Jag vet inte faktiskt.

Äter sju olika mediciner varje dag för psyket. Det är endel, tar ett tag att få allt rätt i dosetten, tur jag bara behöver göra det en dag i veckan.

Känns som att jag provar nya mediciner, men aldrig får en chans att trappa ur de gamla. Fick övertala läkaren sist jag pratade med henne om att det var en bra idé att gå ned i dos på en medicin, då jag mådde sämre efter vi ökat den.

Jag vet att åtminstone två av medicinerna hjälper, att jag behöver dom för att leva ett drägligt liv för tillfället. Men de andra fem är jag inte säker på att de ens hjälper.

Är orolig för att det är medicinerna som får mig att må dåligt, men vad vet jag, kan bara lita på vad min läkare säger.

Jag får annan behandling, nyss avklarat ett halvår av KBT med visst resultat. Ska få en ny samtalskontakt, remiss är skickad till sjukgymnast för att få lära mig övningar som kan lindra ångest. Ska göra test på fredag för att se om jag behöver öka dosen på adhd-medicinen. Så jag får annan hjälp, vi testar olika saker som kanske fungerar och skönt att de gör koller på vilken dos jag egentligen bör ha av centralstimulerande.

Jag har bara 3 och en som används dagligen och det är iktorivil. dom andra är xanor och Stilnoct men dom tar jag bara vid absoluta nödfall.

Att medicinera mig är otroligt svårt, jag är undantaget som bekräftar regeln inom medicin mer eller mindre… bivit kallad paradox och det är ju lite kul så länge man inte är döende pga. medecinen

Jag är det inte då ag tackat nej till all typ av psykofarmaka.

Jag äter bara mina Ritalin i nuläget.

Har blivit erbjuden både det ena och det andra - allt ifrån antidepressiva till lugnande och sömnmedel - men har tackat nej, då jag redan testat alla möjliga varianter utan effekt. Mediciner är bra när de fungerar, men jag är väldigt noggrann med att plocka bort sådan medicin som inte fungerar. Vill hålla kroppen så ren som möjligt.

Just nu är jag inte övermedicinerad, jag äter ingenting. Men vem vet om jag blir erbjuden något nu, när man ska sätta in nåt mot ADHD?

Jag var definitivt övermedicinerad när jag var yngre. På BUP medicinerades jag som 10(!)-åring med hästdoser Nozinan, som jag förväntades fortsätta med resten av livet. Den hjälpte iofs inte min rastlöshet. Jag fick senare (som tonåring) Stesolid och Librium, som inte heller hjälpte…

Jag är försiktig med medicin, och vill bara ha det som jag känner gör nytta. Dvs mer nytta än vad jag får i biverkningar.

i en drömmvärld finns det plats för mig å min ADHD m.m å i den världen får jag lära mig hur,var och varför.dvs sova,äta,gå på toa,nån form av planering osv.efter allt detta i min drömmvärld så kan man få prova medz för att se om man ev själv mår bättre å blir hjälpt av den.

Jag går på låga doser av mina mediciner. Vet inte just nu vilket av dessa som är psykofarma.

Risperidal 2mg
Venlafaxin 75mg
Ketipinor 100mg

Sen har jag Altyr(nånting hette den) för artrosen.

Jag vet flera som blivit antingen övermedicinerade eller felmedicinerade, och några både och. T.ex så kan någon med ADD ha fått centralstimulerande, och blivit mer uppåt på detta. Så uppåt att personen blir manisk. Istället för att läkarna då har minskat dosen, så har man skrivit ut nästa medicin som manin, och den medicinen har fått personen att må dåligt, så det har blivit medicin mot detta, och sedan sömntabletter på det.

Personen själv upplevde att det räckte med endast den första medicinen, och kände sig inte manisk, men hade nog hellre fått en lägre dos av den medicinen, än alla tilläggsmediciner.

Sedan har jag sett alltför många som drabbats av allvarliga biverkningar, för att jag ska gilla dessa mediciner. Jag har sett åtskilliga fall, där folk har blivit riktigt psykiskt illa däran, av dessa mediciner. Alla centralstimulerande kan ge upphov till bland annat depressioner och självmordstankar. Detta gäller även de antidepressiva (så kallade SSRI-preparat).

Jag är inte mot förbud för dessa mediciner, för det finns ju folk som upplever att de fått ett mycket bättre liv med dem. Däremot tycker jag att man inte ska prova medicin som första åtgärd. Fysisk Träning, KBT och anant bör sättas in i första hand, och sedan använder man medicin som komplement. Medicinen ska inte vara det första och enda som sätts in. Jag vet många som bara fått medicin, och inte blivit erbjudna KBT och annat alls. En del har blivit erbjudna KBT och annat som komplement till medicinen.

