Jag är så glad :-)
I dag började min ADHD utredning. Läkaren intervjuade mig ingående och sambon fick även lite frågor om mig.
Läkaren tyckte jag var väldigt typisk ADHD person och hon trodde jag hade ADHD. Skall dock göra ett till test på datorn och då kommer jag få diagnosen väldigt troligt. Har ju så dåligt minne men för tillfället fick jag diagnosen Uppmärksamhets och koncentrations störning (tror det hette så) och sen efter det kompleterande testet så lär de bli ADHD diagnos. Skall även få prova medicin.
Så skööönt att jag äntligen blir tagen på allvar och att jag verkar ha rätt. Man känner sig själv rätt bra trots allt 
Fick dessutom höra att jag var väldigt smart, över snittet liksom. Väldigt bra för självkänslan att få höra nått sånt. Är ju många gånger man kan känner sig dum som ADHA:are för man inte klarar sånt som andra klarar.
Så enormt eeeeenormt glad just nu 
Oja, visst är det skönt att bli tagen på allvar! :)
Har ni diskuterat vilken medicin det skall bli sen?
#2 Strattera kanske?
# 3 Kan ha varit. Vilken medicin äter du om du äter någon? Hjälper det dig mycket?

Seroquel kanske?
Carpe Diem….Fånga dagen

Vad härligt det låter, MissStorm! Jag blir så här glad 

för din skull! Lycka till med fortsättningen också. Och visst är det skönt att få veta hur det ligger till så att man får chans att äntligen skaffa verktyg för att nysta i livet?
Säger som #7 Låter super härligt för dig :D
Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

#9 Jag är så glad för din skull
Jag är själv under utredning! Men min börjar på ÖVP och sedan blir jag skickad till Habiliteringen..HOPPAS jag iallafall!
Jag har ju inte någon lust att äta seroquel, bli lämnad ensam sedan med det och inte ha någon diagnos!?
Jag kanske inte ens har rätt medicin? Även om min kurator på ÖVP tycker att även om jag får en diagnos, så ändrar det inte något i mitt liv..men där tror jag att han har fel!
Jag känner att om jag får en diagnos, så tror jag att det kommer att förklara en massa för mig själv, om varför saker och ting har varit i mitt liv och är fortfarande!
Så skickar dom mig inte till habiliteringen och till specialister, ja, då blir jag galen..för det känns viktigt för mig att få en diagnos!
Säger som #7 "att få verktygen så man kan börja nysta i sitt liv"
Känns så rätt så
Carpe Diem….Fånga dagen