Typiskt. Nu fungerade det iaf att skicka inlägg, men inte att göra en undersökning när jag försöker ändra  nåja…

Om jag själv ska svara så får det bli fantasy. Skulle antagligen kunna skriva en lång utläggning om varför fantasy passar mig bra men jag nöjer mig med att säga att det passar min fantasi, min tendens att drömma mig bort och leva mig in i andra världar. För mig har det alltid varit naturligt och inget konstigt eller udda, som vissa verkar vilja få det till. "Men det är ju overkligt" är en kommentar som jag aldrig kommer förstå.  

På andra plats kommer dock skönlitteratur! Finns mycket att välja på och mycket som jag älskar här också

Läser skönlitteratur och biografier, vanliga romaner alltså. Läser det mesta..

I perioder är jag inne på biografier om folk som haft en tragisk uppväxt. Vet inte varför jag fastnar vid sånt, men är nåt man snabbt läser igenom. Dock är många av dom böckerna skrivna på ett dåligt språk, men ja..

Jag är rätt mainstream i min litteratursmak, älskar Paulo Coelhos böcker och har läst alla, också ett fan av John Steinbeck och Hjalmar Söderberg. Även Herbjörg Wassmo är en författare jag läst alla böcker av.

Fastnar oftast för olika författare och läser deras böcker tills jag ledsnar och hittar någon annan författare.

Gillar science fiction också och i perioder så fastnar jag för den genren.

Fantasy har jag läst endel av men aldrig riktigt fastnat för det. En viss triologi av Tolkien har jag försökt läsa många gånger men tröttnat pga. att de var så tråkiga. Vilket är lite underligt med tanke på att jag köat för premiären på filmerna i flera dygn..

Nåt jag skyr som pesten är deckare, ofta dåligt språk och innehållet intresserar mig inte ett dugg.

#2
Åh, Paulo Coelho är/var min favoritförfattare Han har fått konkurrens av J.K. Rowling, förstås. Men deras böcker, hittills, är så skilda så det går inte att jämföra dem, tycker jag. Coelhos böcker berör mig alltid och jag har gråtit till varenda bok, det har aldrig slagit fel!

Skönlitteratur med historiska inslag älskar jag, som t.ex. utspelar sig för några tusen år sedan. 

Den enda biografi som jag hittills har orkat ta mig igenom, faktum är att jag inte kunde lägga den ifrån mig, är Att älska som en porrstjärna: en sedelärande berättelse, av Jenna Jameson. (Hon har fått hjälp med att skriva boken, såklart). Den boken gjorde stort intryck på mig.

Jag verkar förresten gilla konstiga böcker.. Mamma brukar ge mig böcker med orden "Den här boken är rätt konstig, du borde gilla den.".

#4
Kul! Jag skulle ta det som en komplimang
Jag ska komma ihåg det om jag kommer över någon konstig bok.

Jag kan skicka till dig Zaphix en väldigt konstig bok, som jag själv har skrivit…  Bara två personer (båda udda figurer) har hittills uttryckt någon form av gillande… Boken - eller skriften snarare, är ett försök till sammanställning av 1700-talsesteten C. A. Ehrensvärds reflektioner omkring konst och arkitektur…

Mina preferenser, så:

Biografi                   V
Deckare                  V
Fakta och historia     V
Fantasy
Science-Fiction
Skräck
Skönlitteratur           V
Thriller
Annat

Rent generellt känner jag mig befryntad med dig, Zaphix, när det gäller läsvanor. Jag gillade som du Steinbeck och Söderberg i min ungdom. Plus Hemingway, Nevil Shute, Richard Wright och många därtill. Hesse icke att förglömma!

Senare kom jag att uppskatta biografier väldigt mycket.

Naturvetenskap alltid! Men inte historia från början. Inte förrän i medelåldern kom jag att intressera mig för historia ganska mycket.

