Ringde just och förnyade Concertareceptet, och fick då veta att man höll på att skicka ut kalleser till utredning, och att jag troligen skulle komma med i första "omgången" sedan omorganisationen av resurserna blev klar!

Hoppsan, som sagt. Jag har ju bara väntat i 3 år eller något. :) Känns faktiskt lite nervöst. Konstigt nog. Jag har ju sett fler som har skrivit sådan här inlägg och tänkt: Men! Det är ju bara askul!, fast nu när man sitter här så kommer oron krypande: "Har jag verkligen ADHD, tänk om jag inte har det? Vad är det då som är fel på mig? Bara allmänt dum i Huvudet, eller kanske begynnande schizofreni?"

Jag kanske är Aspergare, inte omöjligt, men jag har ju liksom vant mig vid ADHD, eftersom psykologen och läkaren var så 100 på det efter de inledande testerna. Tankarna bara snurrar, och min febriga hjärna gör inte saken bättre.

Tur att man är en så lugn och trygg person  (OBS! Självironi)