Bokstavsfolk iFokus

Bokstavsfolk

Etikettannat-npf-relaterat
Läst 5135 ggr
Blomkrukan
0

Antidepp-fri

Något att fundera lite på : )

Sedan den 29 jan har jag slutat äta min antidepressiva medicin. Veckan som följde var hemsk, både fysiskt och psykiskt! Det är första gången på ca 2 år som jag inte äter något antidepressivt så jag kände en viss rädsla.

Första natten var okej, den andra däremot grät jag mig till sömns. Tog en ångestdämpande sent på kvällen men den hjälpte inte. Morgonen därefter var jag extremt rädd och många frågor snurrade runt i mitt huvud. Jag var så rädd att falla ner i den mörka spiralen igen och att jag skulle fortsätta med mitt självskadebeteende. Jag kämpade på i några dagar, spenderade min tid i soffan eftersom jag inte klarade av något annat, och försökte fokusera på att jag skulle klara mig till onsdagen. Inuti mig hade jag en storm av något som jag inte kunde sätt ord på. Jag visste inte vad det var!

På onsdagen den 2 feb skulle jag träffa min psykolog. Vi pratade om vad jag kände och jag grät hos henne för första gången på ett halvår. Det var en besvikelse, kändes som jag åter hade misslyckats.

Vi pratade om min rädsla att återigen bli så djupt deprimerad som jag varit. Då sa hon plötsligt en sak som fastnade i mina tankar. Hon sa "Du har fått känslor igen". Jag funderade ett tag och joo… det stämmer ju faktiskt. Det förklarade varför jag känt mig så konstig inuti mig. Det var känslor… Jag trodde det var något fel på mig vilket visade att det var känslor som flög hit och dit, upp och ner.

I ca 1 år har jag inte känt något speciellt… nu plötsligt hinner jag knappt greppa känslan innan det byts mot en annan. Det är härligt men även lite skrämmande!

Obestämd

Zaphix
0
#1

Grattis!

Även ledsamhet och rädsla är ju känslor, så kan du känna dom kan du ju känna glädje också. :)

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

Blomkrukan
0
#2

#1 Jo, det är det. När jag inte var ledsen så var jag nog bara neutral. Kände väl glädje ibland när jag pysslade med mina gryn.

coachingtiger
0
#3

Grattis! Jag hoppas att det blir övervägande positiva känslor framöver nu, men det är bra att gråta ut ibland. Om man gråter så att tårarna sprutar, så gör sig kroppen faktiskt av med en massa stresshormoner och annat den vägen, vilket gör att man mår bättre efteråt.

Det förutsätter förstås att man inte gråter för att man har stora problem för stunden. Har man inte pengar till hyra och mat, så finns ju problemet kvar, när man slutat gråta, och då blir man ju knappast gladare.

Däremot kanske man gråter för att man saknar en avliden släkting, eller för att gamla tråkiga minnen kommer tillbaks, och då mår man faktiskt bättre efter att ha gråtit. Känn det inte som ett fel att gråta ibland. Ledsamhet är en naturlig känsla, som alla andra känslor, och det finns positiva saker med även den känslan.

havsvingen
0
#4

Är det så att allt kommer på en gång? alla säger ju att

det är super svårt att lägga av..det är väl bättre att

trappa ner dosen väl…kanske det beror på preparatet?Obestämd

coachingtiger
0
#5

Det bästa är att trappa ned dosen, för annars kan man drabbas av s.k. utsättningssymptom. PÅ samma sätt som man får vissa "biverkningar" när man börjar med medicinen, så kan man få vissa "biverkningar" (eller abstinens) när man slutar med den tvärt.

timmelin
0
#6

o jag blir glad av din tråd, känslor är underbara

att visa känslor och att kunna göra det är så sjukt skönt

min svägerska som äter någon anti depp medicin, var så ledsen över att hon inte kunde gråta utåt när hennes mamma gått bort.

hon grät hulkande inuti sig men ingenting syntes på utsidan, och det gjorde henne ännu mera ledsen

kan det ha med mediciner att göra, sedan vet jag att hennes och min makes familj är en ganska känslofattig familj, en oehört lugn men känslofattig.,

min egna familj hade ett stort spektrum av känslor. måste väl också ha att göra med uppfostran, inte bara genetiskt eller?