Till skillnad från dej då, Zaphix, så har jag alltid gillat deckare. Agatha Christie, Stieg Trenter, Maria Lang, paret Wahlö o.a. slukade jag som fritidsavkoppling i min ungdom; senare nagelfor vi här i familjen alla Henning Mankells böcker. Vilket ledde oss in på även andra modeförfattare, sådär i lagom dos.

Har ingenting alls emot fantasy, men eftersom jag tycker mig vara så fantasirik i mig själv, så känns de flesta författare i genren som lite för relativa för min smak. I likhet med dig, Zaphix, så har jag aldrig riktigt orkat mig igenom Tolkien - även om jag i princip gillar hans sagovärld.

Sagor, förresten - det är nånting som jag har börjat uppskatta allt mer nu som "gammal". För mig framstår Elsa Beskow, H C Andersen, Bröderna Grimm m.fl. som riktiga klassiker. Ofta finns fantastiska illustrationer dessutom.

Men jag har väl börjat återresan till barnstadiet förstås, innan det är dags att lämna in…

Kan inte riktigt svara på vilken typ av böcker jag tycker bäst om, det brukar vara en känsla snarare än en genre som jag dras till. Har dock läst Harry Potter-serien nio gånger (är inne på den tionde, läser just nu Order of the Phoenix) och är en riktig, riktig HP-nörd, de böckerna är ultimata i mina ögon. Tänker ofta i HP-termer och skulle nog kunna vinna storkovan i en frågesport om HP… Gillar generellt den typen av böcker, lagom av allt: Lagom lättsamt, lagom allvarligt, lagom spännande. Jag gillar att alla karaktärer har ett sånt oerhört djup och att ingen är felfri. Tycker nog ofta om just riktigt välskriven barn-och-tonårs-fantasy, är även ett fan av t.ex. Guldkompassen som ju känns lite liknande även om den inte på något sätt kan mäta sig med HP.

Å andra sidan så fullkomligen älskar jag Millenium-trilogin också, den har jag läst fem gånger och den är alltid lite spännande även om karaktärerna är stereotypa och fjantiga. Svenska deckare är överlag väldigt bra böcker att läsa (eller i mitt fall lyssna på, jag klarar inte av att fokusera tillräckligt länge för att kunna läsa en bok längre) när man behöver något lagomt hjärndött och mellanmjölkigt.

Någonting jag tycker är viktigt oavsett vilka böcker man läser, är att svenska böcker ska läsas på svenska och alla andra på engelska. De engelska översättningarna är ofta bättre än de svenska.

Fantasy får jag nog säga kommer på topp, eller kanske delad plats med faktaböcker så som naturvetenskapliga ämnen, historia och geografi.

När jag var yngre älskade jag skräck

Nu kan det även bli historiska romaner.

så är jag en margit sandemo nörd hon är helt underbar och kan läsa hennes böcker hur många gånger som hellst.

Skulle skriva något mera som totalt försvann…..Nu komm det tillbaka :) Böcker med gammla sagor och sägnär gillar jag starkt med.

Har ADHD och en AS diagnos på väg.

#4 Varje gång jag hittar en bok som verkar fullständigt skruvad så tänker jag på min man och min far. Det är typiskt något dom gillar=) Typ Paasilinna.

Själv läser jag det mesta utom deckare. Och Strindberg.

#9 Nej Strindberg anser jag oerhört överreklamerad. Har aldrig förstått honom (liksom du?).

#7 Ja, Milennium-trilogin tillhör de tegelstenar som man slukade - en av dem kunde jag inte släppa på en hel natt, utan det hann bli gryning och ljusna, och fåglar som kvittrade…

#10 Nu har jag ju inte läst allt av honom direkt. Men nej, det faller mig inte i smaken.

Strindberg är ju fantastisk!

Röda Rummet är en av mina favoritböcker. Hans miljöbeskrivningar får en att verkligen leva sig in i boken, han har helt enkelt ett väldigt bra språk och kan leka med orden så bra.

