Jag är troende, kristen men är inte bokstavstroende (haha, passande på denna sajt..).

Men inte religös, känns det som.

Kristen men av olika anledningar föredrar jag den egyptiska mytologin.

Varför jag frågar är egentligen det här med att behöva förstå varför. Om jag ska tro på skapelseberättelsen behöver jag veta exakt hur det gick till. Inte bara att Eva skapade blabla genom…Då måste jag veta steg för steg hur hon gjorde. Hur kunde hon ha dessa krafter…Ja ni fattar! Låter kanske IQ-befriat när jag förklarar.

nej jag tror inte på gud…

Jag är eklektiker dvs. jag har tagit det gottaste ur många olika religioner och gjort min egen.

Den har visat sig vara dragen åt det buddistiska hållet men med en teknologisk twist… be mig inte förklara, städet kommer imorgon

härmed en eklektiker. plockar ju alltid det godaste godiset ur godispåsen först.

Jag är iofs taoist också, men det klassar man mer som en filosofi än religion.

#3: För mig handlar det om att tro, att tillåta mig att följa känslan av det jag tror är sant. I slutändan är det inte intressant att veta varför nåt hände eller varför det är som det är, utan för mig är det viktigare att bara följa med. Tids nog upptäcker jag ändå varför saker är som de är, inget jag gräver i längre för det spelar ingen roll.
Saker är som de är och det accepterar jag. Däremot accepterar jag inte saker som inte känns rätt.

Jag står dock tvivelaktigt inför gamla testamentet, så räknar mig inte riktigt som kristen ändå.

jag gillar att läsa om ockultism och kolla in div program om hemsökta platser, hus mm

så religiös nej, öppen för annat tänkande. ja

Jag är ateist.

Jag är naturvetare

#10 Hehe, bra svar.

#10: Vetande.. Det kallade dom sig förr i tiden också när de forskade och fick fram resultat, men sedan har man sett att dessa resultat är fel och har nya resultat.
Jag skulle kalla det naturtroende, tro på vetenskapen.

För mig är vetenskapen kanske inte en religion, men en filosofi, livsåskådning?

Fast du vet ju såklart att vetenskapen är den ultimata sanningen? ;)

Är man labbråtta så är naturvetenskap en religion, tro mig *fniss*

Och guden är den minsta av alla partiklar, ni tror på att den finns, men ingen har nånsin hittat den ännu.

Sluta söka efter den, fall istället tillrätta i din tro om att den finns. Det räcker, man behöver inte kunna ta på nåt för att tro! ;)

Det man inte kan upptäcka på något vis finns inte

Med andra ord så finns inte gud tills någon jäkel hittar honom

Eller snarare så tar vi bort ordet gud och ersätter det med universum… då ser vi gud överallt, i allt och alla. Om man sen tar steget vidare och ser hur den den mänskliga kroppen är utformad och sen tar man en titt på universum så ser man snabbt, en cell här en himlakropp där… med en massa mellanrum som hålls ihop av magnetism…

Är det en slump eller är det det egentliga syftet? är vi inte bara individuella celler utsända för att lära oss så mycket vi kan?

Öppen för det andliga/ockulta på ett lite djupare plan.

Har AS, ADHD och xxy.

Jag är kristen, på ett väldigt liberalt sätt. Dvs. jag tror inte att Jesus är det enda som är rätt att tro på, utan att gud säkert tolererar att man tror på nåt annat som passar med ens kultur eller uppfostran. Och jag tror inte att bibeln ska tolkas bokstavigt, snarare att den innehåller dåtidens filosofiska tankar om Gud.  Ungefär som Dan Andersonns diktböcker eller så, som kan vara trevliga att läsa om man tycker om poesi.

kom ihåg att både livsåskådning och religion var jättekul att läsa i skolan.

#15 Tassy.. du ser ju Guds skapelse överallt, vad mer än dina 5 sinnen behöver du för att se hans verk?

#20 Jag ser inte att detta skulle vara ngt slags "bevis".

#21 Instämmer…

Aha.. vi har 2 kättare bland oss som vägrar att accepetera guds härlighet!

Jag skojar bara "flickor små" och då framför allt till till elaka små kemister

Troende är individuellt

herregud, inte ska någon få bestämma över vad jag och alla andra ska tro. När jag ifrågasätte allt annat i samhället så gör jag det ju när det gäller tron också.

Älskar meditiation, älskar arkitekturen och lugnet i en kyrka, tempel oavsett vad den tillhör.

Men detta kan bli lite pinsamt som när jag var i halmstad sist och gick förbi katolska kyrkan och bara blev så nyfiken att jag öppnade dörren för att kolla in hur det såg ut.

Och där står massor med korgossar och kollar in mig. lite pinsamt.

Jag tror helt på naturvetenskap och evolution och allt det där. Jag är religiös. Dock inte kristen, eller egentligen något utav alla religioner jag läst om. Men jag är troende, fast jag har som skapat min egen livsåskådning.

För att citera Albert Einstein: "Science without religion is lame, religion without science is blind"

För att jag ska tro på någonting måste jag vara ordentligt insatt, samt tycka att det verkar rimligt. Jag upplever det som om många inte är ordentligt insatta i vad de tror på? Vad tycker ni?

