Bokstavsfolk iFokus

Bokstavsfolk

Etikettadhd-add
Läst 3393 ggr
Casiopeia
0

Hej ambivalens!

Jag misstänker att jag har ADD och håller på att utredas för det.

En sak jag funderar på är det här med känslorna. Jag är fruktansvärt ambivalent, hela tiden, över precis allt. Känner alltid minst två känslor samtidigt. Kan vara jätteglad och fruktansvärt ledsen på samma gång, förtvivlad och lättad, nyfiken coh livrädd, känna självförtroende och vara som en liten grå mus samtidigt. är aldrig riktigt säker på vad jag känner och ändrar mig hela tiden.

Lite jobbigt när jag mått dåligt och varit på samtalsterapi. Den stackars psykologen eller kuratorn sitter som ett frågetecken och blir inte klok på mig. "Vänta nu- du sa ju att du kände så här, då kan du ju inte samtidigt känna så där?" Hur förklarar man hur man fungerar?

Är det något ni andra bokstavsmänniskor känner igen?

~ medarbetare på amigurumi och vegan ~

[aspie]
0
#1

Japp jag känner igen mig men har ingen diagnos ännu. Man känner sig alldeles förvirrad när detblir så och andra tror väl man ändrar sig hela tiden eller ljuger Obestämd

Zaphix
0
#2

Nej, det känner jag inte igen mig i.

Jag känner alltid en bestämd känsla, sedan kan det byta tvärt. Men är alltid inne i just en känsla.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

MoonVoid
0
#3

Jag kan känna mycket så när jag har ångest. Kan det vara så? Jag tror med att jag kanske känner olika vanligtvis om saker, eller rättare sagt känner en sak och låter mitt undermedvetna tvinga mig att försöka känna motsatsen för att jag någon stans vet att jag borde göra det.

En klurig nöt! Hoppas du knäcker den. Det är bara du som kan göra det hos dig själv;)

NadineAdHd
0
#4

jag har ADHD och jag är också sån…

min psykolog brukar undra om jag överhuvudtaget har någon kontakt med mina känslor, och det har jag… fast alla på en gång..

jag kan verkligen må skitdåligt ibland, men samtidigt kan jag dra igång därinne i samtalsrummet och skoja och dra sjuka skämt samtidigt och hon blir galen på mig ibland…
Ibland lyckas jag till och med dra igång henne, så vi har skitkul och glömmer bort tiden…. Då blir hon galen på mig och undrar vad som hände… fast jag egentligen var helt i bott…

fast rädd och så är jag aldrig, men glad, sprallig, nervös, arg, harmonisk, tuff, ledsen, ensam, och aspoppis på en gång…

*suck* det är jobbigt..

villfungera
0
#5

#0 jag är väldigt mycket…å ena sidan…. å andra sidan….väger fram och tillbaka….Obestämdoch rädsla är nog en dominernade känsla …som ligger där o gror i botten….jättekämpigt är det. Jag fick nyss ADD diagnos.

Eeia
0
#6

Jag känner igen mig jättemycket! Och jag utreds nu för adhd/add och allt pekar på att jag har det.

Min läkare har haft det lite jobbigt för till en början trodde han nästan att det kunde röra sig om Borderline personlighetsstörning iom att jag är så mycket både och, jag gav nämligen utslag på den samt praktiskt taget alla andra personlighetsstörningar som fanns :/ men han tyckte inte att mitt beteende eller mina tankegångar eller resonemang verkade stämma överens med någon som led av detta.

Skulle vara intressant att veta om man när man har adhd/add kan ha en större benägenhet att vara ambivalent eller vad det rör sig om egentligen.

Zabbio
0
#7

Oj, gammal tråd.

Men känner till viss del igen mig - har inen bokstavsdiagnos och ar blivit fri från det nu. (Läs min tråd "vill tipsa även er")

Men kände ofta en sak känslomässigt, och en annan förnuftigt. Kunde tänka helt lugnt '' Jag är bra, jag duger som jag är och jag har faktiskt all rätt att må bra'' men innanför vällde en storm av självförakt, förtvivlan och en känsla av att aldrig duga till. Jag visste att förnuftet hade helt rätt och var sant, att så såg även andra på mig. Men jag visste lika mycket att känslorna var äkta och fanns där, och inget ändrade på dem.

Sen kommer terapeuten och säger ''du måste tänka positivt!" ;)

Hon frågade ju om känslorna så jag berättade ju om känslorna.. inte om tankarna. Men på sätt och vis var tankarna ett extra set känslor som inte öljde med känslan i hjärtat.

Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.