En toppen-idé!!

Tycker absolut att du ska skriva en Dummie-lista. Det är precis vad dom behöver. Och också vad dom vill ha

Viktigt att du skriver "Jag gillar inte möten. Jag gillar inte att upprepa mig."

Känner du att du dessutom redan vet vad du behöver hjälp med, så skriver du ned det också. Känner du att du också vet hur den hjälpen ska se ut, så skriver du ner det också.

T.ex:  Jag behöver hjälp med att handla. Man hjälper mig bäst genom att tillsammans med mig skriva en lista, och att sedan följa med mig till affären (tog ett ex. som passar bra i min situation).

Som rubrik på listan över hjälp, så skriver du "Från er önskar jag hjälp med följande:"

Kopiera upp och dela ut till alla berörda. Ev. så finns det något på din Dummie-lista som inte passar till någon instans. Då är det bara att stryka med bläck. Gör inget att dom kan läsa det strykta, då det kan vara lite 'vid-sidan-av-info' så dom förstår att du även behöver hjälp med det strykta, men från annat håll.

Ps. Jag har ingen bokstavsdiagnos, så jag VET att jag skulle behöva din Dummie-lista för att på bästa sätt kunna förstå och kunna hjälpa. Så lita på mig när jag säger att din idé är riktigt bra.

Tänk om det fanns fler som dig. Då skulle vi andra fatta bättre

Helt klart tummen upp för din idé!

# 1 tack så mkt!

Well.. att man inte gillar att upprepa sig verkar det inte finnas någon förståelse för. Det är det enda jag gör. Och tro mig, jag har sagt hur illa jag tycker om det och när jag vill kan jag uttrycka mig otroligt tydligt. Myndigheter och vårdinstanser kan helt enkelt inte läsa journaler, kommunicera och komma ihåg.

Så en lista rekomenderas varmt. För du kommer bli tvungen att dra allt igen.

O dom gillar inte heller sådana som jag. Som vet vad jag vill, som är duktig med orden. Som ställer krav. Nähä då kan det ju bli för mycket liksom.

Mig begränsar dom med möten, säger att jag inte mår bra av dom.

Dom vill inte att jag ska umgås och prata med adhad/aspergare, så sa min psykolog. Hon sa att hon aldrig träffat någon som vetat så mycket vad jag vill ha, vad jag kan.

Nä ibland så tror jag att dom tror att vi är knasiga i huvudet och det är vi ju inte, men visst känns bilden igen nu som vuxen också. Samma bild som jag kände när jag var barn. Att vi kan kännas som uppstudsiga och trotsiga.

När ska samhället förändras.

Jag kommer inte att ge mig, och svea jag hejar på dig också.

Så skriv en övertydlig väl strukturerad lista och tala om med en övertydlighet vad du vill ha för hjälp och att du även säger till dom att ett möte här hemma hos mig inte fungerar alls. Ingen kan tvinga sig in i ditt hem, då är det ju hemfridsbrott.

Nä säg till dom att dom får boka annan lokal.

#4

"Nä ibland så tror jag att dom tror att vi är knasiga i huvudet och det är vi ju inte, men visst känns bilden igen nu som vuxen också. Samma bild som jag kände när jag var barn. Att vi kan kännas som uppstudsiga och trotsiga."

Precis så blir jag behandlad. Som om jag är tretton och tonåring och trotsigt strulig. För sån blir jag när ingen förstår.

Ja och då förstår dom inte att det beror på att vi är frusterade över situationen istället. Dom skulle behöva en manual hur vi kan fungera, för vi är kloka, snälla och jätte goa många av oss.

Kanske, kanske har ni ADHD:are en likartad problematik som vi aspergare i det här avseendet?

Många av oss (aspergare) är nämligen 100 år (minst) i vårt tankeliv - vi har kommit långt där oftast. Men i vårat känsloliv, där är vi blott elva eller kanske tretton år gamla…

jag får skriva en dummie-lista.det får bli som det blir hur dom tar emot det.hur jag än gör vrider å vänder mig så sitter ju arslet i bak …

jorå…vet inte hur många gånger jag uppfattats som en trotsig unge eller tonåring…

deras " trots " är däremot okej då dom e moget/vuxet trotsiga…äähh..

näää…dom ska ej hem till mig.. det räcker med dom som gör ett intrång i mitt hem ändå…det e dom som måste det..

tror alla med NPF diagnos har mer eller mindre problem med att förstå sociala sammanhang å samspel.

men jag tycker oxå ska tilläggas att barn reagerar instinktivt på rätt och fel,så på nått sätt är jag ändå glad för jag ej blir helt vuxen då eftersom jag oxå reagerar istinktivt när något är fel,eller något händer…

kram

#8 Kram på dej Svea från en din gelike, även om vi har olika diagnoser! Också jag är glad för att jag har en 11-årings klara oförställda känsloliv!

Vi har helt enkelt inte kommit lika långt i NT-gemenskapens intrigmakeri, du och jag, som NT har gjort. Och egentligen borde vi tacka Gud för det.

 Kram

Ja vår magkänsla är mer påtaglig. Och oftast har vi rätt.

Bra Svea

Gillade det du skrev om att dom är trotsiga men att det då ses på ett annat sätt. Det är ju så. Men du Svea, det skiter vi i. Du vet vad som är rätt för dig och det ska du lyssna på.

Tycker definitivt att den där dummie-listan är en bra idé : )

Även om dom som får den kanske inte erkänner att dom har användning av den så tror jag ändå att dom får en glimt av hur du, och andra, fungerar.

Lycka till!

Ja ibland ger det skriftliga budskapet mer kraft än det muntliga. ;)

Jag känner igen dt där med att behöva förklara samma sak om och om igen. INte nog med att man förklarat för en handläggare som slutat på ett ställe. Ibland måste man förklara samma sak på flera ställen också. Det kan vara skolan, BUP, hab, LSS-handläggare, socialen och flera andra ställen.

Jag har skrivt om detta, för många år sedan när jag pluggade vård och omsorg. Vi var inne på just det där med kontinuitet, och dt är ju konstigt att "normala" människor, bara behöver gå till en läkare någon gång ibland, när de blir sjuka. Kanske en kontakt med försäkringskassan.

Personer med NLP och kognitiva svårigheter, som kan ha svårt med just sociala kontakter, kan dock tvingas ha ett nätverk på mellan 20-50 personer, för att få rätt stöd. Det är då folk som arbetar inom de instanser jag  räknade upp ovan. Ju större svårigheter, desto fler tvingas de ha kontakt med. Samhället är bra bakvänt. Hur tänkte de som skapade dessa s.k. trygghetssystem?

Jag har svårt att göra en lista åt dig så här på rak arm, men jag hjälper dig gärna med att få ihop en sådan lista. Ingen anna kan göra listan åt dig, då den kommer att behöva vara olika från person till person. Just dina behov är inte identiska med någon annans.

Hej

Mitt tips är att våga ifrågasätta hur soc, psyk, srbetsterapeuter mm tänker och menar.

Om jag vore du Svea så skulle jag nog säga något liknande detta.

- jag börjar må dåligt av att allt bara går runt utan att något konkret händer. Och jag förstår inte heller vitsen med att vi måste träffas hemma hos mig.

Varför kan vi inte träffas i ett samtalsrum hos er?

Och jag känner att jag skulle kunna få bättre hjälp om vi tillsammans går igenom specifikt vad jag behöver hjälp med, det är ju snidigast både för er och mig om vi strukturerar upp mitt behov. Eller hur?

Vad tror du om det Svea ?