Jag känner igen det du beskriver från min studietid och jag har en ADHD-diagnos.

Det låter definitivt som ett problem för dig, så jag tycker att du kan uppsöka en läkare och berätta om dina problem. Be även att få göra ett s k självskattningstest för vuxna som heter ASRS och ser ut på detta vis. (Du kan även skriva ut testet och ta med det till läkaren med dina svar ifyllda. Detta borde ge en indikation om du kan ha ADD eller ej och därmed bör remitteras vidare till en neuropsykiatrisk utredning.

Tack för ditt svar! Jag har ett bokat telefonmöte med min läkare i eftermiddag och ska lägga fram min teori om varför jag är så stressad. Självskattningstestet stämmer bra på mig, bortsett från vissa punkter som jag verkligen inte håller med om; jag förlägger inte saker, glömmer inte tider och känner mig inte heller överaktiv. Det är snarare så att jag alltid känner en konstant inre stress - som att jag går runt och håller andan. Om det beror på ADD eller för att jag är stressad över skolarbete vet jag inte. Kan ju också vara så att jag sänkt min stresströskel så pass mycket efter år med mkt stress och tillhörande prestationsångest. Hade det inte varit för mina koncentrationssvårigheter så hade jag å andra sidan inte varit stressad.
Känns lite jobbigt det här; som "duktig flicka" känns det som att jag förväntas bita ihop och sluta skylla ifrån mig och gripa efter halmstrån…

Fiction: medicinerades du under skoltiden och kände du att det blev bättre? Att du fick bättre fokus?

#2 Jag fick min diagnos så sent som för ett år sedan (när jag just fyllt 30) och vid det laget var jag redan färdigpluggad. Tog mig således igenom mina studier utan vare sig diagnos eller medicinering, men det är inget jag rekommenderar eftersom jag blev sjukskriven och fick kronisk värk i hela kroppen bara någon månad efter att jag avslutat studierna. Gick således in i väggen totalt pga att jag överansträngt mig och jag är fortfarande inte helt återställd, trots att det är hela fyra år sedan dess. :( (Det är verkligen inte min mening att skrämma upp dig nu, jag vill bara understryka att det är viktigt att ta sitt mående på allvar och söka hjälp i tid!)

Har du alltid haft koncentrationsproblem och känt dig stressad, eller har det uppkommit först på senare tid?

Och var i landet bor du? (Det är olika regler vad gäller väntetiden på neuropsykiatriska utredningar beroende på var du bor, det är därför jag frågar.)

Angående din fråga om medicinering och koncentration, kan jag säga att det är som dag och natt för mig med eller utan min medicin. Utan medicinen är jag inte ens kapabel att läsa om det befinner sig en annan människa i samma rum eller om det inte är totalt knäpptyst. Jag har därför aldrig förstått mig på folk som kan sitta och plugga i studiesalar på bibliotek.

Jag gjorde dock ett litet test nu i början på sommaren då jag hade tagit min medicin: Bestämde mig för att gå in på det stimmigaste, mest fullproppade café jag kunde finna i centrala Sthlm och satte mig där med en latte och en bok. Och jag hade inga problem att läsa! Det gav mig en ordentlig tankeställare, eftersom jag insåg hur mkt energi och tid jag har lagt på sådant som jag med medicinen i kroppen (eller knoppen) inte hade behövt anstränga mig för att klara av. Mao hade jag kunnat lägga all denna energi och tid på andra saker. Frustrerande! Men å andra sidan, är det inget jag kan förändra såhär i efterhand.

Tack för ditt svar, du anar inte hur mycket jag uppskattar att du tar dig tid för mig!

När jag tänker på hur det har sett ut med koncentrationssvårigheter tidigare så har jag alltid avfärdat det som dålig självdiciplin, men om jag nu leker med tanken att jag skulle ha ADD så är det många pusselbitar som faller på plats. Jag fick inte problem med stress förrän jag påbörjade min universitetsutbildning och jag känner att jag lägger extremt mycket tid på att komma igång med läsning, och att hålla fast vid koncentrationen. Hur intressant det jag läser än är så kan jag inte fästa blicken mer än korta perioder i taget.

Eftersom jag vet att jag har så svårt att koncentrera mig när jag ska plugga så blir jag så klart väldigt stressad då jag känner att jag inte räcker till. Precis som du säger så måste jag akta mig, jag har varit på väg in i väggen ett flertal gånger och magkatarren är numera ihållande. Om det är koncentrationssvårigheterna som föder stressen, eller stressen som föder koncentrationssvårigheterna hoppas jag att en eventuell utredning kan avgöra.

Jag bor i Skåne och hoppas innerligt att min läkare tycker att jag ska göra en utredning, så här kan jag ju inte fortsätta

Kände du att du hade mer eller mindre svårt att koncentrera dig i vissa situationer? Jag kan ju utan problem lägga mig i sängen och läsa en bok utan att tappa fokus, men så fort jag läser något som är förenat med prestation och press så tar det tvärstopp. Det går i och för sig mycket bättre att plugga nattetid när det är mörkt ute och ingenting att titta på utanför fönstret, inga ljud som distraherar osv