Oj jäklar vad långt det blev

Jag fungerar likadant fast av en annan anledning. Ringer de och frågar mig hittar jag på anledningar till varför jag inte kan. Varför? Antagligen är jag lat. Är hellre hemma och gör ingenting. Det jag frågar mig är; är det rena latheten eller beror det på min ADD. Orkar inte träna. Är jag lat eller beror det på min ADD. Hur blir man lat. Ja ni fattar…

Ja jag kan vara likadan med Träning. JAg vill träna och då menar jag verkligen vill för man mår så bra efteråt. Men det kan ta en hel dag att komma tillskott, bäst resultat blir det om jag planerar in det på min att göra idag lista. Men att det kan vara så svårt att få arslet ur vagn till saker som man faktist egentligen vill.

Är väll dum knäpp lat eller något.

Jag är likadan som du, vad gäller detta - och av samma anledning som du beskriver här ovan.

#0 Jag är oxå likadan. Måste veta i god tid innan så jag kan planera. Mitt boendestöd kunde ringa 10 min innan de skulle komma och då säger jag att jag har annat för mig. och i tisdags väntade jag att de skulle ringa eller komma men ingen hörde av sig alls. Blir skitsur på sånt

Är precis lika dan.

Jag har aldrig lyckats behålla ett jobb.

Jag fixar absolut inte sånthär, inte fixar jag ifall sambon blir inringd hipp som happ heller. Det vållar en hel del problem Jag behöver veta minst några dagar i förväg annars flippar jag ur.

Skönt att höra att man inte är ensam om detta, man känner sig som en dum och lat idiot i brist på bättre ord.

Jo blir oxå sådär om sambon ska jobba extra så ställer man in sig på det så blir det inget av, man blir helt ställd och lixom jaha men…

Men skönt att veta att det finns fler som mig ute i landet alltid trott att det bara är jag som är såhär.

#8 Nej, nej… Du är absolut inte ensam!

Jag svarar oftast inte ens i telefonen om det ringer utan att jag är förberedd på det - och öppnar för den delen aldrig dörren när någon ringer på oanmäld. Aldrig, aldrig…

#9 Samma här.
Ska jag prata i tele vill jag vara förberedd. Och dörren öppnar jag aldrig om jag inte vet att jag ska få besök.

#9 haha nu blev jag glad :) När vi bodde i lägenhet öppnade jag aldrig dörren för någon om jag inte visste att det skulle komma någon :) Bortset från om man såg att mamma eer pappa stod där utanför när man kikade i hålet.

Telefonen är jag kung på att ignorera till min sambos förtret ibland, men nu börjar han bli likadan :)

nu när vi bor i skogen i hus hör jag inte ens när det knackar på och gör jag det blir jag tyst som en mus och ignorerar, vet ju aldrig vad det är för galningar, är det någon som känner oss så vet de att det bara är att gå in, annars får de glatt stå där.

Kan ju säga att i helgen var vi bortbjudna till sambons bror med fru. Inget direkt jag ville men va fab ibland får man offra sig.

Men gissa vad det ringer på deras dörr och två pers kommer in för att låna toan och snacka lite skit. JAg gömmer mig bakom en av deras bärbara datorer och ser upptagen ut.

De envisas med att hälsa och ta i hand lite artig är jag och gör det men tittar knappt upp. Fy för oanmälda okända människor :(

Det måste ha att göra med låga energinivåer, är precis likadan själv. När kompisen ringer upp mig och frågar om vi ska ut och ta en öl på stan om typ 2 timmar, så säger jag som oftast nej. Jag måste planera in något i förväg om det skall bli av.

Jamen det där är ju så typiskt aspergskt!

jag gillar också att ha saker planerade. då vet man va som ska hända å man gör inte öfr mycke eller för lite. vissa saker kan ändras å jag e ok me de men inte 'viktiga' saker som läkartider, tanläkare, köra någon nån stanns.

detta e va jag gillar bäst me denna sidan. man tror att man e ensam om en sak å mår dåligt över de och så visar de sig att det finns fler som tänker som en själv. många 'normala' människor kan ju inte förstå sånna saker för att de tänker på ett annat sätt å har lite mer de där att 'bara göra saker' utan tanke system eller förstå varför. lite mer kompliserat för folk med ADD ADHD AS osv. iaf för mig så e allt lite mer kompliserat

Ja här kan man säga att man känner att man har hittat hem och att man inte är helt ensam bland mänskligheten att känna sig som en alien

Tror att det finns ett gäng här som faktist skulle kunna vara potentiella kompisar som man kan behålla mer än ett år och som står ut med ens konstiga frågor och funderingar.

