Fått jobb. Eller aktivitet...
Hej allihop!
Jag har inte hunnit skriva så mycket på sistone, eftersom jag har börjat på en arbetsmarknadsaktoivitet. Ni vet en sån där man måste ha för att få ut sin akasa om man har varit arbetslös för länge.
Stället jag är heter Fontänhuset, och är en dagverksamhet för den som har psykiska bekymmer. "Psykiska bekymmer" är här väldigt brett tolkat, så det finns alla människor, allt från grav AS till schizofreni till bipolär och recovered missbrukare….
Jaja, att jag placerades just här berodde på att handläggaren på af stirrade sig blind på min ADHD-diagnos, och tyckte att det skulle passa som aktivitet. Och jag vantrivs inte, värre ställen kunde de satt mig på! 
Det som känns lite absurt, är att af satte mig där pga "psykisk sjukdomsdiagnos" (ADHD). Väl på plats uptäckte personalen att jag inte tillhör deras målgrupp, jag är för frisk helt enkelt, och behöver varken social Träning för att ta mig ut på arbetsmarknaden, eller sysselsättas för att ha en meningsfull dag. De bitarna klarar jag på egen hand. Så nu använder personalen mig som extraresurs ibland, eftersom jag är så bra på fingertoppskänslan gentemot mina medmänniskor, och dessutom gärna hugger i där jag kan, eftersom jag ser vad som behöver göras, och glatt försöker mig på saker! 
Som sagt, jag stortrivs med alla olika sorters underbara människor, och har lätt att ta till mig alla utifrån just deras förutsätningar! Det enda smolket i glädjebägaren är formerna under vilka jag är placerad. Jag får hitta på nåt klurigt i CV:t om att jag är placerad som stödperson eller nåt!
Och tja… På det stora hela känns det bra att komma upp halv sex varje vardag, åka till jobbet och göra nåt jag inbillar mig är nyttigt. Och att vara uppskattad av de flesta (tror jag iaf att jag är)!
Vad härligt! : )
I fredags var min första dag på arbetsplatsträning. Har verkligen sett fram emot att få komma ut och göra något på dagarna. Äntligen kommer jag få mer rutin på dagarna och dessutom känna att jag gör något meningsfullt, inte bara ligger i soffan hela dagarna : )
Kvart över åtta varje vardag knatar jag till bussen. Stället jag är på ligger centralt och dom dagar jag ska träna så är det bara att ta den väskan med mig. Det blir två timmar arbetsträning varje dag så runt elva varje dag bär det av hemåt igen : ) Om jag inte ska träna vill säga, för då bär det av till Friskis…
Känns så skönt!
![[YlvaP]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ett sånt hus har vi med på Åland. Kommer ursprungligen från USA. Jag är medlem där men har inte gått dit sen jag blev medlem. Har inte blivit av.
#0 Härligt att personalen där ser dig som en resurs.
Du skrev "Det enda smolket i glädjebägaren är formerna under vilka jag är placerad. Jag får hitta på nåt klurigt i CV:t om att jag är placerad som stödperson eller nåt!"
Jag tror inte du behöver hitta på. Du kan säkerligen få personalen på stället att intyga vilken tillgång du är, och då blir det en merit i ditt CV. Att du felaktigt placerats där som en av de "behövande", behöver ju inte framgå av ditt CV. Du behöver inte ljuga, men du behöver ju inte heller skriva hela sanningen.
Varför du hamnat där är ju rätt ointressant. Det viktiga är vad du gör där, och som sagt så kan du säkert få personalen att intyga att du gör ett bra jobb.
Ser inte varför det sklulle se illa ut att ha varit på en dagverksamhet pga. psykiska besvär i ett led i rehabiliteringen. Ser å andra sidan intre ens varför man skulle skriva in det i CV't om det inte är relevant för det jobb man söker. Man skriver ju inte in allt man har gjort och jobbat med i ett CV, söker jag jobb som elektriker så skulle jag t. ex. inte skrivit in att jag jobbat som diskare. Eftersom det inte är relevant.
Jag går på dagverksamhet i ett led av min rehabilitering, är socialpsykiatrin i kommunen som har hand om det. Jättebra tycker jag, då jag inte klarade av praktik på en vanlig arbetsplats.
#3 Jag tror du har rätt! Ett sånt intyg kommer jag absolut att kunna få hjälp med!
#4 Enkelt uttryckt, för att det inte är ett led i rehabiliteringen. Den form av rehabilitering som Fontänhuset kan ge, t.ex. hjälp att våga sig ut på arbetsmarknaden etc efter att ha varit sjuk länge, hade jag behövt 2001, när jag gick i väggen. Sedan dess har jag återhämtat mig på egen hand, och har orkat ha vanliga arbeten, senast för nåt år sedan. Du har rätt i att man inte skriver allt i ett CV, däremot ser det oftast bättre ut att ha gjort nåt än att ha gått hemma… Så jag bör ha nånting att skriva om vad jag gör just nu, som inte får dem att direkt lägga undan min ansökan som ointresssant.
Starta ny diskussion