Jag är agnostiker

Jag är kristen.

#26 Instämmer! I alltför mga fall, tycker jag att det finns för lite ifrågasättande bakom… :/

#26: Man är alltid insatt i det man tror på, eftersom man bara kan tro på det man vet om.

Säger en person att den tror på det som står i bibeln, då tror det personen på det den läst i bibeln eller hört berättas om bibeln. Det personen inte har läst i bibeln är för den okänt. Om du förstår vad jag menar.

Har jag en låda framför mig som en person sagt att det finns en katt i kan jag välja att antingen tro på personen eller inte. Men det förutsätter att det faktiskt finns en person som har berättat för mig att det finns en katt där. Om det finns en katt där eller inte har ingen betydelse för min tro, innan jag titta efter förståss, utan det som har betydelse är att det finns en tes att tro på.

Kass på att förklara.

#30 Intressant infallsvinkel.

Jag instämmer även i detta, men personligen känner jag inte att jag kan "tro" på saker jag inte vet "allt" om (då jag vill kunna backa upp det jag tror på till 100 %) - vilket givetvis är en omöjlighet i fråga om religiositet. Vilket även är (den främsta) anledningen till att jag definierar mig som icke troende.

Jag gillar dock din utläggning! ^^

#31: Kul att nån förstår mina virriga inlägg. :)

Tro är ju en känsla man har, för mig är det en känsla av trygghet. Kan jämföra det med vad jag känner inför mina föräldrar, jag vet att de älskar mig och jag vet att de alltid finns där om jag behöver dom.
Jag vet att Gud finns eftersom jag känner det lika starkt som jag känner av mina föräldrars kärlek.

Däremot tror jag på mycket i bibeln, jag tror på det tills jag får bevis på att det inte är så. Bevis som jag är beredd att tro på alltså. Det är nåt som är mer konkret, jag var inte med på tiden som bibeln utspelade sig, jag kan inte säga att det är en sanning eller inte. Utan jag kan bara tro, och just nu väljer jag att tro på det som för mig känns rätt.

Att tro handlar mycket om att våga, att våga lita på sin känsla och inte tvivla på sig själv. Våga lita på att ens känsla stämmer.

Om sedan ens känsla leder en till den ultimata sanningen, om det ens finns nån, har ingen betydelse. Det är inte det viktiga.

För mig är inte kunskap viktigt, jag kommer aldrig finna min balans och frid i kunskap. Kunskap gör en i mitt tycke bara blind, det gör att man stänger dörrar så man missar det som betyder nåt.
Visst älskar jag att lära mig nya saker, men jag gör mitt bästa för att sluta ha begär efter mer, att istället flyta med och vara öppen.

Därför har jag inte behovet att veta allt, jag accepterar istället att jag inte vet allt, behöver därmed inte sträva efter att veta allt. Det jag behöver veta kommer jag ändå få reda på.
För att kunna följa känslan och luta mig tillbaka på min tro så måste jag först bli kvitt mitt sökande.

Blablaflumflum.

Men vi har såklart olika vägar till det vi vill nå. Jag vill nå ett lugn, och för att nå det måste jag våga tro på vad som känns rätt för mig, oavsett vad min intellektuella röst talar om för mig.

Jag vill tro på nåt, och tror personligen att de som har en religiös tro mår lite bättre än dom som inte har det.

Problemet kommer väl in med att bibeln tex stämmer väldigt dåligt med "sanning". De flesta religioner är väldigt ologiska och konstiga och säger ofta emot sig själva. Jag har läst för mycket om religion och mytologi samt folktro för att kunna tro på nåt av dom riktigt, även om jag inte förnekar att det finns något.

Det hjälper ju inte att många religiösa beter sig illa heller. Men ja, en sak tror jag väl på, det är att man ska göra rätt. Vad rätt är däremot vet jag inte riktigt. Jag vet, för det mesta, vad jag själv tycker är rätt, men inte alltid.

Men å ena sidan hur kan man tro på en gud som låter allt det här hända, kan jag tänka. Fast å andra sidan, de nära mig som dött, en tröst vore att de är på ett bättre ställe. Att det finns något, en mening.

Jag är ateist.

Känner mig trygg med moder jord och universums naturlagar. Dom är varken onda eller goda utan helt igenom opartiska. Sen kanske det finns mycket vi inte förstår, men det tillhör även det "naturlagarna".

På individ plan är dom inte alltid till ens fördel… men det är skönt att veta att det inte finns någon gud som kallar sig god, men gör illa, utan det är helt enkelt så det råkar bli….

Vi är resultatet av dessa naturlagar. Varken onda eller goda, vi har ingen "synd" för att vi existerar eller gör på ett visst sätt. T o m mord är ingen synd i mina ögon….bara mycket otrevligt och ledsamt…och ofta onödigt.

Det är mycket trevligare med ett skratt och en kram

Troende men dock ej fanatiker.Absolut finns det nåt stort men jag går inte i kyrkan direkt.Man kan va troende ändå.

Jag är absolut inte troende. Jag har gått ur Svenska kyrkan och mina barna är varken döpta eller konfimerade.

Kan det verkligen finnas en Gud, när världen ser ut som den gör? Eller har han somnat?