#11 Jag håller med dig, HannaM; Strindberg faller inte mig heller i smaken!

#12 Jodå, men anser du verkligen att en av inledningssekvenserna, så ofta citerad och lovordad:

• Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och hon gjorde samma färd tillbaka genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötullen, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg. I detsamma öppnades väggen av en piga, som just rivit bort klistringen på innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott, ölskvättar, granris och sågspån störtade ut och fördes långt bort av vinden, som nu, medan köksan drog in den friska luften genom näsan, passade på att gripa fönstervadden, som var beströdd med paljetter och berberisbär och törnrosblad, och började en ringdans utefter gångarne, i vilken snart gråsparvarne och bofinkarne deltogo, då de sålunda sågo sina bosättningsbekymmer till stor del undanröjda.

verkligen skulle tillhöra den stora litteraturen!? Bara en sån sak, som att mitt word-program, medan jag skriver citatet, nog så riktigt påpekar: "Meningen är ganska lång…" respektive: "Betrakta ordet (x); i vanligt språkbruk framstår det som…" Strindberg skulle säkerligen få IG om han satt på våra skolbänkar och försökte lära sig svenska idag…

Det är Strindberg-år i år 

#13
Jag hade förvisso svårigheter att läsa den där texten, säkert delvis beroende på att jag har musik i lurarna för tillfället (sång på svenska och att läsa en text på svenska är klurigt) och att jag pga. fokuseringsproblem måste läsa om flera gånger - men jag tycker den där texten är väldigt tilltalande! Jag får helt fantastiska bilder i huvudet

Strindberg griper tag i mig med sitt språk, fängslar mig och håller mig kvar.

Allt handlar inte om att följa Skrivregler och skriva korrekt svenska, det är snarare dom som vågar sig utanför dessa gränser som har det intressantaste språket.

Tycker att du påvisar en rätt tråkig syn på språkbruk, att man ska eftersträva någon slags korrekthet. Korrekthet och kreativitet går inte hand i hand med varandra.

#14

#15 Hoppas att du i någon mån kan läsa in lite ironi också i det jag skrev…!

#16: Nä, jag missade den fasen i livet när man lär sig ironi. Hört att man lär sig det ordentligt i 12-årsåldern. Men jag var aldrig tolv, hoppade direkt över till 13 då jag kände att 12 bara är en tråkig övergångsfas.

Jag är trött, jag lyckas alltid spåra ur då.

#17 Ha ha!

Förstår allvaret i din ironi här, tro inte annat!

Tänk, att också jag hoppade från elva direkt till tretton! Vad mer har vi missat, tror du…?

(Och nu är jag inte ironisk alls.  )

Sov gott!

Jag älskar att läsa men har jätte svårt att koncentrera mig på själva lärandet. Jag har fått tillgång till daisy böcker man kan ladda ner som mp3 filer. Det är super då min sambo har Dyslexi. Vi lyssnar alltid lite på kvällen innan vi ska sova. Vi älskar båda sagor. Ofta för ungdomar eller unga vuxna. Kan starkt tipsa om en serie som heter väktaren av Joseph delanley (nått sånt). Första boken heter väktarens lärling. Det är en jätte spännande, lite små läskig histora. Vi blev som besatta och fick problem att sova för vi kunde inte sluta lyssna. Harry potter är en klar favorit. Även guldkompassen av Philip pullman. En annan serie där första boken heter magi av angie sage, lite barnslig men gillar den ändå väldigt mycke. Nu läser jag en serie med skämmarens dotter som första bok. Men som sagt sagor, mysterier, andra världar eller tid än våran. Böcker som får fantasin att flöda.

Verklighetsbaserade.. Sätter mig in så bra i dem..

Helst läser jag deckare och skräckisar. Dock är favoritgenren psykologisk thriller (typ Stephen King). :)

Läser helst Fantasy och kriminalare.