#16

Oj, jag är precis likadan. Jag behöver ställtid!

Eftersom jag är beroende av jobb när man blir inkallad med kort varsel om jag ska ha mat att äta nästa månad, så har jag lärt mig ett knep.

När telefonen ringer och de frågar om jag kan komma och jobba svarar jag ALLTID "Jag måste tänka lite, kan du ringa om en femton minuter igen?"

Sen har jag femton minuter på mig att ställa in mig på jobb. Ibland lyckas det, ibland inte, men det är mycket bättre än att genast säga nej, vilket är min första impuls.

Att köpa sig lite ställtid på det sättet kanske fungerar för er andra också?

#18 Det låter som ett alldeles utmärkt tips!

# 0 här e en till som e som du å många andra. och jag e oxå så som #9 berättar ang telefonen,när det ringer på dörren m.m.

på ett möte jag hade nyligen frågade min gode man min läkare om hon kunde förklara varför jag aldrig svarade i telefonen…

idag är min telefon på ljudlös, samma sak i morgon, alias bort tappad :)

I fredags frågade en om jag eventuellt kunde jobba på måndag, jag svarade gatt ja utan att tänka. Det är ju inte förens på tisdagen svärmor kommer på middag. Men sedan kom jag på att man måste ju städa tills dess och det är ett flerdagars projekt här så då kan jag ju inte jobba på måndag. Det kommer resultera i kaos och att jag troligen glömmer bort att lägga revbenen i marinad som alla sr fram emot.

Men att be dem ringa tillbaka om en kvart har jag testat en gång. Det resulterade i att de trodde jag skulle ringa och  jag trodde de skulle ringa. De ringde en timme senare och sa du ringde aldrig, nä jag trordde ni skulle ringa sa jag :)

#21 Den missen behöver inte hända fler gånger, att ni tror att den andra ska ringa! Jag vet inte hur det skulle fungera för dig, men för mig är det ett suveränt hjälpmedel, att köpa mig lite betänketid.

Jag är precis likadan. Inte för att jag har jobb eller så men jag kan ha riktigt svårt att få arslet ur vagnen även om det handlar om saker jag tycker om att göra.

Jag behöver också veta saker i förtid , gärna planera i förtid också annars blir jag enormt stressad och mår bara dåligt.

#23 skönt att veta att vi är några stycken som är likadana, då känner man sig inte lika ensam och värdelös mera. antar att vi får lära oss leva med detta.

#24 Ja man får lära sig men det tar tid. Ibland känner jag knappt av ADHD:n och ibland bara smäller den mig i ansiktet. Dessa dagar är riktigt jobbiga , men det är ju bara att kämpa på.

Jag är så otroligt glad att jag hitta detta forumet! Här kan jag äntligen skriva av mig och känna igen mig. Utan att man blir dömd och klassad som dum i huvudet !

Hej. Det här med Träning känner jag igen jätteväl. Dessutom gillar jag inte spontanbesök, men det beror på att jag kanske liksom när jag är ledig tar en urlång morgon. Med film, te mm

Och kanske vi ska vända på en sak här som jag reflekterade över. Det var att vi tror att vi vet att folk utan NPF problematik inte har problem med att säga ja en halvtimme innan tex vid timanställning som vikarie på dagis. Vad vet vi om det? :)

Kanske är det så att dom bara är så betydligt sämre på att säga nej. ;)? Så därför ställer dom upp. Men dom kanske skulle vilja säga att dom inte kan jobba.

#26 Jag känner ju en del som inte har sådana problem som jag, och det är klart de inte alltid vill jobba, men dom har inte den tröskeln att komma över som jag har. För mig är det otänkbart, för dom är det tråkigt.