Bokstavsfolk iFokus

Bokstavsfolk

Etikett: utanför-ämnet
Läst 1939 ggr
Svea-
0

när & hur ska jag orka & våga?

Som rubriken lyder……. ta mig till en läkare och be om utredning / hjälp med mina övriga besvär ? Jag känner mig som om jag jagar diagnoser,inte för att jag bett om mina diagnoser eller ens utredningen,det blev bara så.

Men jag är nästan övertygad om att jag inte klarar det så kroppsligt länge till.Och även om det hänger ihop med mina nuvarande diagnoser känns det som om jag för att jag ska hålla måste få nån hjälp med det oxå.

Jag har mkt svårt att förklara mig.Jag har mkt svårt att ens boka en tid.Jag tycker så illa om att bli tagen på,att prata är svårt,att säga som det är utan att "mörka" för det e så jag alltid gjort.Så jag har överlevt.Ser ofta helt "problemfri" ut,ler,har svårt att gråta å hela den biten,ren överlevnad har det vart och är det till viss del fortfarande från min sida.

Tror ni jag kan fråga min psyk.läkare om hon kan hjälpa mig?Vad tror ni hon säger?Behöver förbereda mig lite på nått svar,för att orka ta ett :

- nej jag kan inte hjälpa dig,du måste ringa/gå dit.

ääähh…suck,svammel…

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

Star68
0
#1

Det stycket där du skriver om att säga som det är utan att "mörka" känner jag är mycket likt mig. Och det där med att se "problemfri" ut ställer till det i kontakten med min läkare. Han tror inte på mig känns det som….och nästan ingen annan heller. Tyvärr har jag inte någon psykläkare. Men om du har det tror jag att det skulle vara en bra början att be henne om hjälp. Så hade nog jag gjort….tror jag. För mig tog det ett par år innan jag ens vågade nämna att jag trodde att jag har ADD. Jag började då med arbetsförmedlingen…..men det är en annan historia. Jag tror du fixar det här Svea. :-) Förhoppningsvis får du lite hjälp med det. Önskar dig verkligen lycka till!

zatanica
0
#2

O kära Svea jag vet så väl hur det är, man är så van att låtsas som att man är så stark och klarar allt. Men i själva verket är det ju inte så. Så många gånger som man bara velat lägga sig ner på marken och bara skrika och ge upp. Man ler utåt men inuti är det bara kaos och mörker.

Men testa att få en mejl adress och skriva av dig, vad du vill och hur du känner. Jag tycker det är lite lättare och det var så jag fick min ADHD utredning. annars hade jag fortfarande väntat kan jag lova.

Hoppas du får ordning på det.

Blomkrukan
0
#3

Jag brukar alltid skriva ner det jag vill ta upp när jag är till vården. Ofta blir läkaren glad av att få ett papper i handen med min uppstaplade problem. Lätt att beta av en och en och jag kan heller inte hoppas över saker eftersom det inte är jag som "har befälet" över lappen.

Men det är iofs vid lättare åkommor…

: /

Lycka till iaf!

Svea-
0
#4

Tack för svar,råd,ideer och tankar Star68,zatanica&Blomkrukan.

Tack…alla era råd är mkt bra råd,dessutom mer än 1 råd,jag kan alltså känna efter vad som skulle passa mig och när jag orkar / törs så gör jag det!

det blir inget sånt av i dag inte… är så lessen i dag…

kram på er …kram

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

Star68
0
#5

#4 Jag önskar det fanns något bra och fint jag kunde säga nu… Är själv ofta ledsen, och vet hur hopplöst det kan kännas ibland. Hur tråkigt och "klyschigt" det än låter så vill jag säga att det kommer goda dagar. Fast när man är ledsen så kommer man kanske inte alltid åt de goda tankarna. Det enda jag känner att jag kan göra är att skicka några GODA TANKAR TILL DIG nu, och så får vi hoppas att du snart mår bättre igen. :-) STOR KRAM

gunrose
0
#6

En i min släkt (nära släkt), har det som du.. Han klarar inte av att ringa till någon, boka tider, prata med främlingar eller att ens gå till banken. Jag kan inte ge så mycket råd, men jag kan du säga att det bästa du kan göra (fast jag vet att det e svårt) e att gå på utredning. Jag gick på det med min ADD och var rädd, men det slutade ju bra och jag fick hjälp direkt. Han i min släkt fick med hjälp direkt och har det bättre idag men har ändå kvar sina svåra stunder. Det e aldrig fel att be och hjälp Glad Får du svar på det du vill veta genom utredningen så kommer det hjälpa dej.