HannaM
0
#7

Kände precis samma sak när jag slutade med mina. Jag kände igen. Första gången jag verklgien märkte dt var när jag blev alldeles rosenrasande på min läkare. ÅH vad skönt det var.

Blomkrukan
0
#8

#3 Jo, det känns så skönt efter att man gråtit : )

#4, #5 Jag trappade ner. Första nertrappet gick väl okej. Enda jag kände var att jag svettades som en gris på nätterna. När jag slutade helt så kände jag ett intensivt illamående, yrsel, fruktansvärd huvudvärk, extrem trötthet. Samt en massa knepigheter som är svårt att förklara. Skönt att jag fått bort det sista giftet nu : )

#6 Jag kände mig nog rätt avdomnad med antideppet i mig. Som om jag hade en massa bomull i huvudet.

#7 He he! Rätt åt án : )

ekorren
0
#9

Känner igen mig så väl!

Det var så skönt att äntligen få känna någonting igen att t o m gråta var positivt….trodde aldrig jag skulle tycka det. Omgivningen var mindre glad….tralla la..Oskyldig

#7 yup rätt åt han! Flört

#8 Får jag fråga vilken medicin du tog? Låter nämligen som den jag har nu…venlafaxin.

Blomkrukan
0
#10

#9 Jo, det är en underbar känsla. Att gråta kan vara så befriande. : )

Självklart får du fråga! Jo, det var venlafaxin jag åt : )

ekorren
0
#11

#10 Oj menar du det…inte undra på att jag kände igen mig! Skrattande

Härligt att höra att du är av med den nu  Glad

Blomkrukan
0
#12

#11 *ler* Jo, det känns så himla skönt!

Jag som tyckte jag förklarade lite luddigt hur det kändes. Skoj att du kände igen dig : ) Äter du det nu eller har du ätit det? Numera käkar jag Lamotrigin, humörstabiliserande enligt läkaren.

Du behöver inte svara på det där med medicinen om du tycker det är jobbigt…

ekorren
0
#13

#12 Jag svarar gärna. Tar den nu, visst gör den en gnutta nytta men det är mest för syns skull….för att omgivingen tycker det "ser" bättre ut att man tar en medicin när man inte fungerar normalt …helt galen anledning men men. Flört När jag har glömt den får jag precis dom symptomen du fick….skulle vara härligt att sluta med den snart också. Men måste hålla god min i elakt spel ett tag till.

Tog tidigare olika SSRI men dom var ännu värre på att trubba av en. Gick i flera år och trodde jag fortfarande var deprimerad och aldrig blev bra för att jag inte kunde skratta eller gråta….och så var det på grund av medicinen!

Hoppas den nya medicinen fungerar bättre för digGlad

Blomkrukan
0
#14

#13 Knepigt att äta medicin för någon annans skull. Bra att du känner lite förbättring iaf : ) Du får stå ut ett tag och testa att sluta sen om är det du fortfarande vill då. En läkare borde ju aldrig kunna förbjuda en att sluta med medicin.

Vissa läkare är väldigt förtjusta i att skriva ut medicin. Nu har jag fått en som inte ser medicin som något långvarig/varaktigt (?). Han tror mer på terapisamtal mm. Hade samtal med honom idag och vi bestämde att jag ska trappa ner på Lamotriginen också. Vore så skönt att slippa äta medicin. : )

[YlvaP]
0
#15

Jag mejlade min psykiatriker om att få bli antideppfri men hon tyckte att jag skulle fullfölja min medicinering i minst 6 månader innan vi skulle trappa ut medicinen. Hur länge åt du din medicin TS?