Påminner mkt om mig i yngre dagar,

Nej, du är inte ensam ..

Är som dig numera, väldigt mycket ensam och har tagit avstånd ifrån de kompisar jag har.
Känner igen mig i ensamheten, men inte i sexuella kontakter i alla fall.

Sjukt less på att vara ensam, men att umgås med folk kräver energi jag inte har, och av all ensamhet har jag utvecklat social fobi. Mycket lyckat..

Jag är väldigt ensam.Nu mer än någonsin under livet, orkar ej och har ingen lust att träffa vänner(de få jag har kvar)…det där sexuella känner jag igen från yngre år….inget jag minns med glädje direkt…så nej, du är inte ensam…

trodde de bara va jag. inget att göra ensam på helger..

vet inte vad jag ska skriva. blir bara rörd att veta att fler känner som jag.

Du är ensam om du känner dej ensam. Det känner man själv. I perioder i livet kanske man VILL vara ensam. Behöver det. Man avgör ju sånt själv.

Jag kan få en ensamhetskänsla ibland men jag trivs ensam och orörd som jag är. Jag utsätter mig gärna inte får den stress umgänge kan medföra då stress bådar mer problem än det gör nytta för min del. Jag nöjer mig med den lilla familj jag har och mina djur. Ensamhet känner vi nog alla någon gång men man är inte mer ensam än vad man gör sig.

Kan känna mig ibland ensam i min tvåsamhet. Kan känna mig ibland ensam mitt ibland vänner.

Men det hoppar från dag till dag.

Skulle aldrig orka ha folk omkring mig som jag umgås med som jag inte tycker om.  Har ibland en känsla av att folk hatar mig och jag förstår inte varför.

#8 samma här. därför svårt att fatta hur jag lyckats få en pojkvän nu runt omkring. har svårt att acceptera allt sånt.

hatar verkligen att gå runt å vara ledsen när jag igentligen är jätte glad. hatar att vara så jäkla osäker som jag e. vill bara kunna göra saker å vara blad folk utan att verka efterbliven. vet att de e jag som dömmer mig hårdast men va hjälper de när de e jag som står där å blir dömd?

Jag har ensamhetskänsla ganska ofta, jag behöver sällskap. Men jag måste ha nån form av intellektuellt utbyte om jag ska orka umgås en längre tid utan att bli stressad och helhispig. Men jag behåller ändå kontakten eftersom det känns hemskt att vara ensam.

Sex…? Ska vi knappt prata om, det är just nu ganska obefintligt. Den ende som för tillfället vill ha sex tillhör den sorten som gör mig helhispig, så jag har hittills sagt ne till annat än en småhångel. Det har jag gått med på för att jag behöver en kram ibland.