Stor KRAM till dej!

Svea-
0
#7

#Tack Star68 jo det kommer ju bättre dagar.men när dom dåliga dagarna e flera än dom bra e det svårt att vara positiv överhuvdtaget.men men,,,en minut i taget…

# gunros det e aldrig fel att be om hjälp det e sant,men frågan e mer vad jag som ber om hjälp kan få för hjälp.den hjälpen man själv efterfrågar finns mkt sällan,det e min upplevelse,min vardag.och sen ska man oxå verkligen orka ta att man kan få ett : nej jag kan inte hjälpa dig - svar och det är inte ofta jag orkar få ett sånt svar vilket i sin tur gör att det tar sin tid för mig att be om hjälp.

jag har fått en NPF utredning för ett par år sen.nu e det mer kroppsliga symtom jag vet att jag ska söka för.

men era svar,tips,ideer och tankar hjälper,det här e ett sätt att få hjälp på oxå…så tack alla och kram på er.

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

Blomkrukan
0
#8

Dom dagar jag mår dåligt gosar jag extra mycket med mina marsvin. Det är så lugnande och tröstande att stoppa in näsan bakom örat på ett gryn och höra småkvittret.

Men eftersom du är marsvingsägare så vet du nog redan om deras tröstande egenskaper : ) Hoppas du mår lite bättre imorgon!

zatanica
0
#9

Djur är det bästa som finns när man mår kasst, och annars med så klart :)

gunrose
0
#10

Du kan väl be en nära släkting som du känner dej trygg med, vara med dej om ni pratar först om vad du vill kolla :)

Svea-
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

# Blomkrukan det e underbart att gosa med marsvien.Nu har jag ju bebbar oxå.Det just marsvinen gör för mig är att jag blir exakt här och nu,med dom,ingen annnanstans än här å nu.Marsvinen är underbara!!

# zatanica det e sanningens ord i alla lägen !!

katterna pockar på att jag ska lägga upp mat i deras skålar,alltid även om det finns mat,och nytt vatten varje gång jag går förbi,dom vill ha klapp,mys,kel,BUS!och samtal.Så det är bara stanna upp i allt i göra dom till viljes,sen kan jag ju helt magiskt ställa mig och diska när jag har sällskap av katterna.

hundarna är ju mest beroende utav mig av alla mina djur.men det går åt båda hållen jag är mkt beroende av dom oxå.undrar hur isolerad och i princip helt osocial jag hade blivit om jag ej haft hund i nästan hela mitt liv.dom gör mer för mig än jag kan förklara.

#10 gunros jag kan inte det så som mitt liv ser ut nu.men det e oxå ett bra tips annars!

får nog må skit skit skit ett tag till känner jag…har ej nått botten än…

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

gunrose
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#12

Önskade det fanns något mera man kan hjälpa dej med. Det e ju du som har kontrollen. Du e stark! Jag håller tummarna för dej och skänker dej styrka! :) Här e en bild som alltid gör mej glad

gunrose
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#13

p.s bilden e på en av valparna min hund Elsa fick förra året :) tycker det e en rolig bild.

Svea-
0
#14

# gunros tack för dina stärkande ord! och din underbara bild på toksöt vappe! är russel? renrasig? blandis? om det e blandis e det alltid så kul att gissa raserna!

Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.

gunrose
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#15

vår hund (mamma) e en blandning av shitz shu/Coton de tulear och pappan var en ren rasig Jack Russel Glad