Min vän, det vore väl en bra konstig förälder som mådde bra när barnen mådde dåligt? Vem vill vara så empati- och sympatilös?

Jag kan inte säga så mycket mer än att livet kränger runt med en ibland. Än är man uppe på vågtoppen, än nere på sjöbotten. Men det vänder. Det vänder alltid, förr eller senare. Ge inte upp hoppet!

Ja men jag får ingen respons. Alla tycker att det är viktigt att man håller sig uppe och är så där jäkla glad som jag bruka vara.

Vet du, ibland så tänker man att det vore lättare om ens ungar mådde dåligt fysiskt istället för psykiskt. Jag tror att samhället skulle förstå en mycket bättre då.

Just nu så känns det som älskade son är levande död

"Alla" har fel. Du måste inte hålla skenet uppe.

Det är svårt att se någon ledsen och hjälplös, så jag förstår de som vill att du ska vara glad och stark jämt. Men fast jag inte vet vilka människor du har omkring dig, så vågar jag lova att de tål att du är låg ibland. Det vore väl förbaskat konstigt om du alltid var uppåt när din son inte mår bra? DET skulle få mig att reagera…

Jag trodde det var hoppfullt med din son ändå? Att han har en del insikter om sig själv?

PS Den där "lyckliga dagen" kommer inte - för det kommer massor med lyckliga dagar! Jag lovar.

OO :) tack.

Ja jag verkligen hoppas det. Annars är det ingen idé att fortsätta liksom.

tack

Hoppas jag orka, men jag vet inte, hoppas dagen kommer snart iallfall.

Kram

Kram!

Idag känns det bättre.

Men herregud vad det svajar i mitt mående. Antagligen uppåt eller down. Inget tråkigt mitt emellan även om det kanske är det jag skulle verkligen behöva.

#7: Kram!

jaa,,suck,,, eller ,,ååhh..

jag vet ej vad jag ska skriva.. bara att jag känner igen mig ,, så orhört mkt..

kram