jag har Aspbergers och har ibland svårt för att komma ihåg ansikten, men har lätt att känna igen folk på rösten, men ibland av ngn skum anledning så är det tvärtom att jag känner igen ansiktet men inte rösten

å fan…?!

Japp, det är samma här. Identifierar folk på rösten, men kan ibland ändå förvilla mig om tonläget är annorlunda än jag vant mig vid. Är fruktansvärt ansiktsblind, har inte förstått innan riktigt hur illa det är men nu på senaste har jag fått bli varse det.

Jag kan också känna igen en människa enbart på rösten, jag har svårt att komma ihåg personer som plötsligt dyker upp på ställen där dom inte borde vara 'eller ja ni fatar kanske?', Mennar tex om man ser läkaren på sjukhuset varje dag så kanske man inte känner igen läkaren om man ser läkaren i mataffären. ;)

Jag ser dåligt,är närsynt,är fokuserad på att bara gå framåt och söker ej ögonkontakt eller kontakt med folk…Och jag hör bra på ett sätt,och känner igen många många röster men oxå många många olika ljud.Tex om jag sitter och väntar på min läkare,hör jag henne gåendes,och beroende på vilka sorts skor hon har vet jag om hon tex precis kommit dit osv.Jag hör vilken granne det är som går in genom porten och upp genom trappan in till sig.Jag hör för mycket av det som man ej lyssnar på utan som bara finns där.Jag hör mycket,jag hör för bra,jag kan ej stänga ute ljud och ibland verkar det som om jag oxå hör "bättre" som om någon skruvat upp volymen i mina öron på vissa saker,vilket gör mig lättskrämd oxå.Lägg till att jag oxå måste fokusera mig på att gå framåt bara,å sen höra allt skit….

På kvällpromenaden kan jag ibland säga till min vän att vi måste koppla våra hundar för det kommer två schäfrar längre bort.

-Vart ser du dom?frågar hon förvånat.

-Jag ser dom inte,jag hör dom svarar jag.

Nu har hon slutat kolla konstigt på mig och kopplar sin hund bara..

ibland är jag så tokslut att jag går in i mig själv å gömmer mitt hörande och då är väl enda gången jag hör mindre bra,men det är svårt och tärande att göra så.Jag blir lixom helt avskärmad och avtrubbad då,som nån zombie.

Min läkare har på sätt och vis beskrivit mitt hörande för mig,och det heter nått…Kommer ej på vad just nu…

Intressant, Svea! Och akumas7, jag fattar precis! Och Tassy - tänk, så lika vi är i vissa avseenden!

Tack för Edra svar!

# 7 vassego 

#5 Jag förstår att det är jobbigt att vara så extremt känslig, men visst är det coolt också? Det skulle finnas ett jobb där du kunde utnyttja din förmåga. Spion kanske?

#9

Jaaa…jag använder det ju oxå,såklart.Ska väl bara hitta nått sätt att bestämma lite mer över mitt hörande oxå,så det blir till mera fördel än som nu nackdel.

ps lite spion e jag oxå ofrivilligt,hör ju så bra ju ds

Jag samtalade med en blind medmänniska en gång, och vederbörande berättade då, att han, när han tog promenader med sin hustru på kvällskvisten, kunde höra parkerade bilar…! (alltså sådana med avstängd motor). Han tog aldrig fel, hävdade han, bara en gång hade han gjort det: han hade i vanlig ordning sagt till sin hustru: "Ungefär 40 meter bort hör jag att det står en bil parkerad." Men nej, det var ingen bil den gången - det var ett buskage!

Rätt enormt, tycker jag faktiskt.

#11 Riktigt imponerande! Om vi binder för Sveas ögon kan vi testa om hon också kan!

# 11 hur coolt som helst! # 12 då blir jag ju rädd ju!

jag har en omplacerings vovve här hemma.mkt liten sådan.och hon har diverse åkommor osv..bla är hon mkt mkt närsynt och har mkt dåligt mörkerseende…den lilla damen bjäbbar ganska ofta då hon aktivt lyssnar för att kompensera det hon inte ser…undrar vad jag kompenserar för?för ja,jag är närsynt,men jag kan fixa glasögon,och jag kan ju träna balans å minne med….äähh---hhhmm,,,?

Inte så underligt att man blir bra på att känna igen röster och ljud ifall man har dålig syn eller är ansiktsblind.

Sinnena kompenserar ju för varandra, är ett sinne eller en förmåga dålig, då blir de andra sinnena bättre.

Är viktigt för kroppen att kunna det för sin egen överlevnads skull, kan man inte sew bytesdjuret måste man kunna höra det, kan mn inte lukta sig till dålig mat måste man kunna se det, kan man inte se parkerade bilar så måste man kunna höra dom då man inte går in i dom o.s.v.

Om man inte kan känna igen människor ifrån ens egen stam/familj (långt tillbaka alltså..) så måste man kunna höra att det är dom. Kan lätt bli fel annars..

jag känner igen ansikten och röster lika bra:)

Men jag ser ofta människor som ser ut som en bekant och liknande fast än andra inte tycker det :) 
Ansiktsform och sådant.

#14 Bra skrivet, Zaphix! Såklart är det så som du säger, och själv har jag inte gjort den kopplingen förut när det gäller mig själv (min egen ansiktsblindhet). Men det, att jag är så usel på att igenkänna ansikten, kan ju - kompensatoriskt - ha gett upphov till den tydligen goda förmågan att koppla samman röster med individer.

På liknande sätt skulle det kunna vara med formuppfattningsförmågan: jag vet med mig att jag har en rätt känslig och detaljskarp sådan. Denna kan ju ha övats upp mer eller mindre av nödvändighet, som kompensation för den obefintliga formuppfattningsförmågan på det speciella området ansiktsblindhet.

Och min säkra färgidentifikationsförmåga skulle ju likaledes kunna vara kompensatorisk…, även denna liksom ge "redundans" åt verklighetsidentifieringen…

Jag identifierar sällan folk på rösten, trots att jag anser mig vara ansiktsblind. Däremot navigerar jag ute i omvärlden med hörseln väldigt mycket. Kollar sällan över axeln för att se efter bilar, för jag hör om jag måste stanna eller inte osv.

Folk brukar jag däremot identifiera på hur de går och rör sig.

#17 Ja, det är ju också en möjlighet, förstås…!