O stackare.

Faktiskt en intressant tråd du tar upp det här med smärta.

För min del fungerar det på följande sätt. Jag är enormt smärttålig då man ska sätta dropp, efter operationer mm

Men inget alls när när jag tex har ont i foten, höften mm och inte vet vad det beror på.

Hänger du med i mitt tänkande och förklaringssätt?

Jag har LÅG smärttröskel tror jag att jag skulle kunna säga. Får ont om någon petar på mig eller slår mig på skoj. Minsta lilla smärta gör mig rädd… Typ så att jag tror jag ska dö ch att det är farligt med smärta.

Ett komplicerat kapitel för mig som aspergare; har inte rett ut det egentligen alls för mig själv ännu.

Låt mig beskriva det som så: Jag är enormt känslig för "små" retningar (det där med tvättrådslappen på insidan av tröjan etc., ja du vet).

Samtidigt kan jag tåla ganska så rejäla "stora" retningar - kan lida ganska mycket utan att beröras nämnvärt av det. Men detta kan iofs vara ett inlärt beteende. Hos tandläkaren tog jag aldrig bedövning för någonting, tills denne mer eller mindre tvingade mig att ta bedövning inför en rotfyllning. Och visst, det var ju bekvämt och bra; man kunde halvligga där och avslappnat tänka på annat under tiden…

Beror på vad det är för typ av smärta. Snabb smärta, tränat kampsport tidigare, som hårda slag och sparkar är okej. Det gör ont, men det är lugnt.

Däremot molande smärta, typ magkatarr, pallar jag inte. Då ligger jag i fosterställning och biter mig själv ni armen för att avleda smärtan.

Har råkat ut för nästan samma sak som dig, bröt fotleden när jag ramlade av hästen förra sommaren. Ledbandet i andra fotleden kraschade vid samma avramling. Hade inte så ont då, men det var nog för chocken, när chocken släppte satt jag redan i ambulansen med morfinsprutor i mig.

Efter operationen hade jag inte så ont egentligen, men värsta känslan var när jag låg i sjukhussängen och de sa att jag fick gå hem när jag kunde gå på kryckor. Fast jag hade två skadade fötter, det gjorde ont.

Men jag har låg smärttröskel när det gäller molande, men rätt hög med kortvarig smärta.

# Izra  ajajaja,, stackars dig.. kram på dig..

Som barn-ung kunde jag stänga av smärta och upplevde nog ej smärta på sånt sätt.

ju äldre jag blivit ju mer smärtkänslig har jag blivit.Jag har värk/smärta varje dag i kroppen och haft mkt långvarig smärta i munnen.Faktiskt livshotande smärta i munnen.

Jag känner mig väldigt skör,är rädd för att halka,eller att nån ska puffa till en m.m.För jag tycker att det gör så in i h-vete ont!

Blir jag sjuk,texförkyld blir jag oxå väldigt sjuk,och det blir alltid långvarigt.

Så i dag har jag mkt låg smärttröskel.

Tycker oxå att det gör ont med tvättlappar,sömmar,m.m,kan t.o.m får blåmärken av såna småsaker.

varulv - jag har gjort en rotfyllning också en gång i mitt liv, då också med bedövning. jag råkade somna mitt under behandlingen. tala om att koppla av.

6# hehe jag har oxå råkat somna under en rotfyllning har sån hemsk tandläkarskräck och är helt panikslagen innan men när väl bedövningen har tagit så brukar jag slappna av så jag somnar istället

smärta usch jag är så less på smärta har levt med ständig smärta sen jag va 7 år gammal det blir alltså hmm cirka 23 år

mer och mer så känns det som om all ny smärta som tillkommer tippar allt över ända bara lite ont i en fot till exempel om jag har skadat mig gör att hela kroppen skriker av smärta otroligt jobbigt och man blir så trött så lessen och så jävla grinig

#6 Visst var det skönt med bedövning!

…Så - varför tandläkarskräck…!?!

Jag tror att för att bli tandläkare så måste man allt vara en ond varelse. Tandläkare är så läskiga, man ligger där i en stol, helt oskyddad och har en person som gräver i munnen och säger slumpvis vald bokstav och siffra till en lite mindre ond varelse.

Jag har sjuk tandläkarskräck, får panikattacker, tror det är pga. att jag inte har kontroll över situationen. Jag måste ha lugnande medicin, lustgas och mamma med mig om jag ska klara av ens en vanlig tandkoll.

Så #7, jag har full förståelse för tandläkarskräck, är så läskigt!

haha jo man måste nog va ond för att vilja bli tandläkare

i mitt fall så va allt oki med tandläkare tills en riktigt ond sadist satte bedövningssprutan fel det gjorde nåt så fruktansvärt ont såg både stjärnor och planeter och sen va jag helt bortdomnad i både ansikte och hela huvudet i flera timmar

sen dess så är tandläkare förknippat med svår smärta och sen oxå det här att man känner sig så förbannat utlämnad

kom på en sak till sen har jag träffat på flera tandläkare som inte alls tar någon hänsyn utan dom tycker att man bara är gnällig

skämt åsido så finns det faktiskt tandläkare som är änglar min son har haft en sån en ung tjej som verkligen har tagit hänsyn och vart så go emot honom och inför allt jobbigt så har han fått lugnande medel

Läskigt med sprutan, nu kommer jag ju bli ännu räddare. Min bror har stor sprutfobi, och det har smittat av sig endel på mig tyvärr.