#36 Han slet ut sig under de 7 skapande dagarna, somnade och har varken hörts av eller synts till sedan dess:)

#37 Så sant! Fick kanske en hjärtattack efter 7 dagaras jätteslit?

#37 Gammal ovårdad gubbe kvävdes nog av sin egen skit och sitt skägg ovårdade skägg :)))

#39

Kanske inte så smart att gå så långt… det finns nog de som kan ta illa upp… (inte jag, det var mer än tanke om att kanske tänkta sig lite för….En del kan nog bli lite ledsna om man skriver nedsättande om gud)

Jag själv vet ej vad jag står…. kallar mig sökande men är nog mer förvirrad. Jag gillar Jesus men det är mil kvar på min väg innan jag kan kalla mig kristen.

God Jul alla!

Kan tycka att vissa kommentarer saknar brist på respekt för andras trosuppfattningar. För mig känns det rätt så ointelligent att skriva såna kommentarer, brist på insikt i hur andra kan uppfatta det man skriver. Eller att man helt enkelt saknar förståelse för att andra kan ta illa upp, eller så bryr man sig inte.

Hur som helst respektlöst och passar definitivt inte in i en tråd där man berättar om sin trosuppfattning. Rätt så smaklöst helt enkelt.

Jag tar illa upp när man kastar skit på andras tro.

#40 kan man förkasta många Gudar och höja sin egen till skyarna så tycker jag att man borde kunna ta lite ironi.

För de som än dock tror på Gud borde ju kunna sin bibel och då speciellt första korintsierbrevet kap 13 i kombination med Matteus 7:1-5.
Handlar om vad kärlek är och att inte döma om nu andra skulle undra som inte kan kristendomen.

Står ju i bibeln att man kan förneka både Gud och Jesus, men aldrig den heliga anden och jag förnekar inte anden:)

#42: Döma och döma, att inte acceptera och svälja respektlösa kommentarer, berätta att man inte uppskattar när andra gör narr av ens tro, handlar för mig om att stå upp sig själv.

Jag förkastar inte andras tro, att tro på en sak behöver inte betyda att man förkastar allt annat. Varför skulle man inte höja det man tror på till skyarna? Är det fel att inte tro på allt för att man väljer att tro på nåt?

Ser ärligt talat inte alls vart du vill komma, för mig känns det som att du försöker påtala för andra att du kan mer om andras religion och sedan använda det för att kunna känna dig lite häftig när du förminskar andra.

Jag förstår inte riktigt vad du får ut av att förlöjliga andras tro.

Nä, den låga argumentationsteknik du försöker bevisa nåt med fungerar inte så bra.

Hmmm, fel ställe att ta diskution om detta halt klart, för det första har jag svårt att förklara mig och än värre att förstå vad du menar och förmodligen har du samma problem och då sitter vi i en rävsax utan dess like och då backar jag hellre undan och ber om ursäkt för att jag råkar kunna religionen, dess religionshistoria och teologin.

Ber om ursäkt och säger förlåt, var inte min mening att såra eller förnedra och jag menar det verkligen.

SORRY!!!

Du behöver inte på nåt sätt be om ursäkt för att du har kunskap om religioner. Det är säkert väldigt intressant och spännande att lära sig om sånt.

Men jag tror att du bör inse att det bara är teoretisk kunskap man kan läsa sig till, det är genom att leva i sin religion som man får den verkliga kunskapen. Den kunskapen som betyder något för att förstå en religion, själva kärnan i religion.

Du kan läsa recept i en bok, du kan ttta på bilderna av den färdiga kakan, du kanske till och med lyckas baka kakan, men det är genom att äta av kakan, känna på kakan som man egentligen lär sig något om kakan.

Du kan alltså läsa om kristendomen, du kan bibeln utantill, du kan förklara allt om Guds fullkomlighet och om Jesus kärlek. Men det är genom att tro på det, att känna den beskyddande kärleken ifrån Jesus och den stärkande känslan man får ifrån Gud som man kommer till religionens kärna.

Så du har den teoretiska kunskapen, men utan den praktiska kunskapen så kommer du aldrig kunna veta vad religion är.

Förstår du vad jag menar?

Tack för ursäkten, bra att du inte menar att förnedra. :)

#45 Ljus kunskap går att läsa sig till ja, men mörk går inte. Religion är bara en ytlig liten del i den delen av mitt intresse. Och rörande bibeln så är den sista ännu inte skriven även att det redan i den försat som skrevs ca 300 efter kristus stod att man inte fick ändra, lägga till eller dra ifrån.

Kallar mig varken för det ena eller det andra men jag sysslar med lite så kallat ologiskt genom mystikens vackra värld. Har studerat flera religioner med både läskunnigt troende så som vetenskapligt troende.

Jag tror inte, låter dumt men jag vet. Den biten i mitt intresse går lite djupare än bara tro, tror gör man när man lämnar in en lottorad eller köper typ grisen i säcken. Hmmm, hur förklarar man så att du kan förstå?

Är en bevis människa på många sätt, söker mina egna bevis och är lite halvt om halvt medial skulle man nog kunna säga.
Den teoretiska kunskapen har jag i mångt om mycket, på senare tid har jag sökt den praktiska i det som i vardagstal kallas för magi.
Håller på vid en treudd en bit utanför den staden jag numera bor i, leker mig fram helt utan skydd av många anledningar men mest för att kunna få egna bevis om och när något sker, och sker gör det varje gång men det tar ett par dagar eller att ta till sig.

