vad jobbigt det later du! :( Ar du stressad over nagot eller sa? Jag ar en sadan som inte alltid tror att anti-depp ar basta losningen. Kanske finns det nagot annat som du reagerar pa?

#1: Jag känner mig inte stressad, bara mycket apatisk och lättskrämd. Jag tror heller inte att medicin hjälper, men jag ville testa och mina föräldrar ville att jag skulle ta medicin.
Vad kan det vara för annat som jag reagerar på, tänkte du?
Tack för ditt svar.

#2 Tankte bara om du kanske reagerar lite som jag.. Nar jag blir stressad sa blir jag valdigt apatisk och far valdigt mycket angest.

Gar du pa nagon annan medicin, eller har nagot annat andrats? Laste att du ganska nyligen fatt din diagnos, kanske stressar du undermedvetet om den?

#3: Jaså, då kanske jag är stressad, fast jag vet inte vad som gör mig stressad.
Jag har ingen annan medicin än Fluoxetin, och inget särskilt har ändrats. Det enda jag kommer på är väl att jag har skolvägrat flera gånger i veckan en period nu, och äntligen börjat att gå till skolan varje dag igen, och det gör mig nog stressad eller något.

Du har rätt, jag kanske stressar på grund av att jag vet att jag har en diagnos.

Om medicinen inte fungerar kanske du skulle överväga att sluta med den.

Får du någon form av samtalskontakt eller terapi? Det skulle nog hjälpa mer än medicin..

Du är väl inte så gammal heller? Då borde de ju verkligen vara intresserad av att ge dig riktig handfast hjälp och inte bara antidepp..

Syrran, har jag fattat rätt? Är det inte så att medicinen kan göra så att man känner sig ännu mer deppig  ett litet tag innan det blir bättre? För du har väl inte ätit medicinen sååå länge va?

#5: Det har du rätt i.

#6: Nej, det får jag inte.
Jag är 14 år.

#7: Den deppiga perioden har jag redan haft. Jag är inte deprimerad längre nu, så det är nog inte det.
Jag har ätit medicinen i lite mer än en månad.

#8 Aha! Men kom ihåg, om du är deppig och sånt, så kan det bero på PMS, jag brukar vara väldigt deprimerad när jag har PMS, så det är inge ovanligt!

Försök vara lite med de andra i klassen? Jag är säker på att de vill umgås med dig! Man brukar bli på bättre humör av lite sällskap! Eller kanske gå en promenad ute på rasterna? Det brukar rensa tankarna och det känns bättre när man har gått en stund.

#9: Okej.
Nej, jag vill inte umgås med de andra i klassen. De vill umgås med mig, jag vet, men det fungerar inte. Dessutom mår jag så mycket sämre efter att ha umgåtts med dem.
Tack för tipsen.

#8: Men vad fel. Att de kan ge ut medicin till någon så ung utan samtalskontakt.. Hur tänker de då? Mycket förunderligt..

Kan inte du/dina föräldrar ta upp med din läkare om att du behöver det? KBT kanske skulle vara bra?

Samtalskontakt bör du ha och KBT är också ett bra alternativ. Utan samtalskontakt eller KBT kommer du bara få det svårare ju äldre du blir, det är lättare att omforma och hjälpa en ung person än en gammal det fick jag förklarat för mig av min läkare.