Jag tycker att det låter lika sjukt som att man skulle rekommendera folk att leva på vitamin- och mineraltabletter, och till några få rekommendera att äta en macka som komplement. Självklart ska man väl äta mat, om man kan, och har man ändå visa brister på vitaminer eller mineraler, så kompletterar man med piller på burk. Sedan finns det ju några få som har födoämnesallergier mot nästan all mat, och därför inte har så mycket alternativ till att leva på vitamin- och mineraltabletter och så, men det innebär ju inte att man ska rekommendera resten av folket att leva på detta sätt.

Alla som har medicin, eller överväger medicinering, mot såväl ADHD som depression, tvångssyndrom med mera, tycker jag bör kolla upp sina mediciner på http://www.fass.se/

Det är en företeckning över alla godkända mediciner i Sverige, och där kan man läsa allt om sin medicin, som biverkningar, in- och utsättningssymtom, vilka som bör undvika att ta medicinen (t.ex om man är gravid eller om den bara är till för vuxna med mera).

Klicka på "SÖK" bredvid där det står "Läkemedelsnamn", och fyll i namnet på medicinen. För vissa mediciner är det rätt skrämmande läsning att läsa om biverkningar med mera.

Det är också skrämmande när man läser att en viss medicin inte ska användas för personer under 18 år, och man vet att det finns läkare som ändå skrivit ut sådan medicin till barn.

#8-9: Jag äter vitamintabletter, men visst skulle jag klara mig bra utan det, men isf måste jag äta kött. Hellre äta vitaminer än döda djur.

FASS är superbra, i måttlig mängd. Man måste trots allt förstå att för att ett läkemedel ska bli godkänt så ska den bra effekten av den vara betydligt större än biverkningarna.

Jag har ätit och testat många mediciner, dock bara slutat med en av dom pga. att biverkningarna översteg den goda effekten. Resterande medicin jag slutat med har varit pga. brist på effekt alls.

Biverkningar på mediciner brukar även avta efter första veckorna.

Jag skulle inte vilja vara utan min Lyrica någonsin mer, har GAD och allltid haft det. Var en uppenbarelse om vilket lugn jag fick när jag börjat med Lyrican. Den ger dock bieffekter, men det är klart värt dom, hellre det är konstant ångest i olika grad.

#10 Det är okej att vara vegetarian eller vegan, och komplettera med vitamintabletter, för du äter ju i alla fall maten i första hand, och kompletterar med tabletter, och inte tvärtom.

Du skrev "Man måste trots allt förstå att för att ett läkemedel ska bli godkänt så ska den bra effekten av den vara betydligt större än biverkningarna"

och i nästa mening "slutat med en av dom pga. att biverkningarna översteg den goda effekten"

Med tanke på vad du skrev i den första meningen, så borde den medicinen du slutat med inte ha godkänts. Nu är det ju så att alla inte drabbas av samma biverkningar. För en annan som tar just den medicinen, så kanske de goda effekterna är större än biverkningarna.

Det är så olika från person till person, och just därför anser jag att alla bör sätta sig in i eventuella biverkningar. Då kan man ju vara uppmärksam på om man drabbas av dem.

Hur många vet att antidepressiva mediciner kan förvärra en depression? Om man nu är deprimerad, och tar medicin mot det, så kan det ju vara lätt att tro att dosen är för liten, och så går man till läkaren och be om en högre dos, vilket kommer att öka på biverkningarna ännu mer.

Jag menar inte att vi ska ta bort alla mediciner, för jag vet som sagt att många upplever en större livskvalitet med mediciner. Däremot tycker jag att alla ska informera sig om för- och nackdelar, och inte bara lita på läkarna eller andra.

När det gäller mat, så kan folk stå och läsa hela innehållsförteckningen, för att kolla att maten inte innehåller tillsatser med E-nummer, men de stoppar i sig mediciner som de inte har en aning om vad de innehåller.

De flesta tillsatser med E-nummer är dessutom naturliga ämnen, och inte konstgjorda, som t.ex E300, som är detsamma som askorbinsyra (även kallat C-vitamin).

En del människor väljer alltså bort produkter med sådana E-nummer, utan att ens veta vad det är de väljer bort, men är helt okritiska till att stoppa i sig konstgjorda ämnen i form av mediciner.

Jag har ätit en massa olika mediciner de senaste åren. Har haft en djup depression och ingen medicin som testades fungerade inte. Min syster har också haft en depression så jag föreslog den medicinen för läkaren. Det visade sig att den fungerade bättre än övrigt jag provat. Resultatet var dock inte tillräckligt bra så tillslut fick jag ECT, ca 30 behandlingar. Det hjälpte vilket jag är glad över!

Efter ECT åt jag antidepresivt (venlafaxin), sömntabletter (zoplikan och propavan), antiångest (oxascand) och "humörstabiliserande" (lamotrigin). Sömntabletterna slutade jag med i höstas för jag sov lika dåligt utan.