Menar som sagt inget illa, men jag vet sällan när jag ska sluta och ja jag förstår vad du menar.

är absolut inte religiös och har gått ur svenska kyrkan. men som igorflickan skriver. så har man ingen rätt att kränka någon.

om jag trodde på en magisk sten så får ju ingen kränka min tro. det är viktigt.

tycker faktiskt att vissa meningar här ovan borde tas bort.

Trots att jag inte är det minsta religiös, så tycker jag det är så fascinerande det här med religion.

Varför vissa har ett sådant stort behov att tro på något medan det för andra är det helt främmande….

Logiska tankekedjor kan man diskutera, men förmodligen är det - som många här påpekar - lönlöst att munhuggas om religiösa åskådningar. En religiös åskådning tror jag tar form genom praktiska insikter. Religiös teori begränsar sig så tillvida till olika försök att beskriva resultat av religiösa beteenden. Man kan försöka beskriva för andra lyckokänslan av att osjälviskt ge. Men man kan inte säga till någon: "Ge! och du blir lycklig!" En skillnad som mellan diskurs och dogm. Diskursen är aktiv och levande medan dogmen ofelbart fryser till is och dör till slut.

Men se - nu föll jag själv i pekpinne-fällan!

#48: Alla är troende. Alla.

Jag tror på Gud, andra tror på Allah medan andra tror att det inte finns en Gud. Alla tror sig veta alltså, oavsett om man tror på någon existens, eller tror att det inte finns.

Jag har inget behov av att tro, utan jag kan inte göra annat än att tro. Man kan ju inte säga att endel har ett behov av att tro att Gud inte finns. Båda sakerna är tro.

Min tro är inget behov, utan man kan lika det med att jag tror att det finns snö ute. Jag är helt säker på att det finns snö ute, jag var ute nyss och såg och kände snön. Jag ser att det snöar utanför mina fönster.
Jag upplever att det finns snö ute alltså.
Men jag kan inte vara helt säker, jag kan hallucinera, folk kan ljuga för mig och hålla med när vi pratar om snön, folk kan konspirera mot mig.

Men har jag ett behov av att tro på att det finns snö ute?

Näe, jag har inget behov av det, men jag känner och ser snön, alltså kan jag inte annat än tro på att det finns snö ute.

Jag känner Guds existens, jag ser varje dag tecken på att det är så. Eftersom jag ser och känner det, så tror jag såklart på det. Men jag har inget behov av att tro på det, men varför skulle jag inte tro när jag märker att det är så?

#50 Hörru Zaphix, jag har alltid högaktat dina inlägg (för jag finner dem så kvalificerade och bra), och gör så nu med; följdaktligen - tror, känner mig förvissad om - att där ligger visdomar bakom dina utsagor här med!

Kanske talar vi sålunda inte om religion här, utan om perception? Kanske upplever du dimensioner, vilka andra inte gör? Vilket i så fall ger dig den där osäkerheten, som du nyss gav uttryck för…?

"Så kan det väl ändå inte förhålla sig!" säger du nu kanske. Men jag menar bestämt, att det visst kan förhålla sig så. Låt mig bara få ge ett exempel:

Tänk dej att alla andra människor utom du vore färgblinda… Ja, jag behöver väl knappast säga mer än så, för att din utmärkta fantasi ska gå igång och fullständigt uttömmande gestalta dig en föreställning om vidden av min utsaga.

#51: Kan så vara, definitivt.

Men det ändrar inte min tro, för är det så att jag upplever dimensioner som andra inte gör så finns de ju rent konktet också. Och det gör ju att min tro blir till sanning, även om det inte är det för andra eftersom de inte upplever den.

Oavsett om någon hör trädet falla i skogen eller inte så låter det ändå.

(Tack! :) )

#52 Jag känner mig rättså övertygad om att du varseblir fenomen, som kanske "nt" inte alls når med sin perception. Nu tycks du ju sansad nog att framhärda i att så kan vara fallet. Och då är det ju jättebra! Men alla i din situation är tyvärr inte lika klarsynta. De flesta faller för grupptrycket, och vågar inte lita på sina egna sinnen! Tragiskt så det förslår.

Och jag är övertygad om att det är Guds existens överallt jag känner. :)

Men visst, fenomen kan man väl kalla det. Fast jag skulle inte välja de orden, men jag förstår vad du syftar på.

Nej, jag respekterar din invändning - jag är alltför färgad av mina forskningar i ämnet perceptionspsykologi. "Fenomen" är där något, som man "varseblir". Osv.

Guds existens - det är de upplevelser man kan ha av (i) naturen (i vid mening) - så menar även jag. Och så menar även många perceptionspsykologer. Min mentor och lärofader inom området inte minst.

Och jag tror det beror på, att man som "exceptionell-perceptionist" (som du?) ofta känner sig mycket ensam om sina upplevelser något, man minst av allt vill vara! Därför finner man behov av att dryfta och diskutera det upplevda med andra - vrida och vända på det för att om möjligt ana, att där kan finnas ett embryo av gemensam upplevelse…

#50 Nej håller inte med….Det är lustigt att alla troende (oavsett vad man tror på) tror att man måste tro på NÅGOT……att inte tro är ju just att INTE tro!