En gång lurade tandläkaren mig, sa att det kommit ett nytt sätt att ge bedövning på, man behöver bara droppa lite medel istället för att spruta. Men hon sa att hon brukar använda sprutan att droppa med, för det var lättare att dosera så.
I dimman av starka lugnande och lustgas så blev jag mest lättad och tänkte inte så ifrågasättande.

Men såklart hon lurade mig, borde jag ju fattat om jag inte var så påverkad, och hon stack in sprutan och sprutade. Gjorde ont, men av allt lugnande så trodde jag fortfarande på henne men tänkte att det kanske sved av medlet..

Det går dock bra att till och med laga hål med massa lugnande och lustgas, ligger mest där och befinner mig i en annan värld, myser av känalsn för att en gångs skull slippa ångest och vara avslappnad. Har GAD, så har alltid ångest i kroppen annars.

Så lugnande och lustgas är ett hett tips för att klara av tandläkaren. Iofs har tandläkaren tipsat mig om KBT för fobin, men det vågar jag inte, då måste jag ju möta ondskan opåverkad..

lustgas får jag inte prova vad jag har kunnat läsa mig till i alla fall har astma

har provat lustgas på förlossningen men tyckte det va rena skiten så det hoppar jag över

lugnande har jag däremot inte haft tillgång innan men nu har jag fått det så det är nog nåt man får ta till innan

KBT funderar jag på men det låter så läskigt och då måste man verkligen va motiverad och orka med 
dessutom undrar jag hur det kan påverka smärtan det är det som är det värsta för mig hur får man ner den till uthärdlig nivå

jag fick testa en lite nyare bedövning hos min gamla tandläkare för några år sen då man med en pytteliten nål bedövade bara tandköttet runt tanden det va smärtfritt men det hjälpte tyvärr inte mig utan jag fick ha vanlig bedövning

en jobbig sak som drabbar mig när dom bedövar nerverna är att jag får en sån nervsmärta efteråt jag har så ont att jag kan sitta och banka huvudet i en vägg i 12 timmar för det gör så jävla ont och det är enda sättet att härda ut att få en annan smärta o tänka på har fortfarande inte hittat nån tandkläkare som kan nåt om det här utan det rycks bara på axlarna och typ jag är överkänslig

fy tusan bara att skriva och läsa om eländet gör att jag får ångest

Jag får också ont efteråt, men tycker också det är sjukt läskigt att vara bedövad i ansiktet så får ångest av det. Kontrollbehov, javisst.

Det bra med lugnande och lustgas är att jag blir så trött av det så jag lätt kan somna innan bedövningen börjat släppa, sova typ fem timmar och då ha sluppit värsta smärtan och ångesten.

Men jag vet hur hemsk nervsmärta är, äter medecin mot nervsmärta, men för min GAD och glömmer jag ta en tablett den tiden jag brukar ta det så får jag ordentlig smärta i hela kroppen. Blir bra efter jag tagit den, men innan är det inte roligt.

Men jag tror också att psyket hänger mycket ihop med kroppen, så jag tror att man genom KBT kan få lättare att hantera smärtan. Även om smärtan är fysisk, så tror jag på att man genom olika metoder att ändra tankesättet runt den kan få det att bli lättare.

Ja tandläkare måste nästan vara psykologer, det är så viktigt att man blir tagen på rätt sätt.

Var ju en bestämd liten tös med en bestämd mamma och det var till min fördel. Var en häxa till tandläkare och när jag var sex år skulle jag få henne, men min mamma fixade en annan innan jag gick dit. Hon harde hört negativa saker om denna tandläkare.

Många andra barn hade inte föräldrar som protesterade, men jg är nog lik min mamma och finner mig ju inte bara i saker.

Fick en jättebra tandläkare med ett lugn och positivt synsätt.

kan ej läsa ang tandis… är för rädd… blir sövd…

Har fått höra att jag har otroligt hög smärttröskel.
Levt med nervsmärta i nacken i över 10 år och från början dövade jag den med allt möjligt som jag fick ut från sjukvården.
Nu lever jag utan minsta lilla värktablett, har vant mig vid att ha ont och lärt mig leva där efter.

Ex: 1. Var hos tandläkaren akut efter ett slagsmål där en tand hade gått av, lät de dra den utan bedövning. Den smärtan varar ju bara ett par sekunder, och vad är det mot en smärta som varar i år?

2. Hostade och spydde blod nu i mellandagarna, hade lite ont i bröstet. Tänkte att det går la över, men min nuvarande tjej tog mig bokstavligt till läkaren och det visade sig att magmunnen var inflamerad och så fort jag började med medicin försvann det onda.

Kanske inte så bra att tänka att det går över alla gånger, men när det inte känns så farligt känns det ju bara dumt att uppsöka sjukvården.

hej light…. visste genom texten att du var kille. känner igen min make i dig. lyssnade faktiskt på en föreläsning en gång om att män är betydligt sämre på att lyssna på kroppens signaler

ingen kritik utan bara ett faktum