![[Fiction]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ett mathelvete
Just nu håller jag på att gå upp i limningen. 
Jag hade köpt hem mat som min mamma har ätit upp för mig "bara för att hon var sugen". Jag lever på en väldigt begränsad mängd pengar och försöker hålla en matbudget, vilken inte inkluderar att hon går och äter upp den mat som är uträknad att räcka enbart för mig och tre veckor framöver. Jag har talat om det för henne, men hon rycker bara på axlarna åt saken och säger att det är sånt jag får stå ut med så länge jag bor i hennes hus. Jag har ingen annanstans att ta vägen och hittar inget annat boende, så… jaaa…
Okej, nu köpte hon hon visserligen på sig lite liknande varor som hon hade ätit upp för mig senast hon var och handlade, men jag är väldigt petig med vad jag stoppar i mig och kan inte äta mat som smakar annorlunda jämfört med vad jag är van vid. Alltså kan en ynka ingrediens av "fel" märke sabotera en hel maträtt. Hon är, till råga på allt, oerhört nonchalant och slarvig, så hon har noll koll på allt vad märken innebär och verkar tro att exempelvis ett tortillabröd smakar detsamma, oavsett om det är ICA:s egna, fiberberikade, vetetortillas eller om det är Santa Marias majstortillas. Just detta irriterar mig så in i Norden! (Kan dessutom tillägga att jag är överkänslig mot gluten.)
Skall man stjäla någon annans mat, skall man åtminstone ha vett nog att inhandla rätt ingredienser när man väl skall ställa allting tillrätta! *morr*
nej men fy! 
så fruktansvärt oförskämt! Jag hade också exploderat fullkomligt. Sånt där klarar jag inte av att hantera för fem öre.
Så här arg blir jag!! Jag vet hur det är när man är känslig antingen man är känslig för smak eller av överkänslighet. Du måste ju äta majsbröd, bl.a. Och vaddå "stå ut"? Det är knappast ett argument!
Kram iallafall!
#2 Jag hade mer än gärna flyttat ut härifrån illa kvickt, om jag bara hade haft den möjligheten. Dessvärre ser det ut som det gör i Sthlm vad gäller bostadsköer och jag har stått i kö på tok för kort tid för att kunna få en lgh. Har tittat på andrahandskontrakten, men folk tar ockerpriser för dem och ofta är det även krav på djurfritt (jag har hund). Inte får jag flytta in i pojkvännens lgh heller… :/
#3 varför får du inte flytta till pojkvännen? För pojkvännen?
#4 Han tycker inte att vår relation är mogen för ett samboskap och vill dessutom inte dela sin lilla etta med någon, då det blir för nära inpå. Dessutom skulle han bli försörjningsskyldig för mig om jag flyttade in där (iaf så länge jag praktiserar) och det vill varken han eller jag. Det hade nog varit dödsstöten för förhållandet.
Nej, jag vill ha ett eget boende. Känner inte att det är rätt att flytta ut från min mammas hus och in till en annan person som jag blir beroende av. Jag vill stå på egna ben. Jag har trots allt bott ensam under x antal år den tiden som jag pluggade på högskolan och trivdes alldeles utmärkt med det.
o va hemskt
sa hon något
har en dotter och om jag lånar en pepsiburk för henne, så får hon tio kronor av mig
#2 & 4: Jag förstår dig… Jo, nog ser det ut som det gör i Stockholm, och trivs man där man är så är det inte bara att byta ort för att få lägenhet. Så det förstår jag att du inte överväger. Men jag hade haft svårt för att bo hos mamma om jag en gång hade flyttat ut. Jag tänker ju i "småstadsperspektiv" *förlägen* och inser inte förrän jag blir påmind att det både kostar och dessutom knappt finns lägenheter i storstan.
Jag hoppas iaf det kan lösa sig för dig!
Kram!
Släng ut kärringen 
, Eller lås in henne i en garderob, och släng in lite icatortillas och en svätt vatten ett par gånger om dagen, tills hon blir snäll. Fyyyyyy Stygg mamma!
Så fräckt av henne.Hon får gå handla helt enkelt
#8 Hehe. Nåja, nu har hon just påbörjat en diet, så nu kan hon inte längre stjäla min mat med "gott samvete". 
då får du passa på att käka massor med gott nu,
Starta ny diskussion