Det kan nog vara lika främmande att förstå som för mig att förstå hur man kan vara så säker på att man har upplevt just gud, jesus, allah eller vad det nu kan vara och inte bara har en känsla som kommer ifrån en själv….kanske med yttre inspiration.

Jag har varit i djup trans en gång….det var väldigt speciellt….men jag visste att upplevelsen i grunden kom från mig själv eftersom den var framkallad med yttre hjälp. Men sker det spontant utan att veta vad det är kan jag verkligen förstå om man kallar det en religiös upplevelse….

Jag säger det inte för att föringa någons upplevelse eller så, utan bara för att tydliggöra hur en sån som jag tänker….

Det är en sak som jag har lärt mig….en icke troende och en troende kan vara bästa vänner….men man kan aldrig riktigt förstå den aspekten av varandra….bara acceptera att man lever i skillda världar.

#56: I så fall lever jag för jämnan i trans. ;)

Fast man tror alltid, du tror inte på någon religion, men du tror på vetenskapen. Inte sant?

Men så är det väl förståss inte, eftersom vetenskap är inget man tror på, utan vet. Vetenskap är sanning, inte troende. Eller är det så?

Du tror på Big Bang? Du tror på att allt är uppbyggt av atomer som i sig är uppbyggt av protoner, elektroner och neutroner?

Det jag menar är att alla tror de vet eller åtminstone tror på sitt sökande eller icke-kunskap. Troende är inget som religösa har copyright på, utan troende finns i alla former. Även om man i vanligt ordalag pratar om troende som just religösa.

Icke-religösa lever allt för ofta i vanföreställningen att deras världsbild är sanning, att bara för att de har vetenskapliga bevis för vad de tror på så stämmer det.
Visst kan de vara öppna och ser sig om efter alternativa sanningar, men fortfarande inom den enkelspåriga vetenskapen.

Finns så otroligt många alternativ till alla trosuppfattningar, sjukt många olika sätt att ifrågasätta alltifrån hinduism till vetenskapen, att det är lite enkelspårigt att avfärda dom som "icke vetenskapligt bevisade".

#56 Hihi ja det låter ju trevligt! Fast lite farligt!

Man kan tro på många olika saker….fast jag kan ju knappas påstå att jag är troende när jag inte tror….det blir lite knasigt. I alla fall när det gäller gudar å sånt.

Jag tror varken på…ja hela bunten!

Visst behöver inte mitt sätt att se världen vara sanning, lika lite som ditt sätt behöver vara det. Jag hoppas att vi någon gång får reda på det….det skulle vara spännande!

(stavade lite tokigt…därför ändrade jag inlägget…)

Tror du missat vad jag försökt förklara, men spelar ingen roll. :)

Intressant samtal! Ditt klara sätt att uttrycka dig, Zaphix, genomsyrat av både tro, hopp och kärlek, får man väl säga, påminner mej bestämt om Lottes person i "Den unge Werthers lidanden" (Goethe).

Jag skulle tro, att du, Zaphix, är en av de få, som kanske har nått Sz 4. Själv befinner jag mig - liksom förmodligen de flesta aspiesar och merparten vetenskapsmän - "blott" i Sz 3.

Sz 3, det är "sanningssektorn". Sz 4 är "det godas" sektor.

(För den som till äventyrs är intresserad, kan jag berätta mer om Sz - Szondi-psykiatri - i så fall kanske i nån annan tråd.)

Inte läst nåt av Goethe (pinsamt nog då jag egentligen klassar det som allmänbildning att åtminstone tragglat sig igenom något verk av de stora skribenterna, mest för att man förstår mer av nuet om man vet varför nuet är som det är) så vet inte vem Lotte är. Men jag antar att hon måste beskrivas som en väldigt vettig person. ;)

Gör gärna en tråd om Szonde, har en känsla av att en nämnt nåt om sektorer och fördelning. Har också en känsla av att en bok jag läst i och influerats av i barndomen kan vara lite utvecklad ur det där..

Men förklara mer än gärna!

#61 Det jag sa om Lotte och om Sz 4 var bara menat som rena komplimanger till dig, Zaphix, så ta gärna åt dig!

Angående Szondi, så får jag försöka ta upp det i en tråd när tillfälle bjuds.

#62 Så du påstår indirekt att männen är beredda att begå sjävmord för Zaphix gunst?

#59 Jo det är möjligt. Fick för mig att du ville få det till att vetenskap är lika mycket tro som tro på en högra makt…men så var det kanske inte……jag ska försöka läsa lite bättre vad du skriver

#64: Jo, det var exakt det jag menade. :)

Jag förstår att du tycker att det inte är så, eftersom vetenskap går ju ut på att det måste finnas bevis för det man påstår. Och då handlar det inte om att tro, utan att veta eftersom det finns bevis.

Jag hävdar dock att man inte kan veta, utan bara tro eftersom de bevis man hittar för sina teorier bara är bevis i den världsbild vi lever i. Världen behöver dom inte fungera som vi tar för givet, utan det finns alltid möjlighet till att vår verklighet är falsk.