Nu när det visat sig att jag ev har Aspergers så håller jag på att trappa ner venlafaxin efter förslag från läkare.

För tillfället äter jag 75 mg venlafaxin och 300 mg lamotrigin varje dag.

Jag läser alltid bipacksedeln när jag får en ny medicin. Jag vill veta vilka ev biverkningar jag kan få.

Jag har själv varit felmedicinerad och det var mkt obehagligt och fick stora konsekvenser.nått som är oerhört jätteviktigt att komma i håg är att dom du lever med / umgås med ska veta om att du börjar med mediciner,för det är oftast dom som kan se förändringarna och säga om det går åt helt fel håll.För är man som jag var felmedicinerad kan man oftast inte se / förstå det själv.det går av bara farten så att säga,och läkaren "känner" inte dig som patient på så sätt så dom uppmärksammar när det är fel,oftast,min egen uppfattning.

min dåvarande läkare höjde dessutom dosen när jag själv sa att jag ej märker någon skillnad.vilket gjorde saken ännu värre.ett samtal på 30 min gjorde mig till en totalt förändrad människa.mkt läskigt!det slutade med att jag tog alla mediciner och slängde i soporna,satt i ett hörn och hade minipsykos under en kortare tid.det var dock bättre än att fortsätta medicinera.det hade slutat ??..

#13 Bra skrivet Svea! Vitsen med mediciner och annat är ju att man ska må bättre. Tyvärr blir det väldigt fel ibland. Det kan vara fel medicin helt och hållet, eller så drabbas man av allvarliga biverkningar. Som jag skrev tidigare så kan antidepressiva ibland förvärra en depression.

Det kanske den som tar medicinen själv upptäcker, men är man då inte medveten om att det är en biverkning, så kanske man tror att dosen är för låg. Då går man till läkaren och ber om att få en högre dos. Så det kan bli fel på flera sätt.

Alltid bra att både man själv OCH nära anhöriga läser på om biverkningar.

Bra att du tog upp det Svea, för jag hade missat att skriva att skriva det där med anhörig, vilket är viktigt.

# 14   ja det e ju jätteviktigt. tack. jag är dålig på att läsa allt som skrivits i trådarna,skummläser mera.så det finns riks för upprepning från min sida,men det får ni stå ut med.kram

#15 Här var det i alla fall ingen upprepning, utan det kompletterade det jag skrivit mycket bra. Du skrev en sak som jag hade missat.

Har inte läst vad alla skrivit än men jag skriver ändå.

Ja definitivt övermedicinerad…när man får mer biverkningar än positiv effekt

Det känns som om man kanske får bättring i ett avseende men i utbyte får man två försämringar….suck.

Nu tar jag en av medicinerna bara för att omgivingen ska bli nöjda, inte för att det gör så speciellt stor nytta. Det är illa när man känner att man måste ljuga för läkaren mfl bara för att få lugn och ro. Tar nämligen inte alls den dos som jag hävdar/borde.

Känner igen det där med att om det inte ser ut att fungera så ökar man dosen istället för att inse att det inte fungerar, eller i alla fall inte är värt biverkningarna….vill inte hamna där igen….

Ja för två år sedan åt jag en hemsk medicin. Som gjorde mig totalt apatisk och var det kaos omkring mig så brydde jag mig inte alls.

Förut flög jag liksom i taket, och min familj tyckte inte om det, men min apatiskhet var betydligt värre tyckte dom.

Så nu står jag bara på Concerta.

Och terapi.

Och mår betydligt bättre utav det. Men får se om jag kanske måste lägga på något annat. med tiden.

Vi får ju inte bara stå på en dos för att vi har behövt det tidigare i livet. Vår livssituation förändras och vi med den.

Ibland glömmer läkarna det och det blir liksom slentrian.

Angående medicinering så önskar jag att alla läkare var som min magläkare. Han diskuterade med mig, la fram alternatvi, lyssnade på mig och hade till och med uppföljande besök för att se hur medicinen fungerade. Till saken hör att det är receptfri medicin (visserligen i stor dos) som är biverkningsfri.

Ja sådana läkare vill vi ha, dessutom som pratar alternetiva behandlingsformer också.

Inte blundar för alla metoder som finns inom den världen.

Dom är underbara.

Nu vet jag förresten vad jag vill jobba med. Jag skulle vilja ha en liten mottagning för att hjälpa till med massage, det kan jag redan. både taktil och vanlig.

Men också andra metoder.

Jag vill, vill, vill.

Då ser jag till att jag blir landstingsansluten och så är ni alla välkomna till mig. Jag lovar att jag lyssnar .

#20 Jag står först i kön för att få massage, och jag kan erbjuda coaching i utbyte ;-)

Då startar jag verksamheten. tjänster och gentjänsten är ju alltid bra .