Kopierar dem senaste mailen mellan mig och soc.sekr.(suddar bort namnen bara)

Hej ……

Jag försökte ringa dig idag och lämnade ett meddelande.
Jag har varit kontakt med läkaren på BUP och hon meddelade att  kommer att bli kallad dit för bedömning ang. hans beteende. Kuratorn Eva Hyllén kommer att kalla honom.
 
Jag har läst dit sista brev en gång till och tycker att du har kämpat så mycket för att  övervinna alla hinder.  Med tanke på att dina föräldrar inte fanns där för dig när du behövde dem som mest.
 
Så fina minnen du har tillsammans med dina barn. Det  är bra att du tänker på dessa fina stunder när du känner dig ensam.  Det är säkert så att dina barn också tänker på dessa fina stunder. Tänk att du hittade olika lösningar för att kunna erbjuda dina barn bra fritidsaktiviteter. Jag har aldrig varit på camping med mina föräldrar, det måste vara jättespännande för ett barn att kunna åka iväg så. Du är en kreativ person, det är ett bra egenskap när man är förälder.
 
Jag har också reflekterat över det du berättar om att du aldrig lätt barnen gå själva till skolan när dem var små. Detta visar att du har skyddat dem.
 
Vi hörs och ha en trevlig helg!!

Mitt svar:

Hej ..

Tack för ditt svar.
Jag har pratat med vuxen psyk idag och fått lite råd.
Det är inte rimligt att (hans namn) bara ska gå så här och jag som vårdnadshavare inte vet vilken adress han är på.Han går inte i skola heller. Han existerar bara,han lever inte. Nu får ni ta ställning till att jag vill att ni LVU:ar honom.Det är 3 veckor sen jag hörde av honom och det var mycket hotfullt och aggresivt.Han har inte varit i sitt hem sen innan jul. Ni får LVU:a honom ..

Mvh ……

Soc.sekr. igen:

Hej!
 
 Jag har pratat men enhetschefen Helena Gran om (hans namn)situation och om din sista mejl  angående tvångslagstiftning. Det finns inga grunder för LVU.
 
Vi tänker eftersom (hans namn)har meddelat att han inte vill ha fortsatt stöd från socialtjänsten  kommer vi att avsluta kontakten här. 
 
Med vänlig hälsning

Mitt sista svar från idag:

Hej ..Ok jag förstår att jag måste då släppa tankarna helt på min son om jag ska överleva.
Pratade med BUP igår och vad jag än frågar om så får jag svaret - Det kan jag inte svara på. Eller så säger personen inget och då får jag fråga om hon är kvar? För mig ett annorlunda och konstigt sätt att bemöta en människa på. Men det är ju jag det.
Jag antar att jag inte är som många föräldrar och dessutom besvärlig,kräver mina barns rättigheter.
 
Det är nog så idag att dem starka ska överleva och de svaga ska helst ta livet av sig så dem inte är en belastning för samhället.
Hoppas det kommer gå bra för (hans namn) och ja precis som jag kännt sen han föddes så försvann han ifrån mig.
 
 
Mvh ……