Men vi vet saker som hur en atom är uppbyggd, att dinosaurier fanns och liknande. Det kan vi bevisa.
Men jag har aldrig sett en atomkärna, utan jag tror på de som berättar hur den är uppbyggd. Lämningarna efter dinosaurierna kanske är ditplacerade för att vi ska må bra i vår vetskap om att vi har en historia, vilket i sig gör att vi kan fokusera på framtiden.
Dinosaurierna kanske inte har funnits, världen kanske skapades på 1920-talet av en högre makt av nån anledning, när den skapades så planterade man in en bakgrund också.

Man kan tycka att jag har lite barnsliga tankebanor, overklig världsbild och inte har kommit in i det verklighetsbaserande tänket än.
Må så bara, men det är därför jag menar att vi tror, inte vet.

#63: Fast det är ju precis så det är, börjar bli lite jobbigt med att aldrig få annan post än självmordsbrev från män nu..

Eller hur det nu egentligen ligger till..

#65 Det där abstrakta tänket gillar jag, bra skrivet. Jag har filosoferat i samma banor, och då köper jag att "alla är troende".

#63 Ha ha ha! Där fick du allt till det!

Nja - personligen är jag inte ödestroende eller newtonian in absurdum; i synnerhet inte när det gäller levande och mänsklig materia. Jag jämförde Zaphix med Lottes personlighet. Denna personlighet kanske vissa menar ger upphov till mäns självmord, och så kan det kanske vara. Men en del män, som lär känna denna femme fatal, kanske ändå klarar sig undan. Hur som helst var det inte denna aspekt jag syftade på!

tillräckligt kristen för att bära kors utan att skämmas. Men inte såpass att jag besöker mässor och anser att vi är stora syndare. Snarare plockar jag det gottigaste men bara ur en godislåda till skillnad från er ekeletiker däruppe=)

#65 Jovisst kan det vara så att vi lever i en "matrix" värld där allt är falskt och vi i själva verket lever i en bubbla med slangar….men hur sannorlikt är det? Måste man verkligen kalla det en "tro" att gräset är grönt?

Inte heller behöver man faktiskt vara vetenskaps fanatiker för att vara ateist…..för min del är det enda man behöver är att läsa en sk "helig bok" ,blandat med lite sunt förnuft….

Men inte sagt att det inte kan vara spännande att filosofera ibland!

Jag kommer född i Sverige men min familj är tibetansk, så jag har snott deras religion och är buddhist.

Är det någon här som till äventyrs har läst Stanislaw Lem? Det gjorde jag (nångång på tidigt åttiotal, tror jag) och fick något att grunna på. I en av sina böcker framställde denne polske författare ett samhälle, som var helt och hållet som en kuliss. Bakom den sköna kulissen fanns bara svarthet, avgrund och fulhet…

#72 Har i alla fall läst solaris….kanske någon mer bok av honom också…men inte den boken du pratar om tyvärr.

Jo sf-böcker kan vara riktigt tankeväckande.

#73 Det var i alla fall inte Solaris - men minns för övrigt inte bokens titel. Kanske en av hans mindre kända? Men för mig en av de mest betydelsefulla böcker jag har läst. Tror, att den möjligtvis kan ha ingått i Bra Böckers utgivning vid tiden, eller eventuellt i någon annan bokklubb.

Att inte tro är inte att kränka någen men att inte tro på gud är inte att skriva att han är äcklig och har kvävt i sitt eget skägg mm. Jag tror inte på gud, allah, budda eller några av de hinuistiska gudarna tex. shiva eller kali. inte heller tror jag så som sikerna gör eller som naturfolken men jag skulle ALDRIG säga något illa om deras gud/gudar och hur de tror. Det får stå för dem och jag tänker inte dömma dem.

Jag skulle kunna säga att alla som inte tror på någon gud är korkade eller att vetenskapen är så korkad att den kvävts av dumma naturlagar….

men eftersom jag inte tycker det så säger jag inte det. Att ha ett öppet sinne och låta människor tro på det som de vill är mer min stil. 

Tro är en stark makt… mycket starkare än sanningen… troende människor får sin styrka i från sin tro sin övertygelse inte från om andra håller med om att det verkligen verkligen är sant.

Nu vill jag bara önska alla ett gott nytt år!

kunde inte ha skrivit det bättre själv igorflickan.

# 76

Tack gumman…

Har jag nämnt min önskedröm om att bli professor i religion och eller teologi….?

jaa och du kan så mycket om detta.

var längesedan vi pratades vid. är kul att du är aktiv här igen. kram

jo… jag har inte riktigt haft lust att hänga här ju…  men nu är tillbax iallafall för en stund

#75 Jo det det var bra skrivet tycker jag också

Det otäcka är ju när någon far psykiskt och/eller fysiskt illa av en religion, då får man inte vara för mesig och säga att man får ju tro vad man vill….

#80

Helt sant, men oftast är det ju människor runt om krig som missbrukar sin makt och kallar detta för "tro" men om religionen och tron får människor att lida så är det inte längre något gott och det ska vi inte respektera.

