![[dcpower]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
ADHD och aggressionsproblem
hej, jag är ett tydligt fall av adhdbarn med stora aggressionsproblem för några dagar sen hade jag sönder ett fönster på personalrummet(fast egentligen va det inte meningen att det skulle gå sönder.
Jag kan vräka ur mig småelakheter till personalen å tro att alla ignorerar mig å att de struntar i mig å provocerar mig fast det inte gör det:(:( ,
å inte för så länge sen vart jag förbannad för att jag inte hade tillräckligt med pengar till fika så vart jag rasande å skrek å hade mig jag vart så arg att dom vägrade åka å fika med mig å då vart jag så arg att jag tänkte ta cykeln till k-holm för å revoltera mot vad dom sa å då var det inge luft i cykelhjulet å då vände jag om å då började jag slå å å tänkte ha sönder cykeln sen när personalen kom skrek jag så mkt jag orkade å kallade den för ett jättefult ord jag inte vill säga här
å jag kan bli jättesvartsjuk om en personal som jag tkr JÄTTEMKT om inte e med mig utan e med en annan(som ska skolas) in å då blev jag förbannad för det oxå å tänkte rymma. Är det här bara ADHD elr e det CD/antisocial opersonlighetsstörning för jag vill ha hjälp med det här m.v.h dcpower som gärna vill ha hjälp
Tja alltså, jag har oftast rätt långt till aggressioner men små elakheter tenderar att hoppa ut för lätt. Ibland smäller det dock, skulle laga mat förra helgen och blev lite stressad, mycket som hände samtidigt och när jag tappade en smörklick i golvet slog det slint och matkniven for genom hela rummet.
Jag vet inte om det är ADHD som orsakar själva aggressionerna men däremot kan ju den bristande impulskontrollen göra att det man känner ageras ut oftare och tydligare än för andra?
ja, jag vet inte vad det e för nått men kul e det då rakt inte, känna svatrtsjuka att kontrollera den personen(som e min favorit) som e med den andra personen, å en tendens till å bli fruktansvärt arg å tro att alla provocerar mig att dom vet bäst å att dom vill bestämma å att jag önskar att vissa får sparken bara för att jag tror de ignorerar mig å att de gör så för att de e elaka.
Mina ögon kan bli röda ilska fast jag egentligen inte har nått att bli arg öpver å ibland kan jag bara vara småirriterad över vissa saker å i förrgår sa jag till föreståndaren jag vet att ni e missnöjda för jag klarar mig så bra ni vill inte att jag ska klara mig så bra sa jag med lite skadeglädje i rösten.
usch jag gillar inte alls att jag håller på såhär å så i diskussioner med personer t.e.x vid matbordet kan jag speeda upp å bli vansinnig på folk över diverse saker t.e.x att de inte tkr som jag å då måste jag övertyga dom
Var så när jag var yngre, mest hemma dock. Blev bråk med föräldrarna varje dag, ordentliga bråk då pappa är precis likadan som mig.
Men det har blivit bättre med åren, som tur är. Lärt mig ignorera och inte brusa upp mig på samma sätt utan går och muttrar elakheter inne i huvudet istället.
Starta ny diskussion