Jag ser min framtid som ljus. ADHDn är "inget problem" för mig nu när jag är medicinerad. "Dragen av Asperger" är ju bara att acceptera och dem har jag ju jobbat hårt med innan jag visste om att det var det som krånglade.

Bipolaritet kan vara riktigt jobbigt. Vad får du för hjälp kring den?

Att sätta sig in i andras känslor? Sätt dig in i dina. Om en av dina föräldrar dog när du var tolv hur skulle du ha kännt?

Ta hand om dig och ha tålamod med dig själv.

Du gör så gott du kan.

pEr

#1 "Du gör så gott du kan."

På ett sätt skulle jag gärna se, att den devisen stod som en huvudrubrik, ett valspråk, för alla oss Bokstavsfolk. För jag tror nämligen, att de flesta av oss gör just så gott vi kan - hela livet, oftast. En del av oss får så lite credit tillbaks, att man tillslut inte orkar längre. Då kan det vara läge att börja fundera på precis det, som Porklash sa: att den som har anhöriga, och i synnerhet barn, inte behöver stå ensam. Man betyder mycket för en, två, eller många, vare sig man tror det eller inte. Bara det, att detta inte har visats för en tillräckligt tydligt.

Men, för att vända på det: hur många människor i världen av idag gör egentligen så gott de kan? Väldigt många gör det, men långt ifrån alla.

Jag har samma tankar som dig.

Funderat hur i helsike jag kommer orka fortsätta detta. Nu har jag ingen bipolär diagnos, men har ADHD och rätt stor ångestproblematik.

Alltid tänkt att livet är slut när man är 30, men nu är det drygt 5 år kvar, så jag känner mig lite stressad att hinna leva tills dess,

Dock har jag numera mer insikt i att man kan leva ett bra liv trots att det inte ser ut som alla andras liv. Kan leva ett liv jag klarar av, får anpassa det efter mina villkor..

Men visst är det tufft att leva med psykiska sjukdomar, det är inget som berikar ens liv direkt.

ADHD'n är okej, det kan jag hantera. Det kan berika mitt liv om jag tar tillvara på de positiva aspekterna av det, men att dras med ständigt nörvarande ångest har jag mindre lätt att hantera.

Hej och tack för svaren. Har väl inte så mycket hjälp kring det bipolära, lite mediciner. Har en kontaktperson inom rehabområdet och en inom psykiatrin. Men jag vill ha mera kontakt. Är ställd i kö till någon kbt-psykolog men justnu vet jag inte vad det var för. Kännersom du #3 att det är lätt stressande attveta att man inte har så mångaår kvar att leva. Som ni sägerså klarar jag av adhd:n men det ärdetbipolära som är skiten i allt.

Hej på dig i dag ser jag ljust på framtiden men ngt jag inte alltid har gjort.

När jag var 18 år trodde jag alldrig jag skulle få uppleva min 30 års dag.

När jag var 19 sa min läkare till mig att förändrade jag inte min livs stil så skulle jag  troligt vis dö innan jag fyllde 25 år.

När jag var 22år vaknade jag i häktet med fruktansvärda abstinens besvär o då trodde jag det var dags för mig att lämna denna världen.

I dag är jag 51 år men jag har ju fått arbeta mycket med mig själv för att göra förändringar och se möjlighterna i stället för nackdelarna i livet.

Men jag har ju fått en del hjälp på  vägen dels av min familj o dels att jag på 90 talet började gå en kurs i Mental Träning vilket jag fortsatte med i flera år.

Det är nog något av det bästa jag någonsin gjort det gav mig enormt mycket och förändrade både min syn på mig själv och på mina möjlighter för framtiden.

I dag går många på Mindefulnes vilket man kan säga är en enklare form av den mentala träningen men en otroligt bra grund att börja med.

Så prata med din läkare om dom har ngn Mindefulnes grupp i din närhet.

Annars har många studie förbund Mindefulness i sina kurs program.

Det kan vara ngt att testa om du vill göra ngn förändring i framtiden.

Jag har själv ingen biopulär problematik vad jag vet men jag  har ADHD.

Lasse

Tack för svaret. Jag går redan på Mindfulness, det är dessutom min andra omgång av denna kurs men jag har inte riktigt våga släppa in något i mitt stängda rum.

Anonym du kommer inte kunna ta itu med det förrens du öppnar dig,ju hårdare du stänger in saker desto mer skadar dom dig. KBT är en beteende terapi som fungerar jättebra för många, så ta chansen och pröva…allt kan bli bättre  kram