Ett ex. är ju det som hände i Knutby, det berodde ju inte på gud eller på kristendomen utan snarare på att Helge Fossmo mf. lyckades få makt över andra människor och sada och utnyttja dem. Helt fel och fullständigt oacceptabelt men den skyldige var inte gud liksom.

kanske man ska bli sekledare  då tjänar man massor med pengar.

haha

#82 Men hallå jag ska vara ledaren i sånna fall!!!!!

Sekten heter Charles town och jag ledaren är MammaCharles!!!!    HAHAHA

Charlotta är ju en kvinnlig variation på Charles!!!!

OBS detta är ett skämt!!! vill ni gå med i min säkt sätt in alla era pengarar på konto 666/knäppgöken. haha

Jag är troende spiritualist  jag tror på en Gud och en högre energie.

Jag tror på ett liv efter detta och på andevärlden.

Men jag tror inte på religon  97% av alla krig i världen är pågrund av religonsfrågor.

Tittar man på alla religoner så har dom samma grunder.

Så oavsett vad man har för religons tillhörighet så är jag övertygad om att alla har samma Gud men att religonen är anpassad till vilken kultur du tillhör.

Inte alls så konstigt att dom från varmare länder inte äter gris kött o anses som ett orent kött  eftersom det bildades trikiner i griskött i värmen så folk dog av att äta griskött en typisk anpassning av att religon anpassas beroende på var man kommer i från.

Tänk på att alla religösa skrifter är fler tusen år gamla skulle dom skrivits i dag så hade det sett helt annorlunda ut.

Lasse

Angående religion, så har jag mycket större förståelse för religion idag än jag hade för några år sedan.

Förut tyckte jag som så att ifall man kallade sig kristen, så skulle man tycka precis så som bibeln säger. Tyckte man inte så, så var man ju antingen inte kristen eller så ansåg man själv att man skulle till helvetet efter döden.

Nu tycker jag inte så. Dels för att jag har insett att bibeln kan tolkas på olika sätt. Att gå på vatten kan betyda att man klarade något ingen annan gjort. Att förvandla vatten till vin kan betyda att man lyckades få förhållandena bättre, och man hade "råd" med vin, istället för bara vatten.

Alla skrifter i bibeln, är någons tolkning, och man är fri att ha en egen tolkning av Gud, himlen och så vidare. Det som blir klurigt där är då att se skillnad på Kristendomen, Judendomen och Islam. Tolkar man det olika så kan två individer av olika tro faktiskt ha en väldigt liknande tro, bara med olika Gudar.

Nu har jag dock inte läst bibeln, utan bara stycken från den, så jag kanske inte är helt korrekt i mina uttalanden, ens för mig själv.

Dock skulle jag aldrig kalla mig religiös i nuläget, då jag tycker att om man är religiös så är man djupt troende. Det är inte jag. Jag har en tro, dock ingen erkänd tro, men jag skulle aldrig säga att jag vet något om efter döden eller meningen med livet, jag tror bara, och funderar på mina teorier, ändrar dem ibland, och lämnar vissa svar öppna. 

Problemet som jag ser med många erkända religioner, är att det antas att vi är civiliserade varelser utan instinkter. Man kan aldrig bortse från någons instinkter. Jag kommer alltid vara en förespråkare för att vi är lika mycket djur som alla andra djur.

#85 En sällsynt mogen "insändare" av en, som enligt egen utsago inte är så gammal.

Därför vill jag kommentera dina tankar bara något lite.

Det du säger om att du anser att vi människor är lika mycket djur som andra djur, fjärmar dej - precis som du själv påpekar - från flera andra religioner, inte minst den kristna. En central tanke i den kristna läran är ju just, att vi människor, till skillnad från djuren, har en fri vilja som kan sätta sig över djuriska drifter så, att vi slipper bli slav under dem (de drifter, vi trots allt dras med).

Jag är troende kristen. Tolkar dock bibeln på ett sätt som jag inte tror är så vanligt.

#87

Nu lämnar du oss ju sprickfärdiga av nyfikenhet…. hur tolkar du bibeln och varför???

#85 mycket klokt sätt att se på bibeln, allt är inte självklart och man får hitta en egen tolkning, och ett eget sett att möta tron…. Antagligen är det många kristana nu som inte alls håller med mig, men det skiter jag faktiskt i.

#Varulv du är har just blivit en person som jag tycker är smart… tänk om folk bara kunde fatta detta med fläskkött och ex. skaldjur…. och att gud faktiskt bara är gud….samma sak olika namn.

Om människor var lite mer öppna och tillmötesgående mot andra människor skulle vi slippa många saker… men rädslan är allt för stor tyvärr

#88 Enligt min kunskap så kan man tolka bibeln som det passar en.

Jag tänker på t.ex. Jehovas vittnen, de har ju en egen speciell tolkning av bibeln.

Bibeln är bitvis motsättningarnas bok och om du skulle orka lusläsa bibeln, så tror jag att du/ni kan hitta något som passar just dig/er.

Så bibeln och den kristna tron är inget för mig. Ingen annan tro heller.

#89 Jojo det stämmer säkert…. och jag menade inte att man ska eller får tolka det helt upp åt väggarna. Jehovas vittnen är ju lite speciella ja, och de tolkar ju som de gör men jag tror inte de har mer fel än vi andra.

