När folk antar saker och ting
Jag hatar när folk tror att jag skall ställa upp på saker. Nu senast var för bara en liten stund sedan. Arg ännu!!!
Barnens farfar hade lovat tjejerna att dom skulle få bada när dom kom hem från centrum. Men inget han tänkte följa med på utan han gick och vilade. Farmor hade "fullt upp" så hon kunde inte heller gå. Mannen vägrar göra det utan han var ju "tvungen" att åka till banan och springa. Så alla dessa personer ANTOG att jag skulle ställa upp och redan skickat ner barnen till stranden.
Jag hatar när folk gör så. Visst jag hade inget att göra men kunde dom inte ha frågat mig först för då blir det lättare för mig med mina känslor (eller vad man nu skall kalla det).
En annan händelse var när vi skulle promenad till en sjö i närheten av Hallstavik och mannen och hand mamma antar att jag tänker bära en väska och packar ner i två fast jag sa under flera dagar att jag tänker inte bära något. Hatar att släpa på saker nämligen.
Någon fler som hatar när folk antar saker och ting utan att fråga er först?
Folk antar saker hela tiden, man generaliserar olika situationer så att man får en bild över vad man tror gäller hela tiden.
Folk antar saker hela tiden, man handlar ofta på antaganden. Men man reagerar bara när folk har antagit fel, antar folk rätt så reagerar man inte eftersomd et flyter på som det ska.
Jag antar hela tiden..
Jag antar att min vän ska ringa idag eftersom vi hörs varje dag. Jag antar att det finns en paprika kvar i kylen då det fanns en tidigare idag. Jag antar att det inte blir minusgrader ute imorrn eftersom det är sommar.
Allt är antaganden, men ringer inte min kompis idag, ja då har jag antagit fel och får handla därefter.
Antaganden är nödvändigt, annar skulle man få fråga saker konstant. Det blir dock fel när man inte accepterar att man antagit fel, eller accepterar när andra antagit något som de inte borde. Inte nåt att hetsa upp sig för.