Autistiska hjärnceller
"Barn med autism har fler hjärnceller", lyder en rubrik i dagens Eskilstuna-Kuriren:
"
Barn med autism har fler nervceller i de områden som associeras med utveckling av sociala och kommunikativa funktioner. Fyndet ses som ytterligare en pusselbit för att förstå hur autism uppkommer.
… Enligt studieresultatet … hade alla autistiska barn fler nervceller i prefrontalcortex, ett område i pannloben som sammanknippas med utveckling av sociala, kommunikativa och kognitiva förmågor. I genomsnitt hade de autistiska barnen 67 procent fler celler i dessa områden.
"
Min kommentar: Av artikeln framgår inte vilken referensgrupp de autistiska barnens nervceller jämförs med. Icke-autistiska barn? Det borde det vara, men redovisas som sagt inte.
Det dras inte heller någon begriplig slutsats av rönen. Fler celler borde innebära ökad kognitiv kapacitet, således borde i så fall autistiska barn vara utrustade med ökad möjlighet till social, kommunikativ och kognitiv förmåga. Nu vet vi ju, att så icke är fallet i verkligheten. Det förhåller sig i stället precis tvärt om.
Så - vilken slutsats bör man dra? 

Kan det inte vara så att eftersom det finns fler celler som blir aktiverade vid sociala aktiviteter så kanske det blir någon slags överstimulering? Det blir för rörigt eller för påträngande?
Fast det känns kanske lite långsökt..? Tänker nog främst på de autistiska barn som är känsliga för beröring, för ljud och för intryck vilket får vissa att bara skrika rätt ut långa stunder.
Vet inte om jag bara är ute och cyklar och tänker helt fel. Ändå ett intressant fynd att det syns i hjärnan på det sättet.
"Every point of view is a view from a point."
Jo, lite så kommer funderingarna till mig ävenledes. En intressant hypotes, egentligen: autistiska barn är tvärt emot vad man förut har trott, super-sociala… 

Ha ha… hmmmmm.. (Autistiska barn kanske är så avancerade i sitt sätt att uttrycka sig socialt att vi andra bara uppfattar det som skrik.) 
Frågan är vad dessa celler står för. Att ett område associeras med social utveckling säger mig inte så mycket. Vet forskarna ens det själva?
Handlar det om att ta in andras tal, gester och blickar? (En sinnes-grej.) För det är ju liksom en förutsättning för att utvecklas socialt. Eller handlar det om att tyda och uppfatta andras signaler? (En mer kognitiv grej tänker jag nu.) Eller handlar det om att själv uttrycka sig socialt?
När det gäller att ha fler celler - tänk om det handlar om kompensation för brister. Alltså om man har celler som fungerar dåligt så kanske det bildas fler istället? Så autistiska personer har helt enkelt för dåligt fungerande celler. (Fast jag tror nog inte själv på den teorin.)
Kul att fundera i alla fall.
"Every point of view is a view from a point."
Ja, visst är det kul att fundera på…! Fast själv så blir jag inte alls klokare, ska villigt erkännas… 
Fast en sak känner jag mig övertygad om. Det är, att jag själv, som autist (aspergare) i hela mitt liv har sett "verkligheten" så oändligt klart och tydligt. Mina medmänniskor också. Vissa aspekter av dem då tydligen. Men tydligen inte andra aspekter (de så kallat "sociala" aspekterna).
Kanske äger vi autister de där extra hjärncellerna till att se annat, och "eget"…? 


Ja, varför inte? Det låter som en bra teori.
"Every point of view is a view from a point."