Att en del inom den trosriktningen sen har gjort en del saker som är avskyvärda så…. tror jag ju inte att det beror på att de är vittnen utan om man ser sig omkring så finns det onda människor som kallar sig kristna, judar, muslimer, ateister, satanister, siker, pingstvänner…. ja ni fattar väl?

Att inte tro är helt ok, jag tror men vet inte på vad… sviktande och osäker men jag önskar att jag vore säker att jag hittade min plats och blabla blabla….

Jag tror iallafall på jultomten!

#90 Jag vill tro på mina medmänniskor!!!

#90 Inte särskilt smart att tro på jultomten! Men på givandet, det tror jag! Dock ej på det dikterade givandet. Men på det spontana, när det kommer sig för att förekomma.

Men julen som dikterad ritual kan ju iofs vara ett bra tillfälle att låta folk öva sig i givandets konst…

#92 Jag tror på glädjen och givandet och på att ha sitt barnasinne kvar…Allt som tomten, är godheten

Varför är det inte smart…?

#93 Njä - för Tomten, han finns ju inte…

#94: Gör han inte? Hur vet du det?

Jag använder mig av principen att allt finns, tills man bevisat motsatsen. Allt för många är så enkelspåriga och anser att inget finns, tills man har bevisat motsatsen.

Lite mer.. Positiv syn på världen helt enkelt.

Så visserligen så tror jag inte på tomten såsom man vanligtvis skildrar honom. Röd dräkt, korpulent, långt vitt skägg, delar ut julklappar till alla och har en verkstad på Nordpolen.
Däremot kan jag klart tänka mig en tomte som sitter i en liten stuga i skogen och sprider ut givmildhet (i form av att ge glädje och kärlek till andra, inte materiella ting) genom tankekraft.

Eller nåt sånt..

Igorflickan - vi gör upp våra affärsplaner tillssammans

vad jag vet så behöver man ju inte ens vara religiös för att vara sektledare. finns ju många bevis på detta

nä skämt åsido

vi är nog för snälla för det , eller

#95 Som en metafor för givmildhet etc. fungerar ju Tomten utmärkt; där har du helt rätt. Precis som "Kung Bore" är en metafor för vintern, "Fru Fortuna" för "tur" osv. Så länge vi människor är medvetna om att det är metaforer och inget annat, så är det helt ok. Men om vuxna människor efter barnaåren fortsätter tro, att tomten finns i verkligheten - så är det inte så smart, menar jag.

#97: Man kan se det som en metafor om man vill. ;)

Tror det räcker med den meningen faktiskt. :)

Hmm…. Tomten finns jag såg honom ju dag när han delade ut godis till barnen…. ärligt talat var det två tomtar i röda kläder och de var tvättäkta.

… Kanske är jag inte så smart och kanske tror jag inte på tomten som om han verkligen fanns med nordpolen och allt var det innebär men det finns ju inga bevis för att han verkligen inte finns och det finns ju inga bevis för att gud inte finns…Jag vet inte om gud finns men jag kan inte säga att nej jag vet säkert att gud inte finns, Jag törs heller inte göra det uttalandet om tomten. Eftersom jag gillar att veta vad jag pratar om.

Åter till "mina" tomtar som delade ut godis till barnen på julgranssvängen. Den glädjen som de spred var verkligen äkta och det är glädje, givmildhet och ett och annat julmirakel som tomten representerar för mig.

Timmelin: Du har fel jag är väldigt ond och bara väntar på att ni ska sluta upp bakom mig och dyrka mig  moooohahaha

haha

med tanke på att det står att man får sälja sin dotter, eller om det var syster, så tycker jag väl ändå att bibeln är lite gammalmodig ibland..

men om man tänker tillbaka lite på tex tintin barnböcker som fanns tidigare där det sprang omkring negrer (och stod så alltså) så får man ju förstå att en bok färgas av tiden den skapas i, precis som vi människor.

Sen så har väl faktiskt kyrkan nu gått ut med att big bang faktiskt har hänt, men att det var gud som skapade den. Det är kanske bland det bästa som dom gjort tror jag. Eftersom man hittar bevis på saker, via vetenskapen, är det mer eller mindre bara barnsligt att förneka dom.

Och när det gäller bibeln så är det ju faktiskt så att hur mycket man än tror på gud och jesus och sådant, så är bibeln skriven av människor, visst?

Men i slutändan så är väl det viktiga ändå att man försöker leva ett bra liv, göra bra saker ibland och sådant, inte vem som har rätt eller fel om vad som finns eller inte?

Finns gud? Finns gud inte? Om ni är trevliga mot mig så är jag trevliga mot er. Jag hjälper andra när jag kan och blir hjälpt av andra ibland. man kan vara snäll utan att "fjäska" liksom.. Jag kommer alltid att bjuda på det jag har, vare sig jag e rik eller fattig, och känner många likadana.

Men jag har tänkt på en grej som jag är dålig på som jag försöker bli bättre på, det är just att faktiskt acceptera hjälp av andra också. Ni har säkert hört uttrycket att det är bättre att ge än att ta eller hur det nu går, men värt att tänka på att det går inte ge någon om ingen tar emot.

nu har jag svamlat färdigt för en stund