Visst kan vi! Vi har samma känslor vi som "nt". Men vi visar dem inte alltid på samma sätt och i samma sammanhang som de. Därav drar de ofta (den felaktiga) slutsatsen, att vi är "känslokalla", "empatistörda" etc. - Kanske är vi det (vi aspergare)? Eller vad säger ni andra?

Empatistörd, ja det beror på hur man ser det. Jag är nog empatistörd pga av att jag känner för mycket och hatar orättvisor. Har blivit rätt trasig genom åren och gråter ofta över människors ondska

Min sambo är då i alla fall varken känslokall eller empatistörd!

Tack, sighni för detta genom det enskilda exemplet indirekta erkännande av hela asperger-kåren!

#5 Varsågoda! Jag blir väldigt upprörd över när AS:are framställs som kallsinniga mördare och jag vet inte vad. Min sambo är den snällaste människa jag träffat. Han är verkligen den siste som skulle kunna göra någon illa djur inräknade. Han är definitivt ingen bråkstake. Han har sina problem som skymmer sikten ibland men i grund och botten är han en mycket trevlig människa.

det bästa med oss är att vi vågar visa våra känslor.

#7 Men på kanske ett överdrivet sätt enligt vissa.

#8 Samt att just vi aspergare kanske inte i alla lägen visar våra känslor ("Buster Keaton-syndromet").

#9 Hmm.. Så kan det nog vara. Tyvärr-

#10 En liten teori om detta, just påkommen?

Jag tror att det är på det viset, att vi aspergare på något fundamentalt sätt är långsammare i våra reaktioner (på stimuli) än exempelvis nt. Men för övrigt reagerar vi förmodligen normalt (fast långsammare, som sagt). Det gör, att vi behöver betänketid, kontemplation, bearbetning av "input" - vi förmår helt enkelt inte reagera omedelbart. Men sedan, när vi kommer i enskildhet, så ältar vi det upplevda desto mer. Där kommer en fördröjd reaktion, kan man kanske säga.

Skulle vilja hävda att vi inte mäktar med att reagera spontant på grund av att vi upplever allting så mycket intensivare än nt. Vår strategi är att stänga av reaktionskanalen tills vi kommer hem, och där i lugn och ro bena ut det upplevda - vilket tar avsevärd tid, men är ett nödvändigt "spolningsarbete" för att kunna gå ut i verkligheten på nytt och uppleva nya saker igen.

#11 Känner igen det där… Men jag reagerar antingen för långsamt…….. ELLER för snabbt , hehehe

#12 Även jag kan reagera hypersnabbt (instinktivt) i en del situationer. Det beror helt och hållet på vilka slags situationer jag ställs inför.

Men rent generellt kanske det ändå förhåller sig så, att aspergare reagerar långsammare, medan adhd:are reagerar snabbare än normalt?

- Vilka diagnoser har då du, Emaljoh4? (Du har säkert nämnt det, men jag har det inte i minnet just här&nu).

#13 Jag har kombinerad ADHD (Heter det så? DVS, hyperaktivitet, impulsivitet, koncentrationssvårogheter)… Men jag kanske har lite AS-drag eller nåt.. Har ingen aning. De sa inget sådant på utredningen iaf.. Men tror jag mest utredde ADHD

#14 Aha. Men då är det väl helt i sin ordning, att du reagerar rättså snabbt i ganska så många situationer…