis fått praktik och troligen jobb så blir vi kvar, grannkomunen är inte bättre har vi fått veta av en vän som själv bråkat med komunen. Men vi blir inte långvariga här, om sambon får jobb nu så blir det lättare för honom att byta sen när han fått på papper vad han kan. Han har inte klarat gymnasiet pga. sin ADHD och AS så han har inte haft jobb på 5år. Så nu vågar vi inte flytta iväg.

Men vi ska kontakta politikerna och han gör en anmälan till socialstyrelsen och sen om det inte hjälper så går vi till tidningen, förhoppningsvis så har bebis kommit då. Smäller lite högre med en spädis också. För nu är vi på krigsstigen och ska hota med att sambon dumpar mig om inget görs.

Ingen av mina vänner har någonsin hört något fall som gått så långsamt och trögt som vårat, så det är ändå en lättnad, men något är helt klart så fel i mitt fall.

Ja gör er beredda att måla krigsmålning och vi här inne på forumet målar våra också så att vi stöder er haha

Kämpa på nu så in i hel…. och visa att vi med NPF inte är några miffon som bara ger sig. och låter andra bestämma över oss.

Vi har verkligen blivit orättvist behandlade för länge

lycka till

Jag har tyvärr inget svar på din fråga, men vill komma med ett råd:

Var en fet böld i arslet på alla som har med ditt ärende att göra! Ring dagligen, gärna flera gånger varje dag! Skicka mail och påminn om det som sagts på telefon. Tjata, bråka och var så besvärlig att dom inte har något annat val än att hjälpa ärendet framåt.

Understryk att du är gravid, att stressen skadar barnet och säg att som det ser ut nu kommer ni inte kunna ta hand om bäbisen. Kolla med MVC om inte dom kan hjälpa dig med ett intyg om hur det tär på din kropp och riskerar barnets hälsa med stressen. Om de förstått situationen borde de vilja hjälpa dig!

Givetvis ska du vara trevlig i alla samtal, säg ofta att "jag förstår att du gör vad du kan för att hjälpa mig, men tyvärr är det inte tillräckligt eftersom situationen förblir olöst" och liknande saker.

Har du en förälder eller god vän som kan hjälpa till att tjata, så be om den hjälpen! Min pojkvän har gormat sig till mycket åt mig, och en god väninna har låst upp många stängda dörrar hos soc åt mig.

Och viktigast av allt; om du inte får gehör hos en person efter ett par dagar, så kräv att få veta vem som är personens chef och numret till denne. Det sätter sprätt på folk! Nämn också gärna att "Det är tråkigt att man bara verkar få hjälp om man går till media", och fråga vilka instanser man kan anmäla till om man känner sig felaktigt bemött.

Och om inget annat hjälper - occupera kommunhuset och vägra gå därifrån förrän problemet är löst! Se bara till att vara gråtmild och trevlig mot personalen i receptionen, så de inte går in i väktar-mentaliteten utan faktiskt vill hjälpa dig. Snyfta att du vet inte vad du ska ta dig till, allt du vill är att få stöd så du kan ta hand om barnet, eller nåt. Underskatta inte hur effektivt det är att vara manipulativ!

Det är inte kul att bråka, men det hjälper tyvärr tusen gånger bättre än att be snällt. Och just att vara intensiv är det som brukar få dom att hjälpa en tillslut bara för att slippa tjatet…

Och angående det du skrev i #3, så tycker jag att din sambo ska kontakta den läkaren och förklara läget;

Han BEHÖVER den stämpeln OMGÅENDE om ni ska få hjälp! Att ni har en bebis på väg, och utan diagnosen får ni inte den hjälp ni behöver för att kunna ta hand om ert barn!

japp och idag började bölden ;)

Sambons far är fritidspolitiker och en av hans vänner är politiker och sitter i överförmyndarnämnden, så hon har ju politiskt ansvar för just godman och blev så förbannad när han berättade vad som hänt. Hennes kommentar var att boendestöd inte alls har det ansvaret utan det är ju därför det finns godemän. Vi har pratat med henne för ett år sedan ungefär om våran kamp och hon var förbannad på komunen redan då.

Så nästa vecka ska hon gå dit och kolla vad i h-vete de sysslar med som hon uttryckte sig.

För hon har insett att om vi inte får hjälp nu så kommer sambon inte fixa att jobba om han nu får anställning, och det är tveksamt om jag fixar att ta hand om bebis helt själv, det blir mycket dyrare för komunen… så nu hoppas jag att hon kan sparka igång dem ordentligt så det här ska lösa sig fort.

Jag ska maila min läkare imorgon också, så om hon gnäller och jag kan få ett intyg så ska det bara vara en formell sak.

Hurra vad bra! Lycka till!

Skitbra. lycka till med jobbandet för er rättighet :)

tackar, ja nu känns det lite lättare att kriga på när vi har stöd från folk som kan påverka lite mer än vad vi själva kan göra. Man är ju så fruktansvärt maktlös.

Pratade med mitt boendestöd igår, var första gången vi hade möte och hon fattade inte alls varför jag fått avslag.. precis som resten av världen.

Ja oftast är det ju inte sk "markfolket" som är okunniga och knäppa utan de som tror att de kan mycket mer och har höga poster tex på en myndighet.

Hatar folk med näsan i vädret :)

jo precis det är rikttigt tragiskt. Domaren i tingsrätten visade sig inte ha någon som hellst kunskap om ADHD, för han ansåg att vi var smarta och kunde tala så därför hade vi inte svårigheter nog. Att vi inte klassas i LSS var också en orsak till avslag tydligen. Hur man nu kan jämföra dessa saker?

Jag skickade med massa information om ADHD hos vuxna men de verkar inte ha läst något alls. Borde kanske börjar skriva med pictogrambilder istället. Fyy på mig för att jag behärskar skriven text hyffsat men inte fixar att fylla i en blankett rätt eller bråka med myndigheter.

Får se om det händer något nästa vecka, känner att djävulshornen börjar växa ut

Ja låt dom växa

bra idé med pictogram till myndigheterna haha

den idén gillade jag