Hej Elin!

Dina kompisar, varför blir dom arga? I synnerhet om de vet om din diagnos, vilket du skriver att de gör, varför blir de då arga, kan man fråga sig!?

Att vara inåtvänd är väl inte någon katastrof. Många är det. Dessas kompisar borde väl acceptera inåtvändheten som ett personlighetsdrag hos kompisen, kan man tycka. Men det gör tydligen inte dina kompisar? Är de då verkligen sanna vänner, kan man undra. Bara du kan svara på det.

Kram

FAst det är klart man kan bli arg på sin kompis om den säger något som tex sårar, eftersom den inte tänkte innan den pratar. Då spelar det ingen roll vilken diagnos man har, för andra har också känslor.

HUr man kommer förbi det vet jag inte, eftersom känslor styr mycket.
MAn kan som anhörig förstå mycket, men det finns ens gräns.

Svår situation.

Sett från "andra sidan" har du givetvis helt rätt, Hera. Och det är ju just den här problematiken som ställer till problem. Två världar som möts - och kan inte mötas!

Det beror på, skulle jag tro, att ena parten tänker med "tankar" och den andra parten med "känslor". Det säger sig då rättså självt, att ett möte dem emellan blir svårt…!

Hur finna en lösning på detta? Tja, som du säger, så är situationen svår!

Kram ändå, för